Yttrande över regionala utvecklingsstrategin
Miljöpartiet de gröna i Skåne har lämnat följande remissyttrande över Region Skånes regionala utvecklingsstrategi.
Sammanfattning
Programmets förankringsprocess bland kommuner, den ideella sektorn och bland invånarna har haft höga ambitioner och har varit lovvärd. Ett antal möten (Skånesamtal och medborgardialoger) har hållits där kommuner och andra intressenter har fått framföra synpunkter på innehåll och visioner för hur Skåne ska se ut 2030. Många av dessa förslag har också varit konkreta åtgärder för visionen ska nås. Av detta återstår inte mycket, vilket är problematiskt då detta har medfört bristande konkretion. Det hade varit önskvärt att förslaget haft exempel på insatsområden. Detta är speciellt viktigt eftersom vi delar dokumentets inledande problembild. Exempel på insats vore en Skånekommission med förebild från Malmö kommission. Skånekommissionen bör föreslå åtgärder för att minska den växande ohälsan i Malmö.
I målbilden för Skåne 2030 finns det goda ansatser om klimatneutralitet och hållbarhet som tas upp ur dess tre dimensioner. Detta är bra, men i övrigt ger strategin uttryck för traditionellt tillväxttänkande och gamla kvantitativa välfärdsmått. Det är oklart vad Skåne som ”tillväxtmotor” ska leverera mer än tillväxten i sig. Ur Miljöpartiets perspektiv är jämlikhet, jämställdhet, god miljö, kultur och förbättrad folkhälsa tillväxtskapande i sig och utgör en viktig del för det som är Skånes konkurrenskraft.
Kulturavsnittet är otillräckligt i sitt omfång. Detta avsnitt bör utvecklas och belysas ur demokrati- och jämlikhetsperspektiv.
Vi anser att Region Skåne tydligt ska pekade ut att barnkonventionen intentioner och mål ska implementeras i hela Skåne. För att detta ska bli möjligt krävs regional samordning.
Det civila samhällets betydelse i form av studentrörelse, idrottsrörelse, trossamfund och annat föreningsliv tillmäts inte tillräckligt stor betydelse i strategin. Det är denna arena som till stor del utgör det sociala kapitalet i Skåne – tilliten mellan människorna. Det civila samhällets insatser stärker människornas känsla av att vara en del av ett större sammanhang och ökar också känslan av ansvar för det gemensammas bästa. Det sociala entreprenörskapet och dess betydelse för Skånes utveckling måste framhållas tydligare.
Synpunkter
Receptet för hur Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor verkar ta sin utgångspunkt i EU:s tillväxtstrategi 2020. Detta innebär en stark specialisering inom näringslivet på ett fåtal utpekade områden. Det är vanskligt att uttala vilka dessa kommer att vara redan nu i en strategi som kommer att gälla fram till 2030. Återigen saknar vi perspektivet att jämställdhet, jämlikhet och social rörlighet är tillväxtskapande i sig. Vi betalar alltså inget pris i form av minskad tillväxt för dessa visioner. Att alla oavsett social bakgrund har möjlighet till högre utbildning borde påpekas i högre grad. Det är bra att tillväxten ska vara resurseffektiv och klimatneutral men här borde det också tillföras att målen om klimat- och miljöomställning driver på innovation och utveckling, det vill säga miljödriven näringslivsutveckling. Här är det viktigt med klara och långsiktiga spelregler på miljöområdet för att näringslivet ska våga investera. Det är nödvändigt att Region Skåne driver på arbetet i att ta fram välfärdsmått/utvecklingsmått som beaktar detta.
Miljöpartiet vill att rubriken ”Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor” ändras till ”Skåne ska bli en stark hållbar utvecklingsregion”. Detta innebär även förändringar i texten. Miljöpartiet vill även utveckla ett regionalt skånskt klimatpolitiskt ramverk som är lika bindande som de ekonomiska ramverken. Detta är nödvändigt för att nå ett klimatneutralt Skåne 2013.
Respekt för människors bakgrund och olikheter är viktig för Skånes utveckling och det är bra att strategin identifierar detta som en potential för utveckling och utveckling inom ett flertal områden. Den senaste tidens händelser i Skåne visar att det finns behov av ett mer samlat arbete mot främlingsfientlighet. Skåne skulle kunna vara säte för ett nationellt center för arbete kring lika rätt och migration.
Tillgången till riskkapital har stor betydelse för tillkomsten av nya innovationer och företag. Detta borde belysas bättre. Det är också viktigt att skörden av dessa satsningar i form av nya arbetstillfällen verkligen stannar i Skåne. I övrigt är det bra att strategin belyser småföretagens betydelse för framtidens arbetstillfällen.
Under delstrategin ”Bygg en stark utbildningsregion” finns många lovvärda ansatser. Det är bra att även yrkesutbildningarna roll poängteras. Däremot är det förvånansvärt att tillgången till bostäder för unga inte omnämns som en faktor som kan öka Skånes attraktivitet på detta område. Idag vet vi att många unga som studerar måste avstå en studieplats på grund av brist på boende, detta gäller inte minst de internationella studenterna.
Vi delar synen att den flerkärniga ortsstrukturen är en av Skånes tillgångar. Strategin borde dock definiera begreppet ”tillgänglighet” bättre. Det är självklart att andelen hållbara transporter och tillgängligheten till kollektivtrafiken måste öka. Men tillgänglighet ställer också krav på en samhällsplanering som knyter arbetsplatser och samhällsservice närmare invånarna. Här kan en förbättrad och finmaskigare infrastruktur för IT- och mobilnätet spela stor roll och ha stor roll för möjligheten att leva och verka i hela Skåne.
Transporter, även om de sker på ett hållbart sätt, är inget självändamål i sig. Åratal av långväga pendling har till exempel påvisbart negativa hälsoeffekter. För att Skåne ska klara dessa mål krävs ett större mått av beslutsmakt avseende regional planering och arbetsmarknad i Region Skåne.
Det finns behov av att bevara den skånska åkermarken. Vi anser att det endast i undantagsfall kan vara aktuellt att använda/exploatera den värdefulla goda jorden. Vi kommer behöva stora ytor att odla på om vi ska klara klimatanpassningen och öka mängden ekologisk odling.
Skåne behöver ett samlat arbete kring vårt gemensamma vatten. Dessvärre ser vi inga skrivningar om vårt mest livsviktiga livsmedel. Detta skulle kunna kombineras med ett mer aktivt arbete kring att Skåne kan bli och måste bli ledande i arbetet i giftfri miljö.
Vi välkomnar skrivningen att framtidens välfärdstjänster ska vara solidariskt finansierade och det är bra att den enskildes makt i vårdsituationen ska öka. Men för tydlighetens skull vore det bra med en klargörande mening om att tillgången till vård och andra solidariskt finansierade välfärdstjänster ska ske efter behov. Det är också synd att jämställdhetsperspektivet har försvunnit i detta avsnitt, då vi ser att jämställdhetsarbetet inte drivs på som är nödvändigt. Vården är idag olika beroende på kön, ålder, etnisk bakgrund och sexuell läggning. I närtid innebär det att satsningar måste göras inom förlossningsvården. Att dessa skillnader ska minska måste vara en uttalad vision inför 2030.
Det är väsentligt att den regionala utvecklingsstrategin tydligt pekar ut medborgarperspektivet på bättre sätt när det gäller personer som har behov av flera huvudmän när de behöver vård eller omsorg. Det är nödvändigt att peka ut att Region Skåne och de skånska kommunernas gemensamma ansvar för detta. För framtiden kommer behoven av öppenhet när det gäller det offentliga åtagandet behöva diskuteras. Detta kräver ett samlad dialog ur flera perspektiv.
Att de offentliga tjänsterna är av hög kvalité och har hög tillgänglighet är också nödvändigt för upprätthållandet för tilltron till vårt gemensamma system.
Det är självklart att ny teknik ska ha sin givna plats i framtidens skola. Samtidigt vet vi genom PISA-undersökningen att läsförståelsen i den svenska skolan har försämrats kraftigt. Här kan skolbiblioteken fortfarande spela en roll och en vision om att varje skånsk skola ska ha ett skolbibliotek borde införas. Även den psykosociala situationen för eleverna skolresultat har betydelse, skolhälsovårdens roll måste därför återupprättas och detta kan ske i samarbete mellan kommunerna och Region Skåne.
Under ”Skåne ska vara en globalt attraktiv region” saknas perspektivet att Skåne ska bli en attraktiv forskningsregion. Det är viktigt att påpeka att förmågan att locka hit talanger inom forskning skapar fler jobb till alla och inte bara till spetskompetenserna i sig.
I delstrategi fem, ”Skåne mår bra” berörs miljömålen. Vi anser att Skåne bättre måste uppfylla de nationella miljömålen. Det behövs strategier och planer för hur de nationella miljömålen ska uppnås i Skåne.
Under kapitlet ”Mål för 2030” och underrubriken ”Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet”. Vi vill tillföra meningen ”De socioekonomiska skillnaderna i Skåne ska minska”.
Lund 2014-03-19
För Miljöpartiet de gröna i Skåne
Petter Forkstam, regionordförande
