Människor behöver trygghet för att kunna bli en del av Sverige
Vill vi bygga ett samhälle som präglas av trygghet måste den som söker ett tryggt land att slå ner sina rötter i, kunna lita på att lagt kort ligger. Det är inte bara en politisk fråga, utan också en fråga om anständighet. Människor behöver trygghet för att kunna bli en del av Sverige, skriver företrädare för Miljöpartiet.
Tänk dig att du vill bygga ett hus i Karlstad, söker bygglov hos stadsbyggnadsnämnden och får det beviljat. Du investerar all din tid och pengar i ditt drömbygge för att flera år senare plötsligt få besked om att allt du byggt upp nu måste rivas. Bygglovet dras tillbaka trots att du gjort allt rätt.
Hade det känts som en klok och långsiktig investering från ditt håll? Vi tror att många skulle svara nej på den frågan.
Men så riskerar det att kännas för ungefär 180 000 personer i Sverige. De som riskerar ännu större otrygghet om regeringen går på utredningens förslag (SOU 2025:99) om att retroaktivt dra tillbaka människors permanenta uppehållstillstånd. De skulle i fortsättningen endast beviljas tillfälliga uppehållstillstånd, även om de söker sig bort från krig eller förtryck.
Vi menar att detta försämrar människors vilja och förmåga att våga satsa på att skaffa arbete, utbildning, språkkunskaper och att bli en del av det svenska samhället. Dessutom kan man argumentera för att förslaget strider mot legalitetsprincipen, en grundläggande rättsstatlig princip. För det är svårt att se Tidö-gängets förslag som något annat än just ett retroaktivt straff, där samhällskontraktet bryts upp i efterhand. Konsekvensen blir att det kommer vara svårt att lita på statens plikt att hedra ingångna avtal gentemot de människor som bor här.
Sverige har i dag en av Europas hårdaste migrationslagar. Vi har nettoutvandring från landet, samtidigt som Konjunkturinstitutet i en rapport visar att människor födda utanför Sverige i dag bidrar mer till vår ekonomi än människor födda i Sverige.
Visst finns det grupper som står utanför arbetsmarknaden – men att invandrare generellt är här för att leva på bidrag och inte jobba är inte sant. Tvärtom ser vi i dag runt om oss hur beroende såväl företag som den offentliga sektorn är av de invandrare som är med och bär upp vårt samhälle.
Av de ensamkommande som kom 2015 är åtta av tio i dag sysselsatta, en högre sysselsättningsgrad än svenskfödda unga vuxna. En stor andel av dessa unga män har dessutom valt att jobba i omsorgsyrken där svenskfödda män är kraftigt underrepresenterade. Utan alla dem som sökt sig till vårt land skulle vården och omsorgen inte klara sitt uppdrag. Dessa människor förtjänar ett tack, inte misstänksamhet och hat.
Vi behöver en rättssäker och human migrationspolitik. Människor som söker skydd undan krig och förtryck måste få sin sak prövad på ett snabbt och effektivt sätt. Familjer måste få återförenas – barn behöver få vara hos sina vårdnadshavare.
För att våga satsa på utbildning, jobb och kunna vara med och bidra behöver människor trygghet. Därför ska permanenta uppehållstillstånd som givits inte dras tillbaka och nya människor med skyddsbehov måste få veta att vi inte kastar ut dem ur landet när barnen går på sommarlov nästa sommar.
Vill vi bygga ett samhälle som präglas av trygghet måste den som söker bygglov, liksom den som söker ett tryggt land att slå ner sina rötter i, kunna lita på att lagt kort ligger. Det är inte bara en politisk fråga, utan också en fråga om anständighet. Människor behöver trygghet för att kunna bli en del av Sverige.
Annika Hirvonen (MP), riksdagsledamot och talesperson för migration
Robert Halvarsson och Sara Burnett, språkrör för Miljöpartiet de gröna i Karlstad
