Mycket på spel när Käppala ska investera
I Käppalaverket renas avloppsvatten från 11 kommuner. Efter nästan 60 år i drift behövs stora investeringar. Tyvärr bromsar Solnas politiska ledning den nödvändiga utvecklingen och konsekvenserna kan bli både miljöbrott och ökade kostnader.
På 1950-talet bestämde sig Solna och åtta andra kommuner i länet för att tillsammans hantera reningen av avloppsvatten. 1957 bildade de Käppalaförbundet och två år senare invigdes Käppalaverket på Lidingö. I år firar Käppalaförbundet 60 år och under åren har reningsverket byggts ut och ytterligare två medlemskommuner anslutits. Idag renas där avloppsvatten från mer än en halv miljon människor och det produceras även näringsrikt slam, biogas och värme.
Nu står Käppalaförbundet inför nästa stora process: anläggningarna behöver renoveras, kapaciteten måste öka för att möta en växande befolkning och lagstiftningen ställer högre krav på rening för att minska miljöskadliga utsläpp. Några av de större projekten är att bygga en ny rötkammare för avloppsslam där näringsrik gödsel och biogas bildas, att bygga en ny tunnel till Täby och Vallentuna som idag har begränsad kapacitet i avloppssystemet, samt att införa nya reningstekniker. Investeringarna bidrar till att Stockholmsregionen kan fortsätta växa samt att vi får renare vatten och en bättre miljö.
Käppalaförbundet styrs av politiker från alla medlemskommunerna. Solna har fyra ledamöter och fyra ersättare i förbundsfullmäktige samt en ledamot och en ersättare i styrelsen. Investeringsbehoven har varit kända länge och hösten 2016 fattade förbundsfullmäktige beslut om att utöka förbundets låneram för att finansiera utbyggnaden. Beslutet behövde dock godkännas i samtliga medlemskommuner och där tog det stopp. Trots att Solnas representanter i Käppalaförbundets styrelse och fullmäktige hade röstat ja vägrade det moderatledda styret i Solna godkänna en utökad låneram.
– Miljöpartiet ville att Solna skulle ställa sig bakom en utökad låneram. Den antagna budgeten och verksamhetsplanen kräver mer resurser och de projekt som planeras är till nytta för alla medlemmar. Tyvärr har Solnas agerande försatt förbundet i en kritisk situation, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och ledamot i Käppalas förbundsfullmäktige.
Käppalaförbundet beräknas nämligen överskrida nuvarande låneram redan i början av 2018. Eftersom det inte är tillåtet krävs ett totalt investeringsstopp om låneramen inte höjs. Detta skulle få mycket allvarliga konsekvenser. Det skulle dels medföra att betalningar av förbundets räkningar ställs in. Det skulle även innebära ökade driftskostnader på mer än 50 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en höjd taxa med 25%, kostnader som medborgarna tvingas bära. Investeringarna är också nödvändiga för att kommunerna ska kunna fortsätta växa, utan ett fungerande avloppssystem går det inte att bygga nya bostäder. Sist men inte minst skulle ett investeringsstopp kunna få förödande konsekvenser för miljön i och med ökade risker för haverier där avloppsvatten orenat släpps ut i Östersjön. Händer det kan Käppalaförbundet åtalas för miljöbrott.
I höst kommer frågan om att utöka låneramen upp för beslut igen och för att undvika ett skräckscenario behöver Solna ställa sig bakom förslaget.
– Att bromsa de nödvändiga investeringarna när vi vet att det skadar Käppalaförbundets ekonomi och Stockholmsregionens tillväxt är oerhört ansvarslöst. Att dessutom riskera att medverka till miljöbrott är vansinne. Mycket har hunnit hända på 60 år och det är självklart att nya satsningar krävs. Jag förväntar mig att även Solnas styrande politiker inser det, avslutar Victoria Johansson.
Läs även ”Höjd taxa kan drabba Solnaborna” i Vi i Solna (2017-08-03).
