Järntorget – Örebros stora sorgetorg
På senaste kommunfullmäktige debatterades de olika partiernas budgetförslag och det är tydligt att det finns skillnader. I vår budget ger vi förslag på hur vi ska kunna verka för ett hållbart samhälle. Ur ett stadsplanerings perspektiv betyder det att vi vill att stadsplaneringen ska möjliggöra för rörelse, kultur och idrott, att det ska finnas plats för kreativitet och att kulturlivet ska vara fritt och tillgängligt. Att människor ska inkluderas i utvecklingen av staden och att barn och unga ska ha möjlighet till en meningsfull fritid.
När en översätter det till konkret politik och skillnader i budgetförslagen så betyder det t.ex att ett parti vill ha bilparkering på Järntorget medan vi vill ha en öppen och inkluderande yta där alla örebroare kan vara.
Många partier och personer vill sätta sin prägel på Järntorget och syftet med att förändra torget har framförts och är väl. För det är verkligen ett sorgebarn. Det är ett av Örebros mest centrala torg, mitt emot finrummet slottet och ett stenkast från Svartåns finaste uteplats och stadens teater. Trots det så är torget en död yta. Ideerna till förändring har som sagt varit många, inglasade uteserveringar och bilparkeringar har föreslagits om vart annat.
Vårt förslag för Järntorgets utveckling handlar om att lägga grunden för ett folkets torg. Ett torg för alla, inte bara för de som kan betala för att få vara på ytan. Torget ska vara en del av staden, en del av det nya livet som växer fram på norrsidan, en del av örebroarnas dagliga liv.
I kommande arbete med att se över Järntorgets framtid vill vi säkerställa att alla örebroarna kan ta del av torget, vi ser att norrcity behöver en större lekplats och det är ett ypperligt läge att placera den vid Järntorget. Barnen och familjerna måste kunna få finnas och leva även i city. Just nu passar Örebro centrum in på “Prussiluskans” citat: “Barn ska synas men inte höras” och det vill vi ändra på. Barn ska både få synas och höras.
En annan viktig del i utvecklandet av Järntorget är att vi plockar upp de kulturella uttryck som finns i dag och historien som platsen anspelar på, det är så vi kan skapa ett område som blir tryggt och där människor känner en tillhörighet och där ytan är öppen och inkluderande.
Lea Strandberg (MP).Publicerad i Nerikes Allehanda 20250628
