Svält inte ut folkbildningen
Vi måste slå vakt om möjligheter för ett livslångt lärande. Ett samhälle där vi kan införskaffa nya kunskaper och därmed växa som människor. En viktig nyckel är den fria folkbildningen.
Sverigedemokraterna vill svälta ut folkbildningen, Miljöpartiet vill istället att folkhögskolor och studieförbund ska fortsätta berika Karlstad och Värmland även i framtiden. Så att fler kan forma nya livslinjer.
Det skriver miljöpartisten Robert Halvarsson i dagens VF.
Stora systemförändringar riskerar att gå under ytan när skillnader debatteras rikspolitiskt. En sådan sak är hur Sverigedemokraterna dramatiskt vill skära ner det statliga stödet till studieförbunden och folkhögskolorna.
Miljöpartiet håller folkbildningen högt och det är vi inte ensamma om att göra. Faktum är att de flesta partier inser att den fria folkbildningen har en stor roll att spela i skapandet av framtidens goda samhälle, med olika nyanser.
Folkbildningens kärna är tilliten till människors lust att lära och det egna engagemanget. Genom att ta fäste på individens kunskap och personliga utveckling skapas grogrund till samhällsdeltagande som i sin tur bidrar till det demokratiska samhällets utveckling.
Men denna grundläggande positiva inställning delas inte av alla. Sverigedemokraterna skiljer sig åt, de vill skära ner på folkbildningen så pass mycket att den skulle få en helt annan roll om de suttit i regeringsställning. I sin budgetproposition för 2021 föreslår de ett minskat statligt stöd i storleksordningen 1 045 miljoner. Det är drygt en miljard minskat stöd till folkbildningen som helhet, att det skulle påverka Värmland är ställt utom rimlig tvekan.
En positiv attityd till folkbildning har historiskt förenat konservativa, liberaler, socialister och gröna. Totalitära krafter har däremot alltid gjort motstånd. Antagligen därför att det blir svårare att styra ett land där medborgare skaffar sig kunskaper, frivilligt, tillsammans.
Studieförbund grundade i folkrörelsedemokratiska rörelser; frikyrkorna, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen med flera har skapat möjligheter för ömsesidigt lärande. Studiecirklar finns i en myriad olika ämnen. Allt från studier i den senaste nobelpristagaren i litteratur, till hur man håller i ett föreningsmöte, flyger drönare, studerar bibeln eller målar kroki kan man lära sig genom en studiecirkel.
Jämsides med studieförbunden finns folkhögskolorna. I vårt län finns Ingesunds folkhögskola, Klarälvdalens folkhögskola, Kristinehamns folkhögskola, Kyrkeruds folkhögskola, Molkoms folkhögskola, Geijerskolan i Ransäter och Karlskoga folkhögskola. De har olika inriktningar och profiler, den som studerar kan bland annat lära sig hantverk, vård, turism, fritidsledarutbildning, litteratur liksom allmän kurs för att läsa in sina gymnasiebehörigheter, med mera.
Hur mycket dessa skolor skulle behöva skära ner i en sverigedemokratisk önskedröm är oklart. Men att betydligt färre skulle få möjligheten att sätta sig i en folkhögskola eller delta i en studiecirkel är uppenbart.
Både studieförbunden liksom folkhögskolorna bygger på en tanke om att man kan lära hela livet. Att det finns flera vägar till kunskap än genom konventionell skolgång. Livet innehåller stigar, stickspår och ibland behöver man förändra den riktning man slagit in på. Sådana nya livslinjer främjar folkbildningen!
Att påminna sig om att alla inte uppskattar det är klokt.
Folkbildningen föregriper den parlamentariska demokratin historiskt, och växte fram i modern form under 1800-talets senare hälft – vilket tillsammans med flera folkrörelser innebar att rösträtten och demokratin till sist kunde slå igenom. Det är en god sak att slå vakt om folkbildningen när vi bygger framtidens samhälle. Sverigedemokraterna vill istället svälta ut folkbildningen – som väljare ska man känna till det.
Robert Halvarsson
Miljöpartist i Karlstad
Debattartikeln publicerades i VF den 4 november och kan även läsas här.
