Pålsundet – frågor och svar om förstärkningsåtgärder
En sammanställning frågor och svar om förstärkningsåtgärder längs Pålsundet, Söder Mälarstrand.
När togs beslutet om en förstärkning av Söder Mälarstrand vid Pålsundet?
– De första inriktningsbeslutet togs redan av den moderatledda majoriteten 2013 och var då enbart ett gång- och cykelärende. Trafik- och renhållningsnämnden tog ett reviderat inriktningsbeslut den 7 februari 2013 där projektet övergick till att framförallt vara en förstärkningsåtgärd. Trafiknämnden tog genomförandebeslutet den 15 juni 2017 och ärendet beslutades av kommunfullmäktige den 19 februari 2018.
När är starten för förstärkningsarbetet?
Entreprenadstart var tidigare planerat till hösten 2018 och arbetena planerades att pågå under hela 2019 och början av 2020. En försenad process kring ansökan om bygglov gör att entreprenadstarten skjuts framåt minst ett år.
Det har samtidigt framkommit vid den vidare projekteringen att det kan finns en annan möjlig gestaltningsmässig och teknisk utformning inom ramen för den ursprungliga tekniska lösningen med permanent spont. Detta prövas nu.
Måste förstärkningsarbetet göras för att bygga cykelbanan?
– Nej, förstärkningsarbetet behöver göras oavsett om vi bygger cykelbanan, och oavsett om det finns trafik på platsen. När ett gång- och cykelprojekt inleddes 2013 upptäcktes att marken är mycket instabil och att rasrisken är hög. Längs sträckan öster om det område som nu ska förstärkas gjordes den första spontningen redan 1914 och förstärkning- och fyllningsarbete har där gjorts på 1980-talet samt 1997–1998.
Måste alla träd i Pålsundet huggas ned?
– Permanent spontning är nödvändig oavsett trafik och bygge av cykelbana Förstärkningsarbetet måste göras för att hindra skred och skador på människor och egendom. Gång- och cykelprojektet har övergått till att vara ett förstärkningsarbete. Hur gestaltningsåtgärder kan göras kommer utredas vidare .I detta gestaltningsarbete utreds vidare hur kajen och området kan gestaltas. De träd som blir nödvändiga att fällas kommer att ersättas med nyplanterade träd efter att förstärkningsarbetet är genomfört.
Kan vi inte bara stänga av trafiken för att rädda strandlinjen och träden?
– Tekniska undersökningar slår fast att risken för skred är för hög, oavsett om det finns trafik eller inte utmed Söder Mälarstrand. Åtgärderna måste därför ske oberoende av om trafiken är kvar eller stängs av på platsen.
Det finns mätutrustning för att varna för skred, räcker inte den?
– Rörelsemätarna är ingen långsiktig lösning. Vi behöver höja säkerheten mot skred eftersom stabiliteten är mycket otillfredsställande. Sker ett okontrollerat skred blir det enormt dyrt att återställa sundet. Vid ett skred finns det risk att både människor, båtar och hus skadas. Trafikkontoret har till och med övervägt att omedelbart stänga av all trafik på platsen.
Finns det inga andra metoder än spontning från flotte, som är skälet till att både bryggor och pålar måste tas bort under tiden man förstärker?
– Arbetet kan inte göras från land just på grund av risken för skred. Teknikerna har undersökt alternativa metoder men permanent spontning är den enda förstärkning som ger godtagbart resultat, oavsett om trafiken är kvar eller begränsas. Under juni 2018 har Trafikkontoret sett att själva permanenta spontningen eventuellt kan göras på ett enklare sätt. Hur det påverkar resten av förstärkningsåtgärderna och gestaltningen går det inte att säga ännu. Oavsett hur spontningen genomförs är avsikten att gestaltningen av strandlinjen ska göras på ett sätt som tar bort ”betongintrycket” och istället ger intrycket av träbryggor och mjukare kajlinjer. Hur detta kommer att se ut tas fram under senare process i arbetet.
Har ni låtit fler undersöka fallet?
– 2014 visade fördjupade utredningar och geotekniska undersökning allvarliga brister i markens stabilitet. 2015 gjordes en oberoende granskning, en second opinion, som även den kom fram till att åtgärder behöver vidtas oavsett om trafiken stängs av. Ytterligare analyser gjordes hösten 2017 men som framgår av PM 2018-01-18 finns inga andra alternativ.
Pålsundsparken mellan Reimersholmsbron och Långholmsbron efter förstärkningsarbetena med gång- och cykelbana samt anlagd parkmiljö.
Vad säger delrapporten från SWECO om rasrisk?
– Rapporten från sepember 2017 handlar om de rörelsemätare som finns på platsen. Dessa mätare visar om det finns omedelbar rasrisk det vill säga om vi måste stänga av området och utrymma. De beskriver inte markens instabilitet. De mätningar som gjorts efter den delrapporten visar att det nu rört sig cirka 8 millimeter. Området är på väg att fara ut i sundet. Gränsvärdet är 20 millimeter och om det nås före ombyggnaden måste området omedelbart utrymmas och komplicerade markarbeten utföras i riskmiljö för att hindra totalhaveri. Experterna hos konsulten och på trafikkontoret är ense om att gränsvärdet 20 mm sannolikt kommer att uppnås.
Vad är Miljöpartiets linje kring förstärkningen av Söder Mälarstrand vid Pålsundet?
– Detta är ett av de tråkigaste besluten trafikborgarrådet Daniel Helldén varit med om att fatta. Vi ser tyvärr inga andra rimliga vägar än de åtgärder som Trafikkontoret och geologer pekar ut som nödvändiga. Det är dock viktigt att återställandet ligger så nära ursprunget som möjligt, från träd och växlighet till båtbryggor och strandlinje.
Pålsundsparken mellan Reimersholmsbron och Långholmsbron efter förstärkningsarbetena.
Varför måste båtklubben tillfälligt flyttas från platsen?
– Tillståndet från länsstyrelsen gör att pålningsarbetet kommer att ske under höst och vinter för att inte störa djurlivet. Entreprenadstart var tidigare planerat till hösten 2018 och arbetena planerades att pågå under hela 2019 och början av 2020. En försenad process kring ansökan om bygglov gör att entreprenadstarten skjuts framåt minst ett år Båtklubbens bryggor på södra sidan om sundet måste avlägsnas under byggtiden. Norra sidan påverkas inte alls under byggtiden. Ersättningsplatser för den södra sidan tas fram inför båtsäsongen. Den vegetation och de båtbryggor som tas bort inför arbetet kommer att ersättas. Södra sidans bryggor kommer att återställas så som det ser ut idag varefter båtarna får återkomma.
Var ska båtarna vara under byggtiden?
– Utgångspunkten är att båtarna ska vara i sjön till segelsäsongen. Idrottsförvaltningen kommer hjälpa till med att ordna andra lämpliga förtöjningsplatser och staden kommer stå för kostnaden. I huvudsak ska båtarna kunna vara kvar på land på Långholmen under vintersäsongen.
