Stärk det som ger hälsa

Hem
Vårt parti
Södermanland
Politik
Stärk det som ger hälsa

Stärk det som ger hälsa

Vi vill stärka det som ger hälsa.

Vården ska hålla hög kvalitet, fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Patientens självbestämmande, valfrihet och delaktighet är grundläggande inom hälso- och sjukvården. Den nära vården ska vara tillgänglig för boende i hela Sörmland. Tillgänglig och patientsäker vård ska även vara grunden för den vård som behövs mer sällan. Resurserna till vården behöver stärkas såväl på kort som på lång sikt.

Det är möjligt att leva ett gott liv trots sjukdom eller funktionsnedsättningar; den upplevda hälsan beror på så mycket mer än fysiska besvär, välmåendet är en bild av människan i sitt sammanhang. Miljöpartiet vill satsa på förebyggande existentiell hälsa för att inte medikalisera naturliga livsförlopp. I detta sammanhang kan man tala om lidande och hälsa (istället för sjukdom och hälsa) där lidande ses som något naturligt i människans liv, och där hälsa betyder att må väl trots kanske svåra omständigheter i livet. Existentiell hälsa betyder att uppleva mening och välmående trots tillfälliga perioder av naturligt lidande. Det är mycket en vårdpedagogisk fråga, det vill säga att lära sig om naturligt liv och hälsa. Målet är att nå existentiell hållbarhet (se nyordslista för 2025).

För Miljöpartiet de gröna är det alltså viktigt att stärka de faktorer som ger och bibehåller hälsa. För att uppnå en god folkhälsa behövs insatser i hela samhället. Viktiga förutsättningar för en god hälsa är en trygg och framgångsrik skolgång, välfungerande sociala skyddsnät, ett jämlikt och jämställt samhälle och genomtänkt fysisk planering av städer och infrastruktur. En god hälsa kan därmed inte ses som en isolerad fråga, utan är beroende av hela det gröna samhällsbygget.

Klimatkrisen påverkar folkhälsan redan idag.

Mänskliga aktiviteter påverkar i allt högre grad jordens klimat och ekosystem. Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot utan skadar redan människors hälsa på olika sätt. Extremväder som värmeböljor, översvämningar, stormar och skogsbränder som drivs av den globala uppvärmningen påverkar hälsan både direkt och indirekt även i Sörmland. Detta ökar risken för dödsfall, icke-smittsamma sjukdomar, uppkomsten och spridningen av infektionssjukdomar och psykisk ohälsa.

Samhällsfunktioner som är viktiga för bibehållen hälsa behöver påverkas. Skogsbränder och översvämningar bidrar till direkta skador, men antalet sjuka av indirekta skador, till exempel av luftföroreningarna från brandrök, kan vara långt större. Smittor som vibrioinfektioner[ i Östersjön och vektorburna sjukdomar sprids snabbare. Särskilt sårbara grupper inkluderar äldre, barn, kroniskt sjuka och utomhusarbetare.

Denna utveckling kommer att ställa hälso- och sjukvården inför nya och stora utmaningar. Samverkan mellan beslutsfattare krävs för att minska risker och anpassa samhället och sjukvården.

Hälso-och sjukvården är också utsläppare av växthusgaser. Svensk hälso- och sjukvård står för cirka 3 miljoner ton växthusgaser per år, vilket motsvarar ungefär 21 procent av den offentliga sektorns totala konsumtionsbaserade utsläpp. Större delen (runt 70 procent) kommer från indirekta utsläppskällor, framför allt inköp av varor och tjänster som medicinsk utrustning, läkemedel, textilier och livsmedel.

Hälso och sjukvårdens utsläpp kan delas upp i tre kategorier:

Direkta utsläpp som exempelvis narkosgaser, från byggnader och transporter.
Inköpt energi.
Indirekta utsläpp – inköp av varor och tjänster – som exempelvis läkemedel, medicinsk utrustning, livsmedel och textilier.

Region Sörmland behöver göra en genomlysning av materialförbrukning i sjukvården och ta fram en plan för ökad cirkularitet och minskad miljöpåverkan.

SMER – statens medicinetiska råd uttalade 2024 ”att en ambitiös plan för nettonollutsläpp i vården ska fastställas. Varje bransch som producerar växthusgaser måste ta sitt ansvar för att utsläppen ska minska och på sikt upphöra. Runt om i världen tas initiativ för att minska hälso- och sjukvårdssektorns miljöpåverkan. Exempelvis har National Health Service (NHS) i Storbritannien som målsättning att bli världens första sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser. SMER rekommenderar att staten och regionerna fastställer en ambitiös plan med utvärderingsbara mål och antar en plan för ett sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser, i likhet med NHS och andra länder”. Det bör även Sörmland ta fram.

Vi vill:

Göra en genomlysning av materialförbrukning i sjukvården och ta fram en plan för ökad cirkularitet och minskad miljöpåverkan.
Att uppdatera regionens klimatplan med utvärderingsbara mål och anta en plan för ett sjukvårdssystem med nettonollutsläpp av växthusgaser.

Agenda 2030 lyfter folkhälsan

De globala målen inom Agenda 2030 (se nedan) är och måste vara ett av de bärande perspektiven i byggandet av en grön hållbar hälsa lokalt och globalt. Dessa globala mål är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. I detta arbete passar det hälsofrämjande arbetet väl.

Vi vill verka för en sjukvård där de med störst behov prioriteras. Vården måste effektiviseras så att vi gör det som ger mest värde för patienterna.. För att slippa hinder i överflyttningen mellan primärvård, specialistvård, skola och kommun måste samverkan förbättras.

En god hälsa är beroende av sociala faktorer som inkomst, utbildningsnivå, ensamhet och tillgång till fritidsaktiviteter. ”Gener, livsstil och tillgång till sjukvård är viktiga för hälsan, men andra faktorer spelar många gånger en ännu större roll, nämligen hur vi lever vårt liv i samhället och hur samhället fungerar inklusive och hur vi har det på arbetet”.

Goda livsvillkor underlättar goda levnadsvanor. Därför kan inte sjukvården ensam lösa problemen med dålig folkhälsa.

De av FN beslutade globala målen Agenda 2030. Läs mer på https://globalamalen.se/