Yttrande till samråd för Ansökan om upphävande av del av Älvrummets naturreservat, KS 2025/949
Miljöpartiet ställer sig tveksam till att projektet i sin nuvarande form uppfyller kravet för “synnerliga skäl” enligt Miljöbalken 7 kap. 7 §. Förvisso ingår farleden i riksintresse sjöfart, men att bygga just den norra sträckningen kan inte anses vara akut eller kritiskt samhällsnödvändigt. Projektet bedöms som samhällsekonomiskt olönsamt (TRV 2024/35446) och mindre ingripande lösningar för vidmakthållande av farledens funktion – som att bygga i nuvarande sträckning med storleksbegränsningar – har avfärdats administrativt snarare än miljömässigt.
Ett nytt naturreservat vid Skälsbo utgör ej en kompensation i skälig utsträckning. Älvrummets dalgång bjuder på storslagen natur och är unik i Sverige. Genom projektet skulle den ännu orörda sprickdalgången bli avbruten och dess vilda karaktär försvinna. Området vid Skälsbo saknar liknande naturvärden och är därför långt ifrån tillräckligt som kompensation. Beslutet för reservatet (KS 2008/622-265) hänvisar just till att “En förutsättning för att områdets värden ska bevaras och utvecklas är att området skyddas från exploatering.”
Dessutom är kompensationsåtgärden otydlig och saknar garanterad kvalitativ eller tidsmässig likvärdighet. Det finns inga bindande åtaganden, tidsplan eller biologiska mål. Dessutom medräknas så kallad utvecklingsareal “med lägre befintlig naturvärde”, dvs ytor som idag inte motsvarar naturvärden i Älvrummet. Det saknas en tydlig och mätbar kompensationskalkyl som visar hur naturvärdena i Älvrummets naturreservat ska ersättas i Skälsbo-reservatet. Utan sådan jämförelse saknas en fullgod miljömålsbedömning enligt principen om att undvika ”påtaglig skada”.
Ansökan saknar bedömning av kumulativa effekter, då den är skild från övriga delar av projektet i Lilla Edet och Vänersborg och från ansökan om vattenverksamhet och detaljplan. Detta innebär att de samlade konsekvenserna för mark, vatten och rekreation inte bedöms som helhet, vilket strider mot intentionerna i miljöbalkens 6 kapitel.
Ansökan saknar en fullständig art- och biotopkonsekvensanalys enligt 8 kap. 1–4 §§ miljöbalken. I Trafikverkets bilaga redovisas visserligen fynd av rödlistade och fridlysta arter samt biotoper med högt naturvärde, men utan någon rättslig prövning av artskydd, biotopskydd eller dispensbehov.
Åtgärdsvalsstudien (2017) utgick från trafik- och energiekonomi från 2010-talet. Inga uppdaterade beräkningar med nutida klimatmål, lastflöden eller alternativa transportslag (t.ex. järnväg) presenteras, trots att dessa är väsentliga för att motivera intrång i skyddad natur 2025–2030.
Ansökan visar på en förenklad syn på friluftslivets värden. Kärlekens stig och stora delar av östliga Älvrummet ingår i ett av Trollhättans mest tillgängliga naturstråk. Ansökan saknar rörelseanalyser, tillgänglighetsstudier eller sociala konsekvensbedömningar.
Miljöpartiet de gröna i Trollhättan
genom språkrör Alexander Witte
