Livsmedelsförsörjning, krisberedskap & resiliens

Krisberedskap, livsmedelsförsörjning & resiliens

Miljöpartiet vill öka Norrbottens självförsörjning på mat, stärka krisberedskapen och bygga robusta system för livsmedel, el, IT och transporter

Norrbotten är sårbart vid kriser när det gäller både livsmedel, el och transporter. Långa avstånd, importberoende och störningar i infrastruktur gör att mat och viktiga samhällsfunktioner snabbt riskerar att påverkas. För Miljöpartiet är det centralt att länet kan försörja sig självt med mat och klara längre avbrott i ett allt mer osäkert omvärldsläge.

Miljöpartiet vill:

1. Vi vill ta fram och genomföra en regional livsmedelsstrategi för ökad lokal och hållbar matproduktion.

En tydlig strategi för Norrbotten behövs för att öka självförsörjningsgraden och minska sårbarheten vid kris. Strategin ska samla kommuner, region, producenter och forskning kring mål för mer lokal, hållbar produktion längs hela kedjan – från jord till bord. Den ska stärka lönsamheten i de gröna näringarna, skapa fler jobb och göra att mer av maten på tallriken kommer från det egna länet.

2. Vi vill att offentlig upphandling tydligt ska gynna lokalproducerad och hållbar mat.

Sjukhus, skolor, äldreomsorg och offentliga konferenser ska i första hand köpa mat som är lokalt producerad och hållbar. Genom tydliga krav i upphandling kan vi styra mot mer norrbottnisk mat, bättre djurvälfärd och minskad klimatpåverkan. Det ökar omsättningen hos lokala producenter, skapar arbetstillfällen och stärker beredskapen när mer mat finns nära.

3. Vi vill satsa på forskning, innovation och utveckling av den gröna näringen.

Jordbruk, växthus, fisk- och livsmedelsföretag i Norrbotten behöver stöd för att ställa om och växa hållbart. Genom att bidra till forskning, testmiljöer och innovation kan nya odlingsmetoder, lagringstekniker och klimatsmarta lösningar utvecklas. Det gör matproduktionen mer robust, ökar konkurrenskraften och stärker livsmedelsindustrin som en del av krisberedskapen.

4. Vi vill bygga reservlösningar och robust infrastruktur för el, IT, transporter och logistik.

Vid störningar i elnät, IT, järnväg, väg, hamnar och flyg måste samhällsviktig verksamhet fungera vidare. Robusthet handlar både om fysiska reservsystem och om fungerande transportkedjor för livsmedel, läkemedel och andra nödvändiga varor. Genom redundans, tydligt ansvar och samordnad planering kan Norrbotten stå emot längre avbrott utan att människor blir utan mat eller vård.

5. Vi vill stärka den regionala krisberedskapen genom samverkan och lagerhållning.

Kommuner, Länsstyrelsen, Region Norrbotten, Försvarsmakten, civilsamhället och näringslivet behöver gemensamma planer för matförsörjning och krishantering. Det handlar om scenarier för extremväder, skogsbränder, översvämningar, längre importstopp och avbrott i infrastrukturen. Genom lager av livsmedel och sjukvårdsmaterial, samt planering även för husdjur, kan människor känna trygghet i att maten räcker även i svåra lägen.

Vanliga frågor:

Varför är matförsörjning och självförsörjning så viktigt i Norrbotten?

Norrbotten är idag beroende av importerad mat och långa transportkedjor, vilket gör länet sårbart vid kris eller avbrott. Genom att öka den lokala produktionen och ha robusta lager kan vi säkerställa att mat och dricksvatten räcker även när omvärlden skakar.

Vad innebär en regional livsmedelsstrategi i praktiken?

En regional livsmedelsstrategi sätter gemensamma mål för hur produktion, förädling, upphandling och konsumtion av mat ska utvecklas. Den samlar aktörer längs hela kedjan och pekar ut konkreta åtgärder för ökad lokal, hållbar matproduktion och minskad sårbarhet.

Hur ska offentlig upphandling gynna lokal mat utan att bryta mot regler?

Offentlig sektor kan ställa krav på kvalitet, miljö, djurskydd, leveranssäkerhet och hållbarhet som ofta gynnar lokal produktion. Genom tydliga kriterier och långsiktiga avtal kan fler lokala producenter delta i upphandlingarna inom ramen för gällande lagstiftning.

Hur påverkar förslagen bönder och livsmedelsföretag i Norrbotten?

Bönder och livsmedelsföretag får bättre marknad genom offentlig upphandling och tydliga mål för lokal mat. Stöd till innovation och utveckling gör det lättare att investera, ställa om och växa, vilket skapar fler gröna jobb på landsbygden.

Vad betyder starkare krisberedskap i vardagen för människor?

Starkare krisberedskap innebär att maten inte tar slut efter några dagar, att viktiga samhällsfunktioner kan fortsätta och att information och stöd fungerar även vid avbrott. Det ger trygghet i att både människor och husdjur kan få mat och vård även när något allvarligt händer.

Nyheter om ämnesordet

Värmland, 30 maj 2026

Veckobrev v. 22: Det går bra nu

Gävleborg, 29 maj 2026

En kväll om mänskligare migrationspolitik för ett starkare Gävleborg!

Värmland, 26 maj 2026

Pressmeddelande: Regeringens sänkning av kollektivtrafikpriserna är bra men Miljöpartiet vill se låga priser permanent för Värmlands resenärer

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter