Tunga beslut i fullmäktige
Två tunga och segslitna ärenden avgjordes på kommunfullmäktiges möte 20/2, detaljplanerna för Rönninge C och det Särskilda boendet för äldre i Söderby. Kopplat till planerna låg avtal med de aktuella byggherrarna. Miljöpartiet reserverade sig mot båda besluten och hade Centern och Rönningepartiet med sig. Debatten speglade sedan länge inkörda tankebanor, där den oheliga alliansen M+S demonstrerade en överoptimistisk tro på att alla problem löser sig, bara man får spaden i backen.
Rönninge C
Kritiken av det liggande förslaget gick efter flera linjer. Mats Röhr (M) krävde återremiss med anledning av att en del väsentliga kostnader saknar täckning i projektet och att det också saknas en explicit riskbedömning. Rönningepartiet krävde bordläggning, med hänvisning till att frågan om folkinitiativet till folkomröstning inte är avgjord. Miljöpartiet och Centern yrkade avslag på förslaget på grund av Torghusets storlek och höjd, 4,2 m över Näckroshuset. Men M+S drev igenom beslutet, så nu kan SMÅA fira en bra affär. Det kan vi leva med, men inte med Torghuset…
Moderaterna ägnade mycken möda åt att förklara det som inte går att förklara, nämligen att det inte fanns någon anledning att invänta Kammarrättens beslut "för det vet man att de (i sin tur) bara kommer att pröva om lägre instans har gjort nåt formellt fel". När ärendet var överklagat till Förvaltningsrätten var det annat ljud i skällan, då skulle dess beslut avvaktas, "så att det inte uppstår en missriktad debatt". Vad förhindrar att den uppstår nu?
Med anledning av det sagda lade Miljöpartiet en motion om folkomröstning, att tas upp på nästa fullmäktige. Då kan frågan om folkomröstning behandlas av fullmäktige, oavsett utgången av överklagan till Kammarrätten. Skillnaden är att det då kommer att krävas en majoritet för förslaget, medan det för ett folkinitiativ bara krävs en tredjedel av rösterna i fullmäktige. Men som det parlamentariska läget ser finns det dessvärre inte ens en tredjedel som stödjer folkomröstningskravet, så saken faller sannolikt hursomhelst.
SÄBO, särskilt boende för äldre
Frågan om var och vem har dominerat debatten under många år. Alltså: "Var ska det ligga" och "Vem ska driva verksamheten". C och Fp har hela tiden drivit en egen linje, som i och med det fattade beslutet kan betraktas som död. M+S har tillsammans med övriga alliansen suttit i en arbetsgrupp för SÄBO. Man kan fråga sig varför inte en grupp med fullständig parlamentarisk representation bildades, det hade nog varit väldigt bra.
Det lätt förutsedda resultatet blev att M+S beslutade att SÄBO ska byggas i Söderby.
Hursom är ju frågan inte enkel. Särskilt besvärlig är frågan om köp av hela bygget. S vill sannolikt köpa för 124 miljoner, inom tre år, det finns en sådan möjlighet i avtalet med byggherren. Men vilka konsekvenser får det för andra viktiga, ja nödvändiga investeringar i kommunen? Miljöpartiet vill hushålla med samhällets (inte bara kommunens) resurser, därför krävde vi att alla andra alternativ först skulle undersökas, innan vi tog beslut. Så blev det inte, här fanns en en stabil majoritet M+S. På frågan om varför man kan tänka sig att belasta investeringsbudgeten med 124 miljoner svarade kommunalrådet: "Vi hyr för att få utrymme för investeringar i exempelvis simhallen". Frågan kom från Mats Nittve, som inte förstod hur några andra investeringar över huvud taget skulle kunna göras, inom överskådlig framtid, om man köper äldreboendet. Svaret på denna fråga uteblev, möjligen är köpoptionen ett spel för galleriet. Vem vet?
