Debatt

Tankar i midsommartid 

Midsommarnatt. Vinden har mojnat och träden står stilla runt oss. Från skogsdunklet hörs en nattskärras entoniga surrande. På avstånd en skällande hund. Vi sitter i trädgården, samlade runt resterna av en god middag och njuter av samhörigheten och att dela livet med varandra. Färskpotatis, direkt från grönsakslandet, med en klick smör, matjessill, gräddfil och gräslök. Jordgubbar och gräddmjölk. Kan det bli mer midsommar? Vi är tillfreds med tillvaron, i harmoni med oss själva och tillvaron i stort. Det är en av dessa stunder där vi gärna stannar kvar – länge. En skör bubbla av lycka!

Jag blundar helst för ett ofrånkomligt faktum. Att denna lyckobubbla är förbehållen ett
priviligierat fåtal. Jag är en av dem. Att den bygger på ohållbara premisser. Jag lever, rör mig
och finns till inom dessa strukturer. Att utanför bubblan, om vi höjer blicken från
jordgubbarna, finns en värld i sönderfall. Samtalet runt bordet får ett isande stråk av död,
sorg och smärta, där vi alla bär ett ansvar – som vi helst vill fly.

Det handlar om själva grundvalarna för vår fortsatta mänskliga existens på jorden, de
grundläggande betingelserna för livet. Vi är delaktiga i att – om inte förinta dem, så
åtminstone varaktigt förändra dem. Jag som individ är medansvarig till att hela det sinnrikt
balanserade och sammanvävda ekosystemet är på väg och rivas sönder. Livsformer som jag
inte känner namnet på utrotas allt fortare, tippingpoints överskrids, klimatsystem rubbas
och livsmiljöer förintas. Att mänskliga samhällen utplånas och människor flyr. Det händer nu!
”Ta lite mer jordgubbar, vänner!”

Här finns vår fundamentala utmaning som människor. Att inse att vi, till skillnad från andra
livsformer på vår planet, har en möjlighet att välja. Vi kan välja att ta alla dessa existentiella
hot på allvar och efter bästa förmåga, försöka förändra. Förändra handlar då inte om att
köpa ekologisk mjölk, åka kollektivt eller installera solpaneler. Allt detta är naturligtvis
lovvärt. Förändringen handlar om en total systemförändring där vår dröm om den eviga
tillväxten och vår ohejdade konsumtion måste ersättas med ett radikalt annorlunda
livsmönster. En förändring som bygger på insikten om att människan inte är tillvarons
centrum. Vi delar denna planet med många andra.

Vi kan naturligtvis välja att följa de verklighetsförnekande rösterna som hävdar att allt är väl
och att marknaden och teknikutvecklingen kommer att lösa alla problem. More of the same
– medan inlandsisarna smälter och klimatzonerna allt hastigare flyttas. Vi kan välja att
fokusera på helt andra frågor såsom inflationen, arbetslösheten, trängsel på flygplatser eller
vem som vinner eller förlorar i sim-VM – och helt sonika strunta i att vi sågar av grenen vi
sitter på.

Jag vill inte bära detta oerhörda ansvar, att tvingas välja eller välja bort. Jag vill inte inse att
vi just nu är på väg att utplåna den värld som jag älskar – men vi lever i antropocens
tidsålder, i det sjätte massutdöendet och mitt eller ditt förnekande och undflyende inte kan
förändra detta ohyggliga faktum. Endast mitt och ditt aktiva ansvarstagande. Om mina
barnbarn och alla andras barnbarn, jorden runt, ska kunna leva goda liv så kräver det att jag
och vi alla väljer. Det är dags att öppna ögonen och sluta fly eller förneka. Livet är så skört!

Tord Helgesson, Miljöpartiet de gröna i Askersund

Relaterade nyheter

Västmanland, 29 maj 2024

Digital valstuga!

Uppsala län, 28 maj 2024

Kraftsamling för Region Uppsala

Örebro län, 27 maj 2024

NA Debatt: SD går till motangrepp med lögnen som vapen

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter