När kommer regeringen att besluta om en nationell strategi för skolväsendets digitalisering?
Camilla Hansén (MP) är riksdagsledamot från Örebro län och utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Nu ställer hon en skriftlig fråga till skolministern om vad som händer med strategin för förskolans och skolans digitalisering – arbetet verkar ha stannat av helt och styrningen saknas.
Den snabba digitala omvandlingen i samhället är såväl en utmaning som en möjlighet. Digitalisering i utbildning och forskning handlar om allt från när och hur mycket det är lämpligt att använda digitala läromedel till att förbereda barn, elever och studenter för ett arbetsliv och samhällsliv som inte kommer att likna något vi tidigare har varit med om, till att använda digitaliseringens möjligheter för samhällsutvecklingens bästa. Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver agera både snabbt och eftertänksamt.
Sedan den tidigare nationella strategin för skolväsendets digitalisering gick ut 2022 har regeringen påbörjat ett arbete med en nationell strategi för tiden 2023–2027, som man sedan lagt ner.
Det innebär att det saknas en riktning från regeringen för hur skolväsendet ska utveckla digital kompetens, likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg, infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support för medarbetare, lärare eller elever. Det innebär också att det saknas strategi från regeringen för forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter och risker som kan ge kunskap om påverkan på undervisning, lärande, verksamhetsstöd och säkerhet.
I den allmänna debatten väcks en rad frågor om praktiska konsekvenser av regeringens frånvaro i styrningen av skolans digitalisering. En fråga gäller informationssäkerhet; det saknas både en debatt om och förslag för att öka informationssäkerheten, till exempel vad gäller personuppgifter. Integritetsskyddsmyndigheten gav i höstas en stor kommunikationsplattform för lärare, elever och föräldrar en reprimand efter att ha hanterat personuppgifter på ett olagligt sätt.
Ett annat exempel är att kontakt mellan vårdnadshavare och lärare hanteras genom lärares privata mobiltelefoner, vilket i praktiken gör det omöjligt att hantera uppgifter om diagnoser och barnets utveckling som är känsliga uppgifter och behöver skyddas.
Ytterligare ett aktuellt exempel som handlar om skolornas säkerhetsarbete tas nu upp i såväl debattartiklar runt om i landet som i den nya statliga utredningen Säkerhet i skolan. Eftersom det inte är självklart att lärare har tjänstetelefoner kan man inte använda sig av olika sätt att kommunicera med samtliga lärare i händelse av kris, till exempel via system för tysta larm, som beskrivs i MSB:s stödmaterial.
Sverige behöver alltså en bred strategi för skolans digitalisering som både fokuserar på barnens och elevernas lärande i klassrummet tillsammans med sina lärare och på att se till att skolans digitala infrastruktur är säker och stabil i alla lägen, även i en akut kris. Just nu finns ingen plan från regeringen. Alls. Så kan vi inte ha det.
Vill du veta mer?
Läs hela frågan på riksdagens hemsida: Nationell strategi för skolväsendets digitalisering Skriftlig fråga 2023/24:853 av Camilla Hansén (MP)
Ledare i Svenska Dagbladet, 29 april 2024: Hellre säkerhet än dumsnålhet i skolan
Debattartikel av Anders Enström i Nerikes Allehanda, 20 april: Debatt Lärarna måste få verktyg så att de kan agera i nödsituationer
Vi lärare, 11 april 2024: Ingen tjänstemobil – hotar med skyddsstopp
