Förslag: nya riktlinjer för konstgräs i Stockholm
Konstgräsplaner är, efter vägtrafiken, en av de största utsläppskällorna av mikroplast i naturen, och enligt IVL sprids varje år cirka 2000 ton mikroplast från Sveriges konstgräsplaner. Nu presenterar Stockholms stad nya förslag till riktlinjer som främst fokuserar på att begränsa användningen av gummigranulat i konstgräsplaner och att ställa tydliga kemikaliekrav.
Nu har Miljöförvaltningen i Stockholms stad tagit fram en rekommendation för användningen av konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi för stadens verksamheter, som nu kommer gå ut på remiss till berörda nämnder.
– Vi måste ta ansvar för vår påverkan på miljön, och vi måste välja naturliga material framför plasten. En enda konstgräsplan kan idag sprida 2-3 ton gummigranulat per år, det är stora mängder som riskerar att hamna i våra sjöar och vattendrag. Den utvecklingen måste stoppas, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd i Stockholms stad.
Rekommendationerna i korthet:
1. Undvik – hitta ersättningsprodukter och minimera ytorna med ej naturligt material
2. Ställ krav på material
3. Följ upp – hårdare kontroll från staden
4. Utforma för att undvika spridning – gör det möjligt att samla upp mikroplast
5. Skötsel för att undvika spridning – se över snöröjning och borststationer
I Stockholms stad finns idag cirka 90 konstgräsplaner. Konstgräs anläggs även på vissa platser i parker där det är hårt slitage.Olika slag av platsgjutet gummi används i lekmiljöer som markbeläggning. Det gäller till exempel lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar.
