Beslut om Nya Slussen
Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm är överens om att bygget av Nya Slussen ska gå vidare. En rad förbättringar ska göras inom ramen för detaljplan vilka innebär en tydlig omprioritering där framkomligheten för kollektivtrafik, gång och cykel ska öka.
Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm är överens om att bygget av Nya Slussen ska gå vidare. En rad förbättringar ska göras inom ramen för detaljplan vilka innebär en tydlig omprioritering där framkomligheten för kollektivtrafik, gång och cykel ska öka. Förändringarna innebär att Nya Slussen planeras för en minskning av biltrafiken med 30 procent. Tidsplanen för projektet kommer att kunna hållas.
Framkomligheten med cykel vid Nya Slussen förbättras bland annat genom att cyklarna får en rakare väg över Slussen mot cykelbron vid Centralbron och att cykelbron breddas och dimensioneras för ett högre antal cyklister.
Stadsbussarnas framkomlighet kommer att blir bättre genom att de får högre prioritet vid korsningen Munkbron/Skeppsbron, samt att de ges en möjlighet att vända vilket är särskilt viktigt vid ersättningstrafik.
Även bebyggelsen på Södermalmstorg ska förbättras och utformas på ett sådant sätt att det offentliga rummet görs mer tillgängligt och blir en plats för möten. Detta innebär att bebyggelsen på torget kommer minskas något och att husen uppförs i stadens regi.
Beslut om byggstart kommer att tas på Stockholms stads exploateringsnämnd i juni och i Kommunfullmäktige i oktober. Nya Slussen ska vara klart år 2022.
Bakgrund
Efter valet 2014 tillsatte den rödgrönrosa majoriteten en expertgrupp för att utreda ett antal aspekter av detaljplanen för Nya Slussen. Bland annat har expertgruppen tittat på trafiksäkerheten och framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafik. Expertgruppen har även tittat på de ekonomiska konsekvenserna av projektet.
Expertgruppens analys ligger till grund för det de förändringar som nu görs i projektet Nya Slussen. Tyvärr visar expertgruppens rapport även att den fördyring av projektet som befarats visat sig stämma. Kostnadsökningen beror på fördyringar främst i form av områdets tekniska förutsättningar och förseningar i besluts- och domstolsprocesser.
