Budgettal i regionfullmäktige
Anders Åkessons budgettal i regionfullmäktige 30 september.
Region Skåne har nu varit aktivt i sexton år och sedan dess har satsningarna på den skånska sjukvården ökat med 4 miljarder kronor i fasta priser. Bara i år satsar vi ytterligare 1,5 miljarder kronor nya resurser. Grunden till detta är en ansvarsfull skattehöjning på 30 öre och det är ingen hemlighet att Miljöpartiet för sin del tidigt fann att detta varit nödvändigt för att säkra sjukvården och tillgängligheten på vissa områden i Skåne. Vi gör det för medborgarnas och personalens skull. Vi gör det också för att öka robustheten i Region Skånes långsiktiga ekonomi så även framtida generationer kan känna tillförsikt i att det kommer att finnas en god sjukvård för dem. Skattehöjningen är baserad utifrån en analys av verkliga behov och inte ur ideologiska ståndpunkter. Det är här är en balanserad budget som tar ansvar för både kortsiktiga och långsiktiga mål. Vi tätar läckorna i den skånska vårdbåten, som vi vet finns.
Det är dock viktigt att komma ihåg att trots de läckor vi tätar så har vi en vård i Skåne som utifrån nationellt håll ligger mycket väl till – ett stort tack skall riktas till personalen. Vi kan inte som styrande majoritet inte unna oss lyxen med en svart-vit världsbild. Vi unnar oss heller inte att låsa upp framtida generationers möjlighet att höja skatten som oppositionen gör. Ibland kan man undra om oppositionen tappat denna insikt.
Man kan konstatera att oppositionens sammanvägda budget inte håller ihop ekonomiskt för hela planperioden. Om vi även räknar in de ekonomiska konsekvensera av de motioner och reservationer som har lämnats in så rämnar hela deras budgetbygge. Det är också olyckligt att man från oppositionen inte tydliggör var deras skattehöjning skall landa mer specifikt. Att bara smeta över nya pengar till verksamheterna helt planlöst samtidigt som man tvekar för att utveckla verksamheterna kommer inte att ge den effekt som är nödvändig. Det är inte så man ska göra om man vill ta av framtida generationers skatteutrymme.
Vårt budgetförslag innehåller bl.a. en riktad satsning på SUS med minst 370 miljoner kronor. Speciellt cancersjukvården måste få ökade resurser och utvecklingen av Regionalt cancercentrum Syd ska fortsätta. Vi ser tyvärr att utvecklingen av antalet cancersjukdomar kommer att öka och vi måste agera nu för att satsa på arbetet med prevention och behandling. Det borde inte vara rimligt att vi här i Skåne kunna klara det mål om 4 veckors tid från remiss till behandling som man klarar i Danmark. Detta arbete kommer att ge fler tillgång till nya viktiga cancerläkemedel i Skåne.
Vi tillför ytterligare resurser till primärvården och vi arbetar aktiv för att fler specialister ska finnas i första linjens sjukvård. Detta kommer att öka möjligheten att hitta en vårdcentral som lever upp till individuella behov. Primärvården ska i ökad utsträckning möjligheter till hembesök och riktade åtgärder ska ske för att skapa speciella vårdcentraler som är bra på att möta äldre personers behov. Primärvårdens hälsofrämjande arbete ska också stärkas. Det är viktigt att man inte först måste bli sjuk att vårdcentralen skall ställa frågor om rökning och alkohol. Med ekonomiska morötter gör vi vården mer fördomsfri, förebyggande, och tillgänglig.
Vi förstärker psykiatrin med 30 miljoner kronor, och arbetet mot psykisk ohälsa med 20 miljoner kronor. Vi ser idag en ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Detta är en trend i hela västvärlden och en bister realitet som vi måste möta på bästa sätt inom sjukvården. En tidig satsning på barn och unga kan spara lidande för den enskilde och resurser för samhället för lång tid. Speciellt vården av unga med självskadebeteende och ätstörningar ska prioriteras. Kunskapen om dessa patienters speciella problematik ska öka.
Det är också viktigt att vi prioriterar och underlättar ingången för barn in i psykiatrin. Antalet noder i primärvården med denna speciella kompetens ska öka och ge en trygghet för barn och föräldrar i den fortsatta vården. När vi nu fattar beslut om en förstärkning av vården för Skåne måste vi också erkänna att det finns brister inom flera områden som vi måste få bort. I vissa fall behövs förstärkningar i form av pengar men arbetet att utveckla verksamheten behövs och kommer att fortsätta. Detta gör en utökad dialog med vår viktigaste resurs extra viktig – nämligen personalen. Vi i Miljöpartiet kommer för egen del att vara mycket aktiva i dialogen med både Skåningarna och personalen kring vårdens framtida utveckling.
Den internationella klimatpanelen IPCC har nyligen haft sitt möte i Stockholm där man presenterat sin konsensusrapport som sammanfattar all världens forskning på klimatområdet. Den visar att läget är allvarligt. Under nästa år fortsätter Region Skåne att ha ordförandeskapet i Klimatsamverkan Skåne. Syftet är att skapa ett mervärde av samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen, kommunförbundet och näringslivet. Under den tid jag varit aktiv i KSS har jag upptäckt den enorma kunskap och innovationskraft som finns för frågan här i Skåne. Det är inte bara en kunskap som kommer Skåne till del, redan idag bidrar den gröna delen av näringslivet med miljardinkoster till den skånska välfärden. Under nästa år kommer även KSS att tillsammans med Lunds universitet presentera en stor klimatrapport som kommer att ha sin utgångspunkt i de ekonomiska och socioekonomiska konsekvenserna av den globala uppvärmningen för Skåne. Här kommer man också att utreda de ekonomiska konsekvenserna av att sitta passiv i denna fråga och inte göra någonting alls – en skånsk version av Sternrapporten om ni så vill, men det är dags att även Rosenbad inser att satsningar på klimatområdet är helt nödvändiga.
Biogasen är en central fråga i att nå de Skånska klimatmålen. Regionen har också en unik roll som en stor framtida kund av biogas att spela när kollektivtrafiken ska bli helt fossilfri. För att frågan inte ska hamna i ett dödläge där ingen vågar satsa på produktion eftersom frågan om distribution fortfarande inte är löst ska Region Skåne inleda diskussioner med andra aktörer om en affärsmodell som tar sikte på hur finansieringen att faktiska ledningar ska se ut. Region Skåne är beredd att ta aktiv del i detta.
Samtidigt med detta fortsätter arbetet med våra interna miljömål. Det faktum att regionen nu har avtal om att tillförseln av el och värme kommer att vara helt grön nästa år kommer att sänka vår koldioxidskuld ytterligare. Men den bästa kilowattimmen är den som aldrig används och därför ökar anslagen till fastighetsunderhållet. Anslagen till energieffektiviseringar får 30 miljoner kronor nästa år och 40 miljoner 2015. Enbart åtgärderna för nästa år minskar energianvändningen med 7 GWh och reducerar koldioxidutsläppen med 375 ton. En omfattande inventering av nya lägen för solfångare och solceller kommer att sättas igång av regionens fastigheter. Redan i mars nästa år kommer vi att se solceller på ett av taken på CSK i Kristianstad.
En ny trafikförsörjningsplan kommer att antas nästa år. Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för den skånska utvecklingen på så många områden och vi måste se till att kollektivtrafiken blir en angelägenhet för fler skåningar. Nästa år kommer 11 nya Pågatågsstationer att öppnas, tågtrafiken utökas, projekt med superbussar och ett nytt koncept för långväga bussresor är på gång. Det är bra att vi också under 2014 närmar oss målet om skattedelen av kostnaderna för Skånetrafiken är 50 procent.
Vi måste öka tillgängligheten till trafiken kombinerat med en god nivå på service och kvalitet. Tyvärr når vi inte alltid upp till dessa ambitioner. Punktligheten måste bli bättre – detta är helt avgörande. En stor del av detta hänger på robustheten i infrastrukturen och då duger det inte som exempel att Trafikverkets ställverk i Arlöv lamslår trafiken helt på stambanan flera gånger per månad. Vi måste nu ställa stat och regering till ansvar för vad de levererar till Skåningarna för de banavgifter skåningarna betalar in.
I augusti var drygt 20 000 personer mellan 18 och 24 arbetsökande. I stort sett samma siffror som förra året. För bara ett fåtal år sedan hade dessa nivåer varit oacceptabla och i vissa kommuner är läget mycket allvarligt. Vi får aldrig bli vana vi dessa nivåer och slå oss till ro. Samtidigt vet vi från prognoser att behovet av arbetskraft fram till 2020 kommer att vara stor. Det är ett flertal områden i samhället som måste fungera tillsammans för att lösa denna ödesfråga: skola, arbetsgivare, kommuner och arbetsförmedling. Detta ställer krav på att vi agerar tillsammans, vi får aldrig låta framtidens generation försvinna mellan samhällets administrativa stolar. Arbetet med att skapa Jobbpakt Skåne måste intensifieras . Arbetssätt som Kompetensare 2.0 vars idéer och metoder har visat sig ge resultat borde spridas till fler kommuner. Vi har gemensamt ett stort ansvar för detta. Skåne måste omfatta alla – något annat finns inte på den Skånska kartan. Respekt och tolerans är för oss gröna honnörsord nu och om ett år.
Med detta yrkar jag bifall till regionstyrelsens budgetförslag
