Så bygger vi ett hållbart Värmland
Det behöver också bli enklare att hyra ut en del av sin bostad, det främjar både integration och resurseffektivitet, då utrymmen i stora villor inte behöver stå tomma i onödan, skriver Monika Bubholz och Jesper Johansson.
Ett bra samhälle är ett samhälle där det är enkelt att hitta rätt boende. Vi ser att det är ett stort problem att det byggs för få billiga lägenheter i våra värmländska kommuner. Genom att inspireras av goda exempel från andra svenska kommuner och även utomlands, vill vi skapa ett brett samtal om vad som bidrar till en mer hållbar bostadssituation för våra medborgare.
Stadsplanering är en nyckelfaktor för att bygga hållbart. Kommunala facknämnder som socialnämnder behöver delta i planering av nya bostäder och bostadsområden. Vi har sett kommuner som, i dialog med dem som ska bygga, beslutar att en viss andel bostäder i ett projekt ska vända sig till dem med lägre inkomster.
Det kan innebära att man bygger bostäder med högre och lägre standarder i samma huskropp eller bostadsområde, så att ett område kan erbjuda olika hyresnivåer. Ett annat sätt är att bjuda in dem som ska bo i huset för att vara delaktiga när det byggs, genom så kallad byggemenskap. Det finns många exempel på vad sådana samarbeten kan leda till – goda gemenskapsutrymmen, trevliga innegårdar eller flexibla planlösningar.
Det behöver också bli enklare att hyra ut en del av sin bostad, det främjar både integration och resurseffektivitet, då utrymmen i stora villor inte behöver stå tomma i onödan. Det vore även klokt om inneboende skulle kunna söka bostadsbidrag, en fråga som Miljöpartiet driver rikspolitiskt. Kommuner kan även ta ett större ansvar och ge bidrag till ombyggnad av bostäder för att underlätta uthyrning. Det finns även kommuner som väljer att agera mellanhand för att minska risker för den privatperson som hyr ut.
Att reformera flyttskatter för att främja rörligheter på bostadsmarknaden är något flera partier har drivit. Det finns också med som överenskommelse mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet i januariavtalet. Vi tror att det kan vara en viktig pusselbit, men vi måste också ta reda på varför folk väljer att bo kvar i sina villor och inte flyttar till mindre lägenheter, fastän att man egentligen vill. Det kan vara att man trivs i sitt område och därför väljer att bo kvar i sin villa för att det inte finns några billiga lägenheter i närheten. Det kan också vara att man inte orkar ta tag i att flytta, eftersom det är en stor och ibland krånglig process.
En annan viktig pusselbit för en mer hållbar bostadspolitik är höjda bostadsbidrag, det ökar friheten för människor med lägre inkomster att hitta lämpliga boenden. I kombination med investeringsstöd för hyresrätter som enligt januariavtalet riktas om mot hyresrätter i hela landet, tror vi att detta leder till att såväl fler billiga lägenheter utanför våra stora tätorter, samt större frihet för familjer och enskilda att hitta rätt på bostadsmarknaden.
För att bygga ett hållbart Värmland måste vi också ta vara på det befintliga bostadsbeståndet. Nybyggda bostäder kan aldrig bli så billiga som de i välvårdade äldre hus där investeringen hunnit avskrivas. Därför är det oftast både socialt och miljömässigt hållbarast att underhålla och utveckla istället för att riva och bygga nytt.
En bostadspolitik för alla människor behöver politik och åtgärder på alla nivåer. Det här är tankar som vi har med oss och vi vill uppmuntra fler partier, föreningar och företag att ta plats i samtalet hur vi skapar en mer inkluderande bostadspolitik. Välkomna in i debatten.
Monika Bubholz
Språkrör, Miljöpartiet Karlstad
Jesper Johansson
Språkrör, Miljöpartiet Värmland
