Kunskap och åtgärder för rent vatten och rena stränder

Allt fler människor oroar sig över tillståndet i våra hav och längs våra kuster. Miljöföroreningar, övergödning, plastskräp, aggressivt fiske, mikroplaster och läkemedelsrester bidrar alla till att hota det marina livet i Östersjön och Öresund. Därför kräver Miljöpartiet de gröna i Region Skåne nu en rad åtgärder för att garantera rent vatten och levande hav även till kommande generationer.

Miljöpartiet i Region Skåne kräver nu krafttag mot plastnedskräpningen. Med Miljöpartiet i regeringen satsas drygt 2,1 miljarder på renare hav under tre år, men även på regional nivå krävs åtgärder. Därför vill Miljöpartiet i Region Skåne:• Ta krafttag mot nedskräpningen av Skånes stränder genom ökat samarbete med föreningar och kustkommuner som genomför strandstädning. • Minska plastanvändningen i hela Skåne. Produkter av plast, särskilt engångsartiklar, inom Region Skånes verksamheter ska ersättas med produkter i miljövänligare material där det är möjligt. Region Skåne ska ta på sig ledartröjan för att få andra aktörer att också minska sitt plastberoende.• Införa köpstopp av rengörings- och kroppsvårdsprodukter som innehåller mikroplaster i Region Skånes verksamheter.• Skydda det marina livet genom att skapa ett marint naturreservat i Öresund och ett marint Natura 2000-område i Hanöbukten.• Minska utsläppen av läkemedel från regionens sjukhus och satsa på ny teknik på vattenreningsverken.• Skapa fler möjligheter att samla in och återvinna spökgarn och uttjänta fiskeredskap.• Öka kunskapen kring de utmaningar vi står inför genom att satsa på Marint centrum i Simrishamn och ta initiativ till ett marint centrum på Näset   PM RENT VATTEN Innehållsförteckning:Sid 2: Vad vill Miljöpartiet i Region SkåneSid 2: BakgrundSid 3: Det blir skräpigare på de skånska strändernaSid 5: Hur lång tid tar det att bryta ner plast?Sid 6: Andra produkters nedbrytningstidSid 6: Plasten hotar djurlivetSid 8: SpökgarnSid 9: LäkemedelSid 9: Snart kan tumlaren vara dödSid 10: Miljöpartiet har varit framgångsrikt i regeringen och regionenSid 11: Vad vill Miljöpartiet riks i det här valetSid 12: Så vänder vi utvecklingen (genomgång av Miljöpartiet i Region Skånes förslag)  Vad vill Miljöpartiet i Region SkåneAllt fler människor oroar sig över tillståndet i våra hav och längs våra kuster. Miljöföroreningar, övergödning, plastskräp, aggressivt fiske, mikroplaster och läkemedelsrester bidrar alla till att hota det marina livet i Östersjön och Öresund. Därför kräver Miljöpartiet de gröna i Region Skåne nu en rad åtgärder för att garantera rent vatten och levande hav även till kommande generationer.Vi vill:• Ta krafttag mot nedskräpningen av Skånes stränder genom ökat samarbete med föreningar och kustkommuner som genomför strandstädning. • Minska plastanvändningen i hela Skåne. Produkter av plast, särskilt engångsartiklar, inom Region Skånes verksamheter ska ersättas med produkter i miljövänligare material där det är möjligt. Region Skåne ska ta på sig ledartröjan för att få andra aktörer att också minska sitt plastberoende.• Införa köpstopp av rengörings- och kroppsvårdsprodukter som innehåller mikroplaster i Region Skånes verksamheter.• Skydda det marina livet genom att skapa ett marint naturreservat i Öresund och ett marint Natura 2000-område i Hanöbukten.• Minska utsläppen av läkemedel från regionens sjukhus och satsa på ny teknik på vattenreningsverken.• Skapa fler möjligheter att samla in och återvinna spökgarn och uttjänta fiskeredskap.• Öka kunskapen kring de utmaningar vi står inför genom att satsa på Marint centrum i Simrishamn och ta initiativ till ett marint centrum på Näset. Bakgrund Sommar, sol och bad. Längs de skånska stränderna glittrar vattnet och i strandkanterna skrattar lekande barn. Segelbåtarna lägger till längs bryggorna och i hamnarna serverar restauranger nyfångad fisk och skaldjur.Den skånska sommaren är på många sätt fantastisk, men faktum är att under ytan står vi inför ett av de största miljöhoten i Sverige.Östersjön är idag ett hav i kris. Övergödning, miljögifter, klimatförändringar, plastskräp, spökgarn och läkemedelsrester bidrar alla till att det marina livet är hotat. Situationen är på många sätt akut.Sedan millennieskiftet har bottendöden brett ut sig i rasande fart – från ungefär fem procent runt år 2000 till 15 procent i mitten av 2010-talet.  Idag är en yta dubbelt så stor som Danmark så pass syrefattig att allt liv har försvunnit.Tänk dig om det istället hade hänt på land. Tänk dig att en lika stor yta av de svenska skogarna eller den svenska åkermarken hade dött – då hade krisrubrikerna avlöst varandra i media och miljöförstöringen toppat den politiska dagordningen. Det hade varit en nationell katastrof som ingen politiker hade kunnat vara tyst om.Men trots den dramatiska utvecklingen kan det många gånger vara svårt att ta till sig de oerhörda utmaningar som Östersjön och de skånska kusterna står inför. För gemene man märks problemen kanske främst när det inte går att bada på grund av giftig algblomning eller när vissa fiskar försvinner från fiskdisken i mataffären.Östersjön är på många sätt ett känsligt hav. Havet är bräckt – det består av både salt- och sötvatten – vilket gör att flera arter lever på gränsen för vad de klarar av. Så konstaterar miljöorganisationen WWF att vattnet egentligen är för sött för både torsk och flundra, medan gäddan och abborren tvärtom tycker att det är för salt.Små förändringar kan därmed få stora konsekvenser.Ett exempel från WWF är överfiske av torsk i de västra delarna av Östersjön. Fiskas torsken för hårt blir deras föda skarpsillarna fler. Skarpsillarna i sin tur äter stora mängder av djurplankton, vilket gör att det därmed blir färre djurplankton kvar som kan äta växtplankton. Tillsammans med utsläpp av kväve och fosfor leder det till att växtproduktionen exploderar och vi får en algblomning som gör det farligt att bada. Särskilt barn och husdjur som leker eller springer i strandkanten och lätt får i sig kallsupar riskerar att utsättas för det nerv-, lever- och hudgift som algerna avger.Allt hänger ihop.Det är därför hög tid att säkra våra hav. Det är nu vi kan se till att vi inte lämnar ett dött hav till kommande generationer och vidta åtgärder för att även våra barn och barnbarn i framtiden ska kunna njuta av de skånska stränderna. Det blir allt skräpigare på de skånska strändernaTänk dig att du sitter på din favoritstrand i Skåne eller promenerar på bryggorna i någon av de skånska hamnarna. Du är där för att njuta av semestern, men så dundrar plötsligt en sopbil fram till vattenkanten. Så kommer en sopbil till, och sedan en till, ja faktiskt en ny sopbil varje minut. Alla dumpar de sina laster av plastskräp direkt i havet. Så ser verkligheten ut i världens hav. Plast motsvarande en fullastad sopbil vräks i havet – varje minut. Mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastskräp hamnar i havet varje år och värre lär det bli. Produktionen av plast har exploderat de senaste femtio åren – från 15 miljoner ton 1964 till 335 miljoner ton 2016.  De närmaste tjugo åren beräknas produktionen fördubblas.  Enligt beräkningar som bland annat World Economic Forum använder sig av finns det idag runt 150 miljoner ton plast i våra hav. Om inget görs kommer det om bara sju år (2025) finnas ett ton plast för varje tre ton fisk och 2050 mer plast än fisk i världens hav, sett till vikt.Det kan vara lätt att tänka sig att det är värre på andra håll i världen, men vi i Sverige och Skåne är långt ifrån förskonade. När den internationella miljöorganisationen Plastic Change, med bas i Danmark, 2016 mätte plastmängden i havet längs den danska Själlandskusten visade proverna på över 7 000 plastpartiklar per kvadratkilometer i Öresund norr om Köpenhamn. Det gör Öresund till det mest plastnedskräpade vattnet i Danmark. Provtagningsutrustningen kunde dessutom inte mäta partiklar mindre än 0,335 millimeter – vilket gör att mikroplaster från syntetiska textilier som tvättas inte är medräknade i siffran. Att det förekommer mest plast och mikroplaster i just Öresund bekräftas också av mätningar som gjordes av IVL Svenska miljöinstitutet 2015, på uppdrag av länsstyrelsen och Region Skåne. Deras analyser visar att koncentrationen av mikroplaster är som störst i Malmö industrihamn, med vattnet utanför Lomma på andra plats. Samtidigt förekommer det mikroplaster i havet vid samtliga 16 mätstationer längs den skånska kusten – från Bromölla i öst till Helsingborg i väst – om än i lägre halter.Att även Östersjön är drabbat visar också mätningar gjorda av Stockholms universitet i skärgården utanför Stockholm och i vattnet mellan fastlandet och Gotland. Förvånat konstaterade forskarna att det finns lika mycket mikroplast i Stockholms skärgård som i havet utanför Los Angeles och San Fransisco – med störst koncentration nära Stockholms hamn. Det är därför inte särskilt förvånande att allt fler människor upplever att det blir skräpigare på våra stränder och i havet.Miljöpartiet i Region Skåne har låtit analysföretaget GfK genomföra en opinionsundersökning bland 2002 slumpmässigt valda personer bosatta i Skåne. Resultatet visar att sex av tio skåningar upplever att det har blivit skräpigare på de skånska stränderna idag jämfört med för tio år sedan. På frågan ”Hur upplever du mängden skräp på Skånes stränder idag jämfört med för tio år sedan?” svarade 17 procent att de upplever mycket mer skräp och 42 procent mer skräp. Bara fem procent svarar att de upplever att skräpmängden har minskat. Upplevelsen att skräpmängden ökar leder också till oro hos både svenskar och skåningar. I en opinionsundersökning från WWF svarar 90 procent ja på frågan om mängden plast och skräp i havet skapar oro och bara sex procent svarar nej (fyra procent var tveksamma eller visste inte).I november förra året ställde Miljöpartiet i Region Skåne frågan till boende i Skåne om de oroar sig för att mängden plast i vår vardag påverkar natur och hav. 31 procent svarade då att de är mycket oroliga och 48 procent ganska oroliga för den påverkan plasten har. 16 procent svarade varken eller och endast tre respektive en procent svarade att de inte är oroliga eller inte alls oroliga.Vi vet alltså att gemene man både upplever att mängden skräp ökar på stränderna och att nedskräpningen och plasten i havet leder till en oro inför framtiden.Samtidigt är det här inte enbart en inbillad känsla. Varje år gör organisationen Håll Sverige rent mätningar av skräpet på Sveriges stränder. Den senaste rapporten visar att organisationen i snitt hittade 121 skräpartiklar, inklusive fimpar, per 100 meter strand 2017 – en ökning från 104 skräpartiklar 2016 och 58 skräpartiklar 2015. Visserligen ska siffran tas med en nypa salt – ökningen mellan 2016 och 2017 beror på en markant ökning på en enda specifik strand – men den visar ändå en utveckling med mycket skräp på våra stränder. Antalet fimpar minskar, men antalet andra skräpartiklar ökar. Så visar till exempel organisationens mätning att den som promenerar på en strand i Sverige i snitt kommer att stöta på en slängd eller uppspolad plastpåse var 16:e meter.Ur ett skånskt perspektiv sticker stranden vid Järavallen mellan Löddeköpinge och Landskrona ut. Där hittade Håll Sverige rent hela 510 skräpartiklar per 100 meter strand vid mätningen efter vinterstormarna våren 2017. Det ska alltså jämföras med det årliga snittet på 121 skräpartiklar per 100 meter strand. Av allt skräp som hittades på stranden i Järavallen 2017 var 80 procent av plast.Att plastskräpet dominerar bekräftas också om vi tittar på andra skånska stränder som Håll Sverige rent har gjort mätningar på. I Nybrostrand utanför Ystad var 56,9 procent av allt skräp plast och i Mälarhusen på Österlen var 67,3 procent av allt skräp olika plastprodukter.På tio-i-topp-listan över det vanligaste skräpet på alla de stränder i Sverige som Håll Sverige rent har besökt ligger olika produkter av plast på de sju översta placeringarna. I topp hamnar plastbitar och plastfragment som inte går att identifiera – sedan följer cigaretter, fimpar och filter på plats två och därefter plastpåsar på plats tre, godis- och glassförpackningar samt snabbmatsbehållare på plats fyra, engångsbestick och sugrör på plats fem, kapsyler och plastlock på plats sex och presenningar på plats sju. Värt att notera är också att Håll Sverige rent under en skräpplockarexpedition på en strand i Bohuslän hittade hela 37 ballonger på en sträcka på tio meter – något som är extra allvarligt då ballonger är ett av de största plasthoten mot det marina livet eftersom djur lätt trasslar in sig i dem och samtidigt misstar dem för föda. Hur lång tid tar det att bryta ner plast?Ingenting försvinner, allt finns kvar!Så lyder en slogan från Håll Sverige rent som mer eller mindre sammanfattar problemet med plasten i havet. Nedbrytningstiderna är i många fall flera hundra år. Och även om vi inte ser skräpet med blotta ögat finns det kvar i form av mikroplaster som inte uppfattas av det mänskliga ögat.En cigarettfimp: 1-5 år. Efter ett till fem år har plastämnet cellulosaacetat som finns i fimpen sönderdelats till mikroplast, som i sin tur tar minst 100 år innan den försvinner, om den någonsin gör det.Ett tuggummi: 20-25 år. En plastpåse: 10-20 år. En plastmugg: 50 år. En PET-flaska: 450 år. Engångsblöjor: 450 år. Fiskelinor: 600 år. VIKTIGT: De siffror som anges är när produkten inte längre går att se med blotta ögat. Det är ofta den siffran som nämns i debatten, men då bortser man ifrån att plasten endast har brutits ner till mikroplaster, som är minst lika skadliga för det marina livet, om inte skadligare. Det tar ytterligare hundratals år för mikroplasten att brytas ner, om den någonsin gör det. Andra produkters nedbrytningstid:Läskburk i aluminium: 200 – 500 år.Glasflaska/glasburk: En miljon år eller aldrig! Som material är glas så beständigt att nedbrytningstiden beräknas vara en miljon år, om glaset någonsin bryts ner.Papperspåse: 1 månad.Toalettpapper: 2-3 veckor.Dagstidning: 6 veckor.Mjölkkartong: 2-3 månader.Ett äppelskrutt: En månad. Plasten hotar djurlivetDe vidsträckta stränderna är en Skånes främsta tillgångar, inte bara för rekreation och avkoppling utan också för ekonomin. Få saker definierar Skåne så mycket som kusten, stränderna och havet. För skåningen är stranden både hälsofrämjande och många gånger avstressande, men stränderna lockar också turister som bidrar till den lokala ekonomin. Till exempel visar beräkningar som konsultföretaget Sweco gjort att den strandrelaterade turismen i Ystad omsätter ungefär 450 miljoner kronor per år. Det betyder intäkter till kommunens näringsidkare på runt 55 miljoner kronor varje år.  I Trelleborg visar motsvarande beräkningar att värdet på den strandrelaterade turismen är 130 miljoner kronor per år. Dessutom är närheten till stränder och hav många gånger det starkaste skälet till varför människor flyttar till kustnära kommuner. Utifrån antagandet att var femte person bosatt sig i Ystad på grund av närheten till havet har Sweco beräknat att Ystad kommun får in 230 miljoner kronor i skatteintäkter varje år på grund av strandnära boende. Det finns alltså goda ekonomiska skäl att rädda våra hav och stränderna. Men de utmaningar vi står inför är knappast bara en fråga om hur vi människor upplever badet eller promenaden på stranden eller hur den kommunala ekonomin mår. Slängda snabbmatsförpackningar, godispåsar, engångsbestick, fimpar och plastpåsar må störa oss – men för djurlivet i våra hav är det en fråga om överlevnad.Den plast som slängs i havet försvinner alltså i princip aldrig. Och även om vi inte alltid ser plasten med blotta ögat finns den där i form av mikroplaster.Mikroplaster är små små plastpartiklar, mindre än fem millimeter i storlek. Källorna är många – från tvätt av syntetiska textilier som till exempel fleece-kläder till slitage av bildäck, konstgräsplaner, båtbottenfärger, kosmetika och hudvårdsprodukter. Oftast når de havet via dagvatten, avloppsvatten, vattendrag eller genom luften. I andra fall handlar det om slängda och kvarglömda plastförpackningar och andra plastprodukter som bryts ner på stranden eller i havet av solen och vågorna. Det går idag inte att säga exakt hur skadliga mikroplasterna är för det marina djurlivet, men i en forskningsgenomgång av Östersjöcentrum vid Stockholms universitet från juni 2017 konstateras att det finns ett flertal studier som har visat att plastpartiklarna kan orsaka försämrad fortplantning och överlevnad. ”Dagens kunskap – och risken för permanenta skador på ekosystemet – motiverar kraftfulla politiska åtgärder för att strypa tillförseln av mikroplaster till havet”, skriver forskarna redan i ingressen. Intresset för att forska kring mikroplasters påverkan på havet har ökat markant de senaste åren. ”Att havslevande djur får i sig plast har visats över i princip hela världen”, skriver Östersjöcentrum i sin forskningsgenomgång. Det gäller allt från djurplankton, musslor och maskar till fiskar och havslevande däggdjur. I många fall misstar djuren plasten för mat – i andra fall tas plasten upp via gälarna eller transporteras uppåt i näringskedjan från en art till en annan. Så antas till exempel sälar få i sig mikroplast både från vattnet och från fisken de äter. I forskningsgenomgången från Östersjöcentrum listas en rad exempel där forskare har hittat mikroplaster i fiskar. Nästan var tredje makrill och var tionde flundra som fångades i Östersjön hade mikroplaster i magen. Det hade också var tredje torsk, kolja och makrill som fångades i Engelska kanalen. 83 procent av 120 undersökta havskräftor från Skottland hade plast i magen och mikroplast har hittats både i odlade blåmusslor och ostron från Nordsjön respektive Atlanten.  En annan forskningsstudie – från universitetet i belgiska Gent – visar att människor som äter stora mängder skaldjur riskerar att få i sig upp emot 11 000 plastbitar varje år. Samtidigt visar en gemensam forskningsrapport från universitetet i Köpenhamn, Danmarks tekniska universitet och tyska Geomar att var femte sill och skarpsill utanför Bornholm hade mikroplaster i sig, framförallt från fleece-kläder.  Den dansk-tyska studien är en av få – om inte den enda – långtidsstudien av mikroplaster i fiskar och även om andelen fiskar som har mikroplaster i sig inte har ökat idag jämfört med för 30 år sedan höjer forskarna ett varningens finger för att mikroplasterna i slutänden hamnar på våra tallrikar.En oro är att plastpartiklarna ska läcka giftiga ämnen, som bisfenol A, ftalater och bromerade flamskyddsmedel. ”Plastens beståndsdelar och tillsatsämnen, som flamskyddsmedel och mjukgörande och stabiliserande ämnen, kan läcka ut till vatten och luft eller direkt ut i kroppen på djur som ätit plasten. Ämnen kan också läcka ut när plasten börjar brytas ner”, står det i forskningsgenomgången från Östersjöcentrum. Som exempel tas forskning som visar att prickfiskar i södra Atlanten har högre halter bromerade flamskyddsmedel ju mer plastskräp det finns i havet och att albatrossungar har sämre kondition desto mer plast de ätit. SpökgarnEtt annat, snarlikt problem i våra hav är så kallade spökgarn. Det är kvarglömda, tappade eller dumpade fiskeredskap som fiskenät och trålar som ligger kvar på havets botten eller flyter omkring på ytan. Ofta är de tillverkade i svårnedbrytbara konstfibermaterial som gör att de ligger kvar under lång tid och påverkar det marina livet. Inte bara fortsätter spökgarnen att fånga fisk – de snärjer också andra djur och gör så att fåglar och andra marina djur riskerar att trassla in sig och fastna och därmed antingen kvävas eller svälta till döds. Enligt uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten finns minst 100 mil spökgarn i Östersjön som beräknas fånga 200 – 300 ton torsk varje år. Särskilt stort verkar problemen var runt de många vrak som finns längs de svenska kusterna. Så dök till exempel Håll Sverige rent utanför Ystad 2014 och fick då upp 4,5 kilometer spökgarn från åtta vrak. Spökgarnet innehöll över 300 kilo fisk. Våren 2018 gjorde miljöorganisationen Sea Sheperd liknande dykningar i Öresund och påträffade då också en stor mängd spökgarn, med fiskedrag med plastdetaljer och fiskelinor som kan ta upp till 600 år innan de bryts ner. En anledning till det stora antalet spökgarn i Öresund är de många vraken, konstaterar organisationen.Samtidigt som problemen med spökgarn blir allt mer uppmärksammat finns det fortfarande stora brister i hanteringen av spökgarn och uttjänta fiskeredskap. I en rapport från samarbetsorganisationen Marelitt, som leds av Marint centrum i Simrishamn, om kapaciteten att ta emot avfall och spökgarn i hamnar runt Östersjön från våren 2018 konstateras att de flesta svenska hamnar saknar ett separat system att ta emot uttjänta fiskeredskap. Enligt rapporten har Ystad ett sådant system, men inte hamnen i Simrishamn (det är de två hamnarna i Skåne som är med i rapporten).  LäkemedelMycket fokus ligger idag på övergödning och olika miljögifter som läcker ut i Östersjön och Öresund. Ytterligare ett problem är läkemedelsrester som hamnar i olika vattendrag. Redan vid mycket låga halter påverkas fiskar och vattenlevande djur, konstaterar Naturvårdsverket. I Sverige är halterna visserligen inte akut giftiga för vattenlevande organismer, men det finns studier som visar att en lång tids exponering av även låga halter påverkar det marina livet. Antibiotika som hamnar i vattnet kan bidra till att antibiotikaresistenta bakteriestammar utvecklas och det kan i sin tur både påverka människor och sammansättningen av bakterier i miljön. Därmed kan hela ekosystem rubbas. Hormoner hämmar å sin sida fortplantningen hos fiskar och musslor redan vid låga halter. Under 2017 kartlade två forskare vid Högskolan i Kristianstad utsläppen av läkemedel i Skåne. Studien visade att åtta skånska reningsverk tillsammans släppte ut 71 kilo läkemedel varje år. En beräkning över vad samtliga skånska reningsverk släpper ut visar att den totala mängden är minst 600 kilo, men troligtvis högre än så. Så släpps till exempel 275 kilo läkemedel ut i Öresund utanför Malmö och 160 kilo utanför stränderna runt och i Helsingborg. Då är bara 21 läkemedelssubstanser medräknade, vilket betyder att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Vanligast är det blodtryckssänkande medlet metoprolol och det smärtstillande medlet diklofenak, men även karbamazepin, losartan, naproxen och det antidepressiva medlet oxazepam förekommer i betydande koncentrationer. Anledningen är att dagens reningsverk inte förmår rena läkemedelsutsläpp. Snart kan tumlaren vara utdöd i ÖstersjönPlastskräp, mikroplaster, spökgarn, miljögifter, läkemedel och klimatförändringar – det finns idag många hot mot våra hav och stränder. Ingen kan säga exakt vad som kommer hända med haven i framtiden, men en sak vet vi redan nu: mycket kommer att förändras. I en rapport från Havs- och vattenmyndigheten konstateras att man med ”hög säkerhet kan säga att stora förändringar kommer att äga rum i Östersjön” de närmaste hundra åren. Rapportförfattarna pekar på sänkt pH-värde, reducerad salinitet, högre temperaturer, minskad havsisbildning och förändringar av bottenvattnets syreförhållanden i samband med klimatförändringarna. ”Dessa faktorer kommer att ha stor inverkan på Östersjöns ekosystem på alla nivåer, där påverkan på en art har en direkt effekt på associerade arter och en dominoeffekt av påverkan flödar genom ekosystemet. Som konsekvens av detta riskerar många arter att försvinna medan andra arter är redo att kliva in i dess ställe”, står det i rapporten.I klarspråk: djur och växter som vi idag tar för självklara kommer att dö ut i våra hav och andra arter kommer att komma i dess ställe. Torsken riskerar utrotning, blåmussla och tång kan försvinna från hela Bottniska viken, sälarten Östersjövikare kommer bara finnas kvar längst upp i Bottenviken, om ens där, och ålgräs – kallat havets barnkammare – kan försvinna från Stockholm i norr till Skåne i söder.”Även om prognosen om klimatförändringarna bara delvis slår in så blir förändringarna i Östersjön väldigt drastisk och de ekologiska konsekvenserna stora”, säger Jonas Pålsson, utredare vid enheten för havsplanering, i en kommentar om rapporten till TT. Ytterligare ett hotat djur är tumlaren, som är i akut fara att helt försvinna från Östersjön. Idag finns det bara runt 500 individer kvar av Östersjötumlaren. Miljögifter, stormaskiga bottengarn och spökgarn utgör direkta hot mot artens överlevnad. En tumlare som fastnar i ett bottengarn eller ett spökgarn går ofta en plågsam död till mötes. Men också plastskräpet kan antas påverka arten. I en studie från universitetet i Utrecht i Nederländerna hittades plast och mikroplast i femton procent av de undersökta tumlarnas magar.  Forskarna drar slutsatsen att djuren av misstag får i sig plasten när de söker efter föda nära havets botten. Miljöpartiet har varit framgångsrikt i regeringen och regionenI stadsbudgeten för 2018 lanserade Miljöpartiet och Socialdemokraterna, i samarbete med Vänsterpartiet, en #havsoffensiv för att rena haven. Under tre år satsas totalt drygt 2,1 miljarder kronor på renare hav, med 606 miljoner kronor 2018, 711 miljoner 2019 och 811 miljoner kronor 2020.En sådan storsatsning på renare hav har aldrig tidigare förekommit i statsbudgeten.Pengar går bland annat till att minska utsläppen av läkemedel, stoppa läckage av miljögifter och skadliga ämnen från vrak, skapa nya och återställa förstörda våtmarker, åtgärder mot spökgarn och fler skyddade marina områden. Sverige har genom tidigare satsningar dubblerat arealen skyddad havsmiljö på bara ett år – från 6,7 procent 2016 till 13,6 procent av Sveriges hav 2017. Även om det gör att vi nu med råge når det globala målet att 10 procent av havsområdena ska vara skyddade 2020 vill Miljöpartiet gå ännu längre och höja ambitionen till 20 procent. Dessutom tas krafttag mot plasten i havet, med insatser mot nedskräpning av stränder och hav och forskning kring nya miljösmarta material. Miljöpartiet och miljöminister Karolina Skog har också drivit fram ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av kroppen eller spottas ut. Det rör sig bland annat om tandkräm, kroppsscrub, ansiktspeeling, duschtvål, schampo och balsam med tillsatta plastpartiklar. Förbudet börjar gälla den 1 juli i år (2018) för nyinköp och 1 januari 2019 för produkter som butikerna redan har i lager.I samband med förbudet presenterade regeringen också ett ökat stöd till kommuner som vill städa bort plastavfall från sina havsstränder. Under perioden 2018 – 2020 kan landets kustkommuner söka sammanlagt 17 miljoner per år via Naturvårdsverket för att täcka upp till 90 procent av deras kostnader för att städa stränder och kustremsor. I Region Skåne har Miljöpartiet tagit på sig ledartröjan och växlat upp arbetet för våra marina miljöer. Så har till exempel regionala utvecklingsnämnden finansierat Trelleborgs kommun satsning Ghost guard mot spökgarn (ett digitalt verktyg för att lättare kunna rapportera in spökgarn) och beslutat att satsa sju miljoner kronor på forskning kring Hanöbukten – pengar som går till Marint centrum i Simrishamn. Tanken är att det ska leda till renare hav, större biologisk mångfald och attraktivare kustmiljöer. Region Skåne har också gått över från vanliga plastsopsäckar och plastpåsar till miljövänligare alternativ tillverkade av sockerrör samt ersatt engångsförkläden av plast med förkläden tillverkade av sockerrör och kalk. I regionens verksamheter används 6,5 miljoner förkläden varje år, vilket gör att utsläppen av koldioxid med de nya klimatsmarta förklädena minskar från 280 ton till 25 ton. Innan förändringen kom till stod sopsäckar, plasthandskar och engångsförkläden för 40 procent av Region Skånes utsläpp av växthusgaser.Dessutom införs också en standard för skyltning på alla regionens sjukhus för att underlätta sopsorteringen. Vad vill Miljöpartiet riks i det här valet?Inför valet 2018 har Miljöpartiet riks föreslaget ett förbud mot engångsartiklar av plast som kan ersättas med bättre material. Mp vill också ha en skatt på alla engångsartiklar, oavsett material, samt böter vid nedskräpning av småskräp som fimpar och snus. Andra förslag är en skärpning av marknadsföringslagen för att få bort vilseledande ord som ”biobaserat” och ”nedbrytbar” som kan få människor att tro att det är okej att slänga produkten i naturen, och ett skärpt krav på de som producerar förpackningar att samla in dem i offentliga miljöer, som parker och stränder. Regeringen har redan gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett sådant system ska se ut, samtidigt som beslut har tagits för att göra det lättare att återvinna nära hemmet eller i det egna kvarteret.  Miljöpartiet riks vill också gå ett steg längre i kampen mot mikroplaster och utöka förbudet till att även gälla all kosmetika och dessutom solkrämer, deodoranter, hudkrämer, rengöringsmedel, tvättmedel och diskmedel som innehåller plastpartiklar. Förbudet föreslås träda i kraft senast 2020.Ett annat viktigt förslag som Mp driver är att återinföra skatt på handelsgödsel, för att motverka övergödning av våra hav och sjöar och därmed motarbeta bottendöden. Så vänder vi utvecklingenDet är dags att visa handlingskraft för att rädda våra hav och stränder. Dagens situation må vara dyster, men det är inte för sent att agera för att säkra en levande marin miljö även i framtiden. Det är vi skyldiga våra barn och barnbarn, som annars får leva med konsekvenserna av dagens misslyckanden.Miljöpartiet i Region Skåne vill därför: Ta krafttag mot nedskräpningen av Skånes stränder genom ökat samarbete med föreningar och kustkommuner som genomför strandstädning: Idag gör organisationer som Håll Sverige rent, Naturskyddsföreningen, Plogga och idrottsrörelsens miljöorganisation Städa Sverige ett jättearbete för att städa våra stränder och sprida kunskap om nedskräpningen. Bara Städa Sverige engagerar varje år tusentals ungdomar i olika idrottsklubbar som städar inte bara på stränder och längs kuststräckor, utan också i skogar, längs vägar och i städer och samhällen. Det går inte nog att poängtera hur viktiga deras insatser är.  Miljöpartiet i Region Skåne vill arbeta för ännu fler insatser för att städa upp våra stränder och stärka samarbetet med organisationer, föreningar och kommuner som vill städa våra stränder. Minska plastanvändningen i hela Skåne. Produkter av plast, särskilt engångsartiklar, inom Region Skånes verksamheter ska ersättas med produkter i miljövänligare material där det är möjligt. Region Skåne ska ta på sig ledartröjan för att få andra aktörer att också minska sitt plastberoende. Skoskydd, handskar, förkläden, sopsäckar, soppåsar, muggar, bägare och engångsbestick – det finns idag en rad produkter inom offentliga verksamheter som helt i onödan tillverkas av plast. Region Skåne har redan tagit de första stegen för att fasa ut den onödiga plastanvändningen och köper idag in både soppåsar och förkläden av sockerrör istället för plast. Vi i Miljöpartiet i Region Skåne vill skynda på arbetet och ersätta fler plastprodukter i den offentliga verksamheten med mer miljövänligare produkter. I vissa fall finns ersättningsprodukter redan på marknaden, i andra fall krävs innovationsupphandlingar för att skapa nya produkter. Det gjordes i fallet med engångsförklädena, då Region Skåne gick före och bad företag ta fram en produkt som inte fanns på marknaden. Den upphandlingen vanns av ett lokalt företag i Helsingborg.Det räcker dock inte att enbart Region Skåne minskar sitt plastanvändande. Vi i Miljöpartiet vill att regionen stärker samarbetet med externa aktörer, som bransch- och intresseorganisationer, företag och kommuner, för att minska plastanvändandet i hela Skåne. Införa köpstopp av rengörings- och kroppsvårdsprodukter som innehåller mikroplaster i Region Skånes verksamheter: Flera kommuner och landsting, däribland Göteborg och landstingen i Dalarna och Västmanland, har redan infört köpstopp av rengörings- och kroppsvårdsprodukter som innehåller mikroplaster. I andra kommuner och landsting har frågan varit uppe men avslagits. Skälet är då många gånger att det inte finns några ersättningsprodukter eller att patientsäkerheten kan hotas.Miljöpartiet i Region Skåne vill införa ett köpstopp av rengörings- och kroppsvårdsprodukter som innehåller mikroplaster. Ett köpstopp måste dock följas av en viss flexibilitet, där det till exempel inom sjukvården kan finnas situationer där det är omöjligt att hitta ersättningsprodukter. Principen är dock tydlig: mikroplaster i rengörings- och kroppsvårdsprodukter ska fasas ut där det är möjligt. Det följer också den riktning som regeringen har tagit, med ett förbud mot mikroplaster i produkter som sköljs av kroppen eller spottas ut. Skapa ett marint naturreservat i Öresund och ett marint Natura 2000-område i Hanöbukten: Det marina livet i Öresund är på många sätt unikt. Idag är delar av sundet skyddat genom olika åtgärder som Natura 2000-områden och kommunala naturreservat, men det räcker inte. Av säkerhetsskäl har det sedan 1932 rått förbud mot trålning och det har medfört särskilt bra förutsättningar för en livskraftig marin miljö. I sundet finns bra fiskebestånd av bland annat sill, torsk och rödspätta och det går också att hitta fiskarter som haj och rocka. Här finns också viktiga ålgräsängar och musselbanker bevarade. Genom att skapa ett marint naturreservat skulle trålningsförbudet kunna permanentas och mer resurser tillföras tillsyn och kontroll. Vi vet idag att det trots förbudet förekommer olaglig trålning i sundet. Som exempel dokumenterade miljöorganisationen Sea Shepherd olaglig trålning under sitt arbete i Öresund våren 2018 och hittade flertalet spökgarn i vattnet mellan Sverige och Danmark. På en sträcka av endast en kilometer hittades sju trålar – trots totalförbudet. Deras utrustning registrerade också spår efter bottentrålning som inte var mer än ett halvt år gammalt. I april 2017 krävde en rad svenska och danska organisationer – däribland WWF, Greenpeace, Danmarks sportfiskeförbund, Naturskyddsföreningen Skåne, Den blå planet, Öresundsakvariet, Fishing Zealand och Föreningen för skånsomt Kystfiskeri – att hela Öresund blir ett marint naturreservat. Eftersom frågan rör både Sverige och Danmark anser organisationerna att de båda länderna bör göra gemensam sak för att skydda det marina livet i sundet. Det betyder INTE att till exempel fiske eller friluftsliv ska förbjudas – bara att detta ska ske under hållbara former som skyddar det marina livet. Fisket ska vara lokalt, sport- och fritidsfiske vara tillåtet från kusten och småbåtar, trålningsförbudet permanentas och kontrollerna öka. Samtidigt vill organisationerna att sandsugning – att suga upp bottensand för att använda i cement vid stora byggprojekt – ska förbjudas. Idag sker en relativt stor utvinning av sand på den danska sidan, särskilt i Kögebukten söder om Köpenhamn. Detta förstör havsbotten och orsakar oersättliga skador på det marina livet. I Sverige är sandsugning förbjudet sedan 1982, men i Danmark fortfarande tillåtet.Ett marint naturreservat  i Öresund skulle därmed stärka skyddet och samtidigt skapa medvetandet kring de viktiga värden som finns i sundet. Det skulle också kunna främja besöksnäringen längs kusten och utveckla turismen under mer hållbara förutsättningar.Samtidigt vill Miljöpartiet också införa ett Natura 2000-område i Hanöbukten. För första gången någonsin håller Havs- och vattenmyndigheten just nu på att ta fram så kallade havsplaner för Östersjön, Västerhavet och Bottniska viken. Det är långsiktiga och strategiska planer för att skapa en hållbar utveckling för Sveriges hav. I det arbetet har ett relativt nytt begrepp lanserats – klimatrefugier eller klimattillflykter. Det är områden som bedöms som extra viktiga att skydda för att vissa arter ska överleva när klimatförändringar ändrar förutsättningarna för det marina livet. I förslaget till havsplan för Östersjön pekas just Hanöbukten ut som ett av de viktigaste havsområdena i Sverige att skydda för framtidens natur. Så anses Hanöbukten ha ovanligt goda förutsättningar för att bli en klimattillflykt för ålgräs, blåmussla, Östersjösill och vissa arter av tång för att dessa arter ska kunna överleva och sprida sig till större områden. Dessutom finns den rödlistade och starkt hotade tumlaren i Hanöbukten, vilket gör området extra viktigt ur miljösynpunkt.Frågan om ett Natura 2000-område i Hanöbukten har tidigare prövats av länsstyrelsen, som då sa nej med hänsyn till bland annat yrkesfisket och totalförsvarets intressen. Då handlade frågan framförallt om att skydda tumlaren, men med Havs- och vattenmyndighetens föreslagna havsplan som pekar ut bukten som extra skyddsvärd anser vi att det finns skäl att pröva frågan igen och inrätta ett skyddat område.  Minska utsläppen av läkemedel från regionens sjukhus och satsa på ny teknik på vattenreningsverken: Den skånska studien av läkemedelsutsläpp i våra vatten konstaterade tydligt att problemet är att de flesta reningsverk inte kan rena vattnet från läkemedel. Den studien medfinansierades av Region Skåne. Runt om i landet pågår nu försök och tester för att komma till rätta med problemet. Så har till exempel Region Uppsala satt igång flera pilotprojekt för att testa nya metoder att rena avloppsvattnet från Akademiska sjukhuset. Bland annat testas små dosor eller block som sätts i toalettstolar för att minska utsläppen av antibiotika från infektionskliniken. De första resultaten visar att utsläppen av antibiotika kan minska med upp till 80 procent med den nya produkten.Miljöpartiet i Region Skåne vill att regionen går före för att minska utsläppen av läkemedel i våra hav. Det är orimligt att 275 kilo läkemedel varje år släpps ut i vattnet utanför Malmö. Vi vill bygga vidare på den kunskap som finns idag, med satsningar på vattenrening på regionens sjukhus och spridning av kunskap kring redan pågående och kommande projekt kring kommunal vattenrening i framtiden. Skapa fler möjligheter att samla in och återvinna spökgarn och uttjänta fiskeredskap: Idag är det långt ifrån alla skånska hamnar som kan ta emot spökgarn och uttjänta fiskeredskap. Samtidigt vet vi att ju krångligare det är att återvinna förbrukat material, desto färre gör det. Miljöpartiet i Region Skåne vill därför ta ett samlat grepp på problemet och driva på för att alla skånska fiskehamnar ska ha möjlighet att återvinna spökgarn och uttjänta fiskeredskap. Öka kunskapen kring de utmaningar vi står inför genom att satsa på Marint centrum i Simrishamn och ta initiativ till ett marint centrum på Näset. En nyckel för att lösa de utmaningar vi står inför är ökad kunskap. Idag finns Marint centrum i Simrishamn, där kommunen i samarbete med Lunds universitet, studerar Hanöbukten utifrån tre fokusområden: hållbart fiske, marint avfall och marin pedagogik. Region Skåne medfinansierar satsningen med sammanlagt sju miljoner under fem år.Miljöpartiet vill stärka det här arbetet och garantera en långsiktig finansiering av verksamheten vid Marint centrum i Simrishamn. Vi vill också ta initiativ till ett nytt marint centrum på Näset som ska arbeta med de särskilda utmaningar som finns i havet utanför kusterna i Vellinge, vid Höllviken, Skanör och Falsterbo. Dessa center kommer inte bara att öka kunskapen om den marina miljön, de bidrar också till att utveckla både det marina näringslivet och Skåne som besöksmål 

 

Här visar vi lokal politik från Skåne.

Skåne Rent vatten

Denna text är ett utdrag ur Miljöpartiets regionpolitiska program med sikte på 2025.

Läs mer

Tillgången till rent vatten och grundvatten är livsviktigt för ett fungerande samhälle. Det är oroande att grundvattenbristen ökar och att allt fler orter drabbas av vattenbrist under sommarmånaderna. Skåne behöver ett samlat organ för att möta grundvattenbristen och andra grundvattenrelaterade frågor. Vattnet vi dricker i Skåne är av hög kvalitet. Insatser måste göras för att trygga att vårt grundvatten är säkert att dricka och att vattnet vi tar från sjöarna är friskt.

Miljöpartiet vill att Region Skåne arbetar för att minska utsläppen av farliga ämnen till yt- och grundvatten. Utsläpp av ämnen som förstör växtlighet och djurliv i vattendrag och hav i Skåne måste minska.

Läs mer om våra konkreta förslag här.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: