Gruppledarens månadsbrev – februari 2015
Upphandlingen som fördyrar
Arbetet i trafik- och fastighetsnämnden har nu inletts och jag har börjat förstå hur upphandlingssystemet kan ställa till det. Nämnden handlar upp mycket av sin verksamhet. Mest känd är säkert snöröjningen. En annan är skötseln av alla kommunala fastigheter. Kommunen har just upphandlat en ny utförare där, men det företaget som får lämna kommunen har överklagat. Det kostar inget att överklaga, och den som vann upphandlingen får inte tillträda förrän frågan är avgjord i domstol. I avvaktan måste någon sköta verksamheten. Nuvarande utförare vet att kommunen inte har så många att välja på, i det akuta läget, och kan därför ta betalt efter det. Dessutom finns många fallgropar upphandlaren kan ramla i att det inte är svårt för överklagande att hitta något att anmärka på. Lägger vi även till att de missnöjda kan begära skadestånd av kommunen förstår vi att det finns väldigt goda incitament för förlorande företag att överklaga. Den som får betala är kommunen. Systemet har även gjort en ytterligare bransch till vinnare – domstolsväsendet och naturligtvis även alla de jurister parterna måste hyra in. Möjligen kan det bli bättre från och med 2016 då det ska kosta att överklaga. Men eftersom så stora pengar står på spel tror jag inte det får någon större effekt. Jag förordrar därför att kommun tar tillbaka fastighetsskötseln i egen regi, och på så sätt – tillsammans med många andra kommuner – tvingar företagen i branschen att göra en överenskommelse om att skärpa sig.
Staten tror på monokultur i byggandet
Vid Väsjön äger kommunen mycket mark som ska säljas för bostadsbyggande. Inför det håller vi nu på att ta fram en markförsäljningsstrategi som beskriver hur och i vilken ordning marken söder om sjön ska säljas. Med syfte att skapa variation, och även för att få in fler byggbolag för bättre konkurrens som ger lägre byggkostnader, ska försäljningen delas upp i rätt små tomtplättar. Mark kommer även reserveras för byggemenskaper där privatpersoner går samman för att bygga ett flerfamiljhus i egen regi. När ett markområde säljs kommer intressenterna få tävla om marken genom att lämna det bästa budet. Bäst gestaltning och högst pris är kriterierna. Jag tycker att även lägst energiförburkning ska vara en av bedömningsgrunderna. Tyvärr förbjuder de nya reglerna som staten infört att en kommun ställer hårdare energikrav än Boverkets byggregler. Syftet med regeländringen är att staten tror att byggkostnaderna då blir mindre, och därmed även boendekostnaderna. Med det resonemanget är det konstigt att kommunen fortfarande får ställa krav på gestaltning och färgval. En och samma färg på fasaderna lär väl göra produktionen än billigare? Låt mig föreslå kommungrått!
Nytt kommunhus?
Frågan om arbestmiljön och säkerheten i kommunhuset har åter väckts. Nytt kommunhus har varit uppe åtminstone två gånger tidigare. Senast för drygt två år sedan, men då valde de styrande politikerna att inte gå vidare med planerna, för att istället fortsätta lägga pengar på smårenoveringar. Det är inte hållbart då huset är så pass gammalt att det är i behov av en grundläggande renovering. Dagens kommunhus motsvarar inte heller de krav på funktion vi har idag, varför det kan vara bättre att bygga ett helt nytt kommunhus istället för att göra en omfattande renovering av befintligt hus. Lämplig plats för det nya huset är i mässområdet som står inför en större omdaning. En utredning är nu tillsatt för att hitta bästa lösning.
Vänligen, Peter Godlund, Gruppledare (MP)
