Debattartikel: Örebro behöver bättre byggprocesser för skolor och förskolor
Miljöpartiets kommunalråd Niclas Persson efterlyser tydligare och enklare beslutprocesser för renoveringar, tillbyggen och byggen av skolor och förskolor. Debattartikeln publicerades av NA 2 september 2016.
Under många år har Örebro kommuns renoverings- och byggprocesser på skolområdet lämnat mycket i övrigt att önska. Som politiker har jag varit med på möten där beslut om renoveringar och nybyggen skett med undermåliga beslutsunderlag och under stark tidsbrist, vilket jag gång efter gång påtalat. Visst har den kraftiga utbyggnaden av förskolan då förskolebarnen blivit fler i Örebro pressat planeringsarbetet, men den förklaringen räcker inte. Planeringen och beslutsprocessen har helt enkelt brustit. Besluten är inte tillräckligt utredda och det är otydligt vad de faktiskt innebär och kostar. Därför är det inte helt förvånande med den situation som uppstått på Vintrosa skola där skolan delvis rustats, men där rektor och pedagoger nu vittnar om att det saknas rätt förutsättningar för att bedriva undervisning för de äldre barnen.
Vi behöver se över, förtydliga och förenkla beslutprocesserna för renoveringar, tillbyggen och byggen av skolor och förskolor. Det räcker inte att vi som politiker endast försöker hålla budget. Vi måste ta ansvar för att kvalitet och pedagogiska värden ska bli så höga som möjligt. Jag upplever att vi blivit så stressade av att skaka fram förskoleplatser och klassrum att vi glömt bort att jobba för kvalitet. Ett dåligt beslut är något vi kan behöva leva med i upp till 30 år då det handlar om skollokaler som ska stå länge.
Kommunen har de senaste åren förtätat många förskolor, vilket betyder att en eller flera nya avdelningar byggs in på befintliga förskolegårdar. Själva utomhusytan – som är så viktig för barnens lek – byggs däremot inte ut. På förskola efter förskola har jag sett hur utomhusytan krympt och att allt fler barn får trängas på mindre ytor. Skulle vi i Örebro ha samma kvalitetskrav som Malmö skulle 75 procent av förskolegårdarna inte klara kraven, men vi har inga kvalitetskrav alls i Örebro. Gårdarna krymper och inga investeringar görs som kompensation. Samtidigt bygger vi otroligt stora förskolor med 10 avdelningar och fler är på väg. De är kostnadseffektiva utifrån tanken om att stordrift alltid lönar sig. Miljöpartiet är dock kritiska till dessa jätteförskolor.
När mångmiljonsbeslutet togs om att bygga en ny skola i Tybblelund fanns det tankar på att ha idrottsundervisning i den stora friidrottshallen bredvid. Förutsättningarna för att bedriva undervisningen där utreddes dock för sent och då drogs slutsatsen att skolan behöver en egen idrottshall för att klara målen i undervisningen. Så byggplanerna för skolan behövdes göras om för att rita in en ny idrottshall på skolan. Detta har fördyrat bygget med miljoner som skulle kunna använts till att renovera andra skolor.
Redan i mars ställde jag en fråga till Jessica Ekebring (S), ansvarigt kommunalråd för skolfrågor, om hur hon ska agera för att byggen av skolor och förskolor ska förbättras. Jag väntar fortfarande på Jessica Ekebrings svar och hoppas få det när fullmäktige sammanträder i september.
I min fråga föreslår jag även en del av lösningen på de problem vi har i Örebro. Flera kommuner med liknande utmaningar har tagit fram strategiska styrdokument som samlar krav och riktlinjer för funktionalitet och kvaliteter som skollokaler och gårdar bör uppfylla. Genom att Örebro tar fram ett så kallat funktionsprogram kan vi som politiker på allvar leda utvecklingen och säkerställa att våra investeringar i skolor blir både kostnadseffektiva och ändamålsenliga för barn och pedagoger.
Niclas Persson (MP)
Kommunalråd för Miljöpartiet
