”Kriminaliteten kräver långsiktiga åtgärder”
Torsdagen den 2 augusti direktsände SR Kristianstad en debatt kring tryggheten i Sverige. Från Miljöpartiet deltog regionråd Anders Åkesson. ”Trygghet handlar om mer än fler poliser. Det handlar exempelvis om att känna sig trygg i att man kan få ett arbete, en bostad och bra vård när man blir gammal” sa Anders Åkesson.
Alla har rätt till trygghet och säkerhet. Den organiserade brottsligheten måste bekämpas och nyrekryteringen stoppas, det satsar vi på i regering. Samtidigt krävs långsiktiga och förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med sociala problem och kriminalitet.
– Vi måste stärka skolan, se till att det finns jobb och erbjuda ungdomar på glid andra alternativ genom idrotten, föreningslivet, skolan och lokalsamhället, säger Anders Åkesson (MP).
Regeringen har gjort mycket konkret på området, exempelvis:
- 7,1 miljarder till polisen i höstens budget (flera andra större satsningar på polisen har också gjorts tidigare under mandatperioden och lönerna har höjts)
- Skärpta straff för skjutvapen och explosiva varor
- Skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal och tydligare ungdomspåföljder ses över
En av förutsättningarna för en väl fungerande demokrati är att människor kan känna sig trygga och säkra. Det ska finnas god medborgerlig insyn i all rättskipande och rättsvårdande verksamhet och det är viktigt att en mångfald av bakgrunder och perspektiv finns representerade inom både polis, åklagarväsen och domstolar.
Några av de rättspolitiska reformer som Miljöpartiet vill genomföra:
- aktiva åtgärder för att komma tillrätta med tillgången på vapen
- åtgärder som kan öka allmänhetens förtroende för polisen till exempel ökad uppklaringsprocent
- fler närvarandesynliga och förtroendeingivande poliser
- aktiva åtgärder för att hålla kriminaliteten borta från skolan
- proaktiv bekämpning av handeln med narkotika
- större möjligheter att omhänderta unga enligt LVU och
- bättre SIS-vård
- Stödja kriminella att ta sig ur kriminaliteten
I höstbudgeten för 2018 satsade regeringen 22 miljarder för de kommande tio åren på områden med särskilt stora problem.
Trygghet/Sverigebilden
För det första är det bra att skilja på otrygghet och fara. Trygghet/otrygghet är en känsla, medan fara är mer av ett objektivt fenomen. När verkligheten i medier och sociala medier skildras på ett sätt som gör människor rädda skapar det otrygghet i deras liv. Det är naturligt att känna hur pulsen ökar när man till exempel går förbi en plats där ett överfall skett. När man precis läst om ett mord vid tunnelbanan går man kanske lite fortare förbi där. Vad gäller fara är det också skillnad på vem det är farligt för, om det är farligt för några eller alla och i så fall vilka det är farligt för. Terrorism drabbar till exempel väldigt få människor i Europa, men upplevs som farligt för alla eftersom offren ofta är slumpmässigt valda.
Varje år sammanställer BRÅ en studie som kallas NTU (nationella trygghetsundersökningen) där man frågat människor om upplevelser av brott och hur rädda de är för att drabbas av brott. Av dem som svarat på den senaste NTU (2016) uppger 13,3 procent att de under 2015 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i rapporten kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är en ökning jämfört med föregående år (2014 var andelen 11,3 procent), men på ungefär samma nivå som 2005. Vad det gäller otrygghet har andelen personer som i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten i samhället ökat från 22 procent år 2015 till 25 procent 2016. Sedan undersökningen inleddes år 2006 har andelen dock minskat från 29 procent.
Sammanfattningsvis varierar både brottsstatistiken och människors rädsla för att bli brottsutsatta lite mellan åren. På längre sikt är siffrorna dock relativt stabila, vilket tyder på att Sverige på lång sikt inte blivit varken otryggare eller farligare.
– Men känslan av otrygghet, den vi kan uppleva, måste alltid tas på allvar. Det är inte acceptabelt att man exempelvis som ung tjej inte vågar gå ensam på stan på kvällen, säger Anders Åkesson (MP).
Miljardsatsning på polisen
Regeringen har gjort mycket på området, till exempel tillförs 7,1 miljarder till polisen i höstens budget, skärpta straff för skjutvapen och explosiva varor, 13 000 nya vuxna har anställts i skolan och särskilda satsningar har gjorts på skolor i utsatta områden. Ett särskilt stöd för att renovera miljonprogramsområden har också införts. Regeringen ser även över skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal och tydligare ungdomspåföljder. Det är några exempel på vad som görs, men sannolikt behöver mycket mer göras.
Vi i Miljöpartiet har alltid i första hand trott på långsiktiga och förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med sociala problem och kriminalitet.
– Även om fler poliser och bättre påföljden för unga behövs här och nu är det inte det som i längden hindrar unga att hamna i kriminalitet, ger hopp och framtidstro i slitna miljonprogramsområden eller gör att fler går ur skolan med fullständiga betyg. Bara genom att stärka skolan så den håller en bra kvalitet överallt, genom att se till att det finns jobb och att arbetsmarknaden är inkluderande, genom att erbjuda ungdomar på glid andra alternativ genom idrotten, föreningslivet, skolan och lokalsamhället och genom att erbjuda andra ideal än kriminalitetens machoism skapar vi långsiktigt hållbara lösningar, säger Anders Åkesson.
Under förra sommaren presenterade statsministern också ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen. Reformprogrammet kommer att sträcka sig mellan åren 2017 och 2025 och fokuserar på fem politiska områden:
- Bekämpa brottsligheten
- Knäcka långtidsarbetslösheten
- Lyfta skolorna och elevernas resultat
- Stärka samhällsservicen och minska bostadssegregation och trångboddhet
- Stödja civilsamhället och arbetet för demokratiska värderingar
Här går det att läsa mer om regeringens arbete för ökad trygghet
Du kan lyssna på debatten om trygghet i SR Kristianstad i efterhand här.