Romska flaggan vajar nu stolt i Jönköping

Romska flaggan vajar nu stolt i Jönköping

Jönköpingskravallerna 1948 var ett rasistiskt angrepp. Händelsen påminner om den rasism som fortfarande finns.

Den 8 april firas Internationella Romadagen, romernas nationaldag. Den romska flaggan vajar då stolt från Jönköpings kommuns flaggstänger, för att uppmärksamma att den romska befolkningsgruppen (där även resandefolket ingår) är en av Sveriges nationella minoriteter och deras rika kultur en del av det svenska kulturarvet. Men hur är det att leva som rom i dagens samhälle?

Den senaste årsrapporten om romsk inkludering (MUCF, 2025), visar bland annat på hög arbetslöshet bland romer, diskriminering på bostadsmarknaden och en negativ trend för det romska språket romani chib i skolornas modersmålsundervisning. Detta har till stor del att göra med den diskriminering och rasism som många romer upplever. Och detta är även verklighet för jönköpingsbor med romsk och resande-identitet.

Jönköpingskravallerna på Öster 1948 är ett mörkt inslag i vår lokala historia. Personer tillhörande resandefolket attackerades och deras bostäder vandaliserades. Ännu i dag, nästan 80 år senare, lever minnet kvar. De flesta tar självklart avstånd från vad som hände, men den rasism som utlöste kravallerna är inte helt borta.

Vi känner själva flera personer med romsk och resande-identitet som upplever att de inte blir accepterade och respekterade som de är. Till exempel egenföretagaren som driver en framgångsrik verksamhet: ”Men om kunderna skulle veta vem jag är egentligen, skulle de inte anlita mig”. Eller tonåringen som blev trakasserad av en äldre kvinna i en mataffär: ”Hon bara gick fram till mig och sa ’jag hatar såna som dig’”.  Eller mannen som först i vuxen ålder fick kännedom om sin romska identitet för att hans mamma velat skydda honom: ”Jag har alltid känt att något saknats, att jag inte varit hel”.

Mänskliga rättigheter är en viktig utgångspunkt i Miljöpartiets politik. Det ska vara självklart att svenskar med romsk och resande-identitet ska kunna leva ett öppet och tryggt liv med full respekt för sin identitet och sin kultur, i samhället och i mötet med andra människor.

Vi vill att staten ska utreda möjligheten att inrätta så kallade förvaltningsområden för det romska språket romani chib. I förvaltningsområden har minoritetsspråk ett förstärkt skydd i samhället. De finns redan för finska, samiska och meänkieli.

Det förstärkta skyddet innebär att enskilda personer har rätt att använda språken vid myndighetskontakter, att barn har rätt till förskola på språken samt att äldre har rätt till äldreomsorg på språken och rätt att upprätthålla sin kulturella identitet.

Om detta blir verklighet för romani chib vill vi att Jönköpings kommun ska ställa sig positiv till att bli romskt förvaltningsområde. Oavsett vill vi att Jönköpings kommun ska bli mer inkluderande, gällande språk och kultur för våra invånare med romsk och resande-identitet.
Den romska flaggan som hissas på Romadagen är en viktig påminnelse om att den rika romska kulturen är värd mer respekt och uppskattning, både i det svenska samhället generellt och i vår egen kommun mer specifikt.

Malin Skreding Hallgren (MP)
Språkrör och gruppledare för Miljöpartiet i Jönköping samt ledamot i Miljöpartiets nationella jämställdhets- och mångfaldskommitté

Jon Hammarin-Heinpalu (MP)
Miljöpartiets ledamot i kultur- och fritidsnämnden