Mer närdemokrati och ett aktivare medborgarskap
Det goda samhället bygger på en aktiv och nära demokrati, där människor känner delaktighet och kan utveckla det lokala samhället tillsammans. Genom att främja ett aktivt medborgarskap kan de värmländska kommunerna blomstra.
Känslan av delaktighet i det som händer och sker är central i idén om det goda samhället. Ett samlat grepp på frågor om närdemokrati och ett aktivare medborgarskap skulle gynna de värmländska kommunerna. Som miljöpartister ser vi att det behövs initiativ vid sidan om det representativa systemet med sina nämnder och styrelser, politiska partier och val som grundläggande byggstenar.
Demokratin är som idé inte enkelt, men viktigt och nödvändigt. Den demokratiska idén står aldrig still. Den förändras ständigt.
Många känner inte fullt ut igen sig i politikens berättelser om hur det är i verkligheten och hur “verklighetens” folk har det. Det talas ofta om att avståndet mellan politikens former, villkor och folks verklighet växer. Svaret på frågan om vem som egentligen bestämmer är mångtydigt. Ökad polarisering får tilliten till politiken och systemet att minska. Partiernas medlemsantal går ner och valdeltagandet sjunker.
Vi anser att de etablerade demokratiska formerna på ett tydligt sätt bör kompletteras med initiativ som syftar till mer närdemokrati och ett aktivare medborgarskap. Sådana initiativ skulle, menar vi, öka känslan av delaktighet och därmed stärka det etablerade och inte tvärtom.
Vår tanke handlar om ett samlat grepp för mer närdemokrati och ett aktivare medborgarskap. Vår tanke innehåller tre spår;
• En tydlig markering av föreningslivets betydelse för ett aktivt civilsamhälle
• En vilja att pröva olika former av lokala insynsråd och referensgrupper
• Fler initiativ vad gäller medborgardialoger i olika sammanhang, samt att prova medborgarbudgetar
Ett växande intresse finns för det som kan kallas den sociala ekonomin, de idéburna verksamheterna, föreningslivets roll och betydelse. Det är detta civila samhälle som bygger och skapar inte bara tillit till (var)andra utan också i hög grad till systemet. Flera av verksamheterna och föreningarna stöds på olika sätt men det kan vara svårt att få en helhetsbild.
Ett positivt grepp skulle kunna vara långsiktiga samarbetsformer som gör villkoren för viktiga föreningar förutsägbara, exempelvis genom så kallade idéburna offentliga partnerskap. Det sker delvis redan, men kan bli mer omfattande. Det finns fler kreativa grepp; nyttan att främja den sociala ekonomin är att vi får starkare folkrörelser, hejdar växande klyftor och kan främja delaktigheten i medborgarskapet.
Ökad delaktighet kan också handla om organisatoriska grepp vid sidan om de etablerade formerna för nämnder och utskott. Det kan handla om mötesplatser för informations- och erfarenhetsutbyte. Ett viktigt syfte skulle vara mer eller bättre vetskap om politikens vardag och villkor. Många sådana grupper finns redan. Den summerade, överskådliga bilden saknas dock, menar vi.
Ett ytterligare spår är att utveckla idéer och tankar om bredare processer i samband med inte minst samhällsplaneringsfrågor i olika skeenden. Det finns en vilja inom kommunerna att utveckla formerna för sådan delaktighet. Metoderna till förfogande är många; dialoger, paneler, fokusgrupper med mera. Alla har de sina förutsättningar och begränsningar. Ingen metod löser alla problem. Men en översikt av sådana initiativ skulle främja de kommuner som genomför den, och bidra till en tydlighet mot kommunens medborgare.
Det goda samhället är ett mer jämlikt samhälle, där alla ska kunna göra sina röster hörda och därmed känna mer delaktiga i det som händer och sker. Vi vill se våra tankegångar som ett inspel eller bidrag till ett samtal om detta. Samtalet är demokratins grundläggande karaktärsdrag.
Bengt Dahlgren
Jan Kardemark
Lennart Blomquist
Robert Halvarsson
Miljöpartister i Karlstads kommun
