Lär känna vår nya gruppledare i landstinget.
Läs hans premiäranförande i fullmäktige.
Ordförande, ledamöter, åhörare och media.
Jag tänkte börja med en väldigt kort presentation av mig själv och min politiska bakgrund.
Jag är som ni kanske hör, inte infödd Blekingebo, utan kommer från Umeå i Västerbotten, vi flyttade hit till Blekinge för två år sen,
vi trivs väldigt bra i Belganet och vi har aldrig ångrat att vi flyttade till ”Sveriges Trädgård”.
När det gäller min politiska bakgrund så har jag bla varit gruppledare i Västerbottens läns landsting under tre mandatperioder,
varit gruppledare i Landstingsförbundet och senare också i SKL.
Jag har suttit i Partistyrelsen som ansvarig för hälso- och sjukvårdsfrågor och jag var Riksdagsledamot förra mandatperioden som ledamot i Socialutskottet.
Efter riksdagsuppdraget trodde jag att min politiska bana var över, men nu blev det uppenbarligen inte så, eftersom jag nu står här igen som ny gruppledare men i ett nytt landsting.
I mitt anförande kommer jag att ta upp två av Miljöpartiets högst prioriterade frågor inför valet, nämligen primärvården och läkemedelsfrågor.
De här två områdena har dessutom en tydlig bäring på det liggande budgetförslaget.
Att primärvården ska vara basen i hälso- och sjukvården, utgöra den första linjens sjukvård, att vi borde satsa mer på primärvården både vad gäller resurser och kompetens, ja det är vi nog de flesta av oss överens om.
Men nu ser inte verkligheten ut så, snarare tvärtom.
Om vi ser till Blekinge så har det de senaste åren satsats allt mindre resurser till primärvården, i jämförelse med slutenvården.
Enligt den senaste statistiken lägger vi i Blekinge per innevånare, mest resurser till slutenvården, jämfört med alla övriga landsting.
Om man läser ett antal aktuella rapporter, studier och analyser från bl a SKL och Socialstyrelsen,
kring primärvårdens potentiella bidrag till folkhälsan och en kostnadseffektivare och patientsäkrare vård, är slutsatserna väldigt tydliga.
Jag ska nämna några av dessa slutsatser:
En ökad tillgång till primärvård leder generellt till lägre sjuklighet, lägre dödlighet en längre förväntad livslängd hos befolkningen samt positiva effekter på folkhälsan.
En välfungerande primärvård ger:
Färre akutbesök och färre sjukhusinläggningar.
En bra primärvård bidrar till en lägre konsumtion av både sluten och öppen vård och därmed till lägre totala sjukvårdskostnader.
En strategisk investering i ökade resurser och kompetens till primärvården på kort sikt, genererar en mer kostnadseffektiv vård på lång sikt.
Ett ökat antal läkare i primärvården leder till högre produktivitet och effektivitet i landstingen.
Det finns också en stark evidens för att kontinuitet ger lägre sjukvårdskostnad och färre sjukhusinläggningar.
Det ger också ett effektivare förebyggande arbete, högre vårdkvalitet och nöjdare patienter.
Om vi nu tror på dessa slutsatser, det tycker jag naturligtvis att vi borde göra.
Ja rimligtvis borde vi då fördela mer resurser till primärvården, utöka kompetensen, anställa fasta läkartjänster och utvidga uppdraget för primärvården.
Det är precis vad vi i majoriteten föreslår i budgeten.
Vi i majoriteten är överens om att tillföra primärvården ytterligare 30 miljoner,
som är en strategiskt viktig investering som kommer att bidra till en effektivare, patientsäkrare och mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård i Blekinge.
Den här satsningen stämmer också helt överens med Miljöpartiets gröna hälsopolitik,
där kraftigt ökade satsningar på primärvården var vår högst prioriterade valfråga.
Vi är också överens om att en stor del av de här satsningarna till Primärvården ska gå till att,
förbättra vården för våra äldre och multisjuka samt insatser för att bättre hantera den ökande psykiska ohälsan.
Miljöpartiet har en vision, en vision om att vi under mandatperioden ska återupprätta förtroendet och statusen för primärvården i Blekinge,
så att vi återigen har Sveriges bästa primärvård.
Nu ska det handla om läkemedel.
Läkemedelsfrågor är högaktuella i den offentliga debatten, nyligen presenterades ny statistik när det gäller de dramatiskt ökande fallolyckorna bland våra äldre, som i stor utsträckning beror på läkemedelsrelaterade orsaker.
Den aktuella debatten kring den kraftiga ökningen av antalet personer som är smittade av antibiotikaresistenta bakterier, sätter återigen focus på vikten av att minska förskrivningen av antibiotika, för att uppnå Stramas mål om antalet antibiotikarecept per innevånare.
Läkemedel är den i särklass vanligaste behandlingsmetoden inom svensk hälso- och sjukvård.
Felaktig och onödig läkemedelsanvändning orsakar patienter och anhöriga stort lidande och bidrar till stora ekonomiska kostnader och ett onödigt resursutnyttjande.
Mellan 2000 till 3000 svenskar dör i onödan varje år, på grund av felaktig läkemedelsanvändning, ca 10% av alla sjukhusinläggningar orsakas av läkemedelsrelaterade problem.
Den totala kostnaden för felaktig läkemedelsanvändning är ca 25 miljarder per år, alltså ungefär lika mycket som våra läkemedel kostar totalt.
För Blekinges del som har ca 1,5% av innevånarantalet i landet, skulle det innebära en onödig extrakostnad på ca 100 till 200 miljoner per år.
Vi vet att många patienter i Blekinge drabbas av skador, sjuklighet eller död som orsakas av felaktig läkemedelsanvändning.
Men det är anmärkningsvärt att vi saknar säkra uppgifter om hur många som drabbas och varför samt vilka landstings- och samhällsekonomiska kostnader som detta medför.
Om vi visste hur stort det här problemet är och vad det består av, ja då har vi naturligtvis också en möjlighet att följa upp och utvärdera om den felaktiga läkemedelsanvändningen ökar eller minskar och vilken effekt eventuella åtgärder som vi sätter in får.
Jag tror att vi kan vara överens om att den felaktiga läkemedelsanvändningen är ett hot mot patientsäkerheten och ett stort samhällsekonomiskt, medicinskt och folkhälsopolitiskt problem.
Det är ungefär sju gånger fler personer som dör av undvikbara läkemedelsrelaterade orsaker varje år(2000-3000), än som dör i trafikolyckor(300) varje år i Sverige.
Det kanske inte är helt relevant att jämföra antalet dödsfall på grund av felaktig läkemedelsanvändning med antalet dödsolyckor i trafiken.
Men det som är anmärkningsvärt, är att när det gäller trafikolyckor vet vi exakt hur många som skadas och dör varje år.
Det satsas miljarder varje år på trafiksäkerhetsåtgärder för att minska antalet skador och dödsfall, och det finns en nollvision.
Borde det inte vara självklart att vi politiskt här i Landstinget tog ett ansvar för att ta reda på, hur många som skadas eller dör i onödan av läkemedelsrelaterade orsaker.
Kanske ska Landstinget Blekinge ta initiativ till en nollvision när det gäller läkemedelsrelaterade dödsfall och att antalet läkemedelsrelaterade vårdskador åtminstone ska vara lägst i landet?
Om vi ska lyckas med detta måste vi naturligtvis avsätta tillräckliga resurser för ett långsiktigt patientsäkerhetsarbete när det gäller läkemedel och för att ta reda på hur många som skadas och dör av läkemedelsrelaterade orsaker i Blekinge.
Vi måste också generellt bli mycket bättre på kvalitetsarbete när det gäller läkemedelsfrågor.
Det är därför glädjande att vi i majoriteten är överens om, att i ett första steg tillföra en miljon i budgeten för detta viktiga arbete.
