En budget för ett samhälle i balans och en framtid i balans
Jesper Räftegårds inledningsanförande i budgetfullmäktige 20 oktober. Det talade ordet gäller. Jesper är talesperson för frågor som rör social välfärd för Miljöpartiet Örebro.
Ordförande, ledamöter och egentligen alla som lyssnar.
Jag yrkar bifall till Miljöpartiets förslag, och sen vill jag hinna säga fem saker.
Livskvalitet är samhällets egentliga huvuduppdrag. Och för att höja människors livskvalitet förfogar kommunen över en viss mängd av människors tid. Därför räcker det inte att vi pratar om den ekonomiska budgeten. Vi måste prata om livskvalitet och tidspolitik också.
Det andra jag vill säga är att samhället värderar människors tid olika och orättvist. Det är detta som är tidsekonomi. Varje dag får vi olika mycket betalt, olika mycket att göra och olika bra arbetstider, och allt det påverkar livskvaliteten.
Sämre villkor hänger dessutom samman med sådant som hudfärg, kön och funktionshinder. Den tidsekonomiska orättvisan är alltså strukturell.
Det tredje jag vill ha sagt är att de flesta som arbetar inom social välfärd faktiskt jobbar med att genomföra samhällets huvudsyfte, alltså att höja andra människors livskvalitet – främst dom människor som tillhör röstsvaga, utsatta eller marginaliserade grupper, och som ofta och med rätta känner att deras tid och livskvalitet värderas väldigt lågt.
Så om verksamheten skulle dras med ekonomiska underskott är det dumt att försöka täppa igen hålet genom att sänka livskvaliteten eller bygga upp en social skuld inför framtiden. Det räcker inte att vi skriver plus minus noll på sista raden, för politik handlar ytterst om hur vi har det. Pengarna bryr sig ju inte.
Så för det fjärde: Om vi inte också budgeterar för en livskvalitet och tidsekonomi i balans, så slarvar vi bort vår viktigaste uppgift.
Miljöpartiets förslag går längre för att klara ett samhälle i balans. Vi satsar på förebyggande och stärkande arbete inom alla kommunens verksamhetsområden. Inom social välfärd har vi rätt många förslag, men jag vill nämna tre:
- fler socialsekreterare både som utreder och i fält,
- kortare arbetstid med höjd timlön inom äldreomsorgen,
- och mycket lägre krav på besparingar.
Och detta klarar vi utan att lämna några oredovisade hålrum i beräkningarna. Vi satsar mera nu för att få lägre kostnader i framtiden.
Så till sist: Vi behöver något mer än bara en budget i balans. Vi behöver en budget för ett samhälle i balans och en framtid i balans.
Tack.
