Information om ätstörningsvården i Region Stockholm
Den borgerliga moderatkopplade tankesmedjan Synaps har kontaktat Sandra Ivanovic Rubin, ordförande för psykiatriutskottet, i arbetet med en film som berör ätstörningsvården i Stockholm.
Heldygnsvården för ätstörningar har samlats hos Stockholms Centrum för ätstörningar, SCÄ. Det skedde efter att vården hos Mando löpt den maximala lagliga avtalsperioden och att det inte fanns några lagliga möjligheter till förlängning. Mandos behandlingsmetoder finns dessutom inte längre med i Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer.
Miljöpartiet vill se en vård som utformas utifrån patienternas behov, inte för att gynna enskilda vårdaktörer. Syftet med att samla slutenvården hos SCÄ var att ge en bättre individanpassning för patienterna samt att ge bättre behandling till den stora majoritet som lider av samsjuklighet. Det har inte skett några besparingar inom ätstörningsvården utan den har fått utökade medel för att fler ska kunna få vård i tid. Eftersom det kommer signaler om att vissa patienter upplever brister, gällande bland annat individanpassningen, så har Miljöpartiet sommaren 2026 tagit initiativ till en så kallad brukarrevision av hela psykiatrin med start i ätstörningsvården redan under hösten 2026.
Mando har felaktigt fakturerat regionen för vårdbesök. Region Stockholm har därför hållet inne ersättning samt krävt tillbaka ersättning på totalt ca 67 miljoner kronor, vilket en domstol funnit var korrekt agerat. Mando hade även stora brister med legitimerad personal och individanpassning av vården.
Då Synaps flertalet gånger medvetet målat upp en felaktig bild av hur ätstörningsvården ser ut i Region Stockholm har Sandra valt att tacka nej till intervju och i stället svara skriftligt på frågorna.
Nedan hittar du frågorna och svaren som skickats till Synaps dokumentär.
Frågor från Synaps-dokumentären
1. Patienter och anställda beskriver att vården försämrats efter omorganisationen och att den är mindre individanpassad än tidigare. Förut kunde patienter byta vårdgivare om vården inte passade. Den möjligheten finns inte idag. Varför har ni minskat vårdalternativen?
Vi gör en stor reform av ätstörningsvården för att fler ska få vård i tid och för att vården ska bli mer individanpassad, med särskilt fokus på den stora majoritet av patienterna som har samsjuklighet. Där är en viktig del att hela psykiatrin nu ska kunna behandla ätstörningar, till skillnad från tidigare då det bara var SCÄ och Mando som hade detta uppdrag. Vårdalternativen idag är alltså fler genom att hela psykiatrin nu har uppdraget och även kan behandla patienten, inte bara ätstörningen. Vården behöver numera utformas utifrån Socialstyrelsens riktlinjer som kom 2024, i detta ingår att vården ska anpassas efter individens behov och om en behandlingsmetod inte fungerar ska vården erbjuda andra alternativ. Tidigare bedrevs en stor del av ätstörningsvården av en vårdgivare som använde en metod som inte rekommenderas av Socialstyrelsen, där behandlingen bara fokuserar på ätandet, inte på bakomliggande psykologiska orsaker till ätstörningen.
2. SCÄs tillgänglighetssiffror har förbättrats, men flera patienter vi pratat med beskriver att de skrivs ut utan att vara friska. Varför erbjuds inte patienterna idag inte en längre sammanhållen vård?
Ätstörningar är komplexa sjukdomar där det kan ta flera år att bli frisk för den som blivit allvarligt sjuk. Givet detta är det väldigt positivt att vi lyckats korta väntetiderna, eftersom tidiga insatser möjliggör ett snabbare tillfrisknande. Vi är dock mitt i den här förändringen och det finns fortfarande viktiga delar som behöver falla på plats. Jag delar inte bilden att vården blivit mindre sammanhållen, tvärtom. Tidigare var ätstörningsvården i Region Stockholm skild från resten av psykiatrin och en stor del av ätstörningsvården bedrevs av en vårdgivare som inte hade en enda psykolog anställd, och som använde en metod som fokuserar på ätandet, inte på bakomliggande psykologiska orsaker till ätstörningen. Numera är det ett tydligt krav att bedriva vård utifrån Socialstyrelsens riktlinjer och varje patients behov. Hela psykiatrin ska numera behandla ätstörningar, vilket är viktigt för den majoritet av patienter med ätstörningar som lider av samsjuklighet, alltså flera diagnoser. Dessutom gör vi en särskild satsning på vården för patienter med ätstörning och NPF och ser över stödet som ges föräldrar till barn med ätstörningar.
3. Patienter vittnar om att de lämnas ensamma med sin ångest eftersom det saknas psykologer och övrig personal inte hinner med. Lokalerna beskrivs som undermåliga på slutenvården och patienter berättar också om traumatiska upplevelser kopplade till tvångsinsatser. Flera säger att det handlar om förvaring snarare än vård. Är det rimligt att bedriva vård under sådana förhållanden?
Det är jätteviktigt att rätt resurser och kompetens finns tillgängligt, och SCÄ har hittills utökat personalstyrkan med cirka 130 anställda. Tidigare hade regionen avtal med en vårdgivare som inte hade en enda psykolog anställd, men nu har vi ställt tydliga krav på att vården ska bedrivas enligt Socialstyrelsens riktlinjer och anpassas efter individens behov.
Det vi politiskt beslutat är att den här vården ska byggas ut och flytta in i nya Ungdomens hus, där det också ska byggas ett eget tillagningskök. Tyvärr har man på grund av problem med asbest i dessa nya lokaler tillfälligt behövt flytta till lokaler i Danderyds sjukhus.
Vi tar uppgifter om brister i vården på stort allvar och uppmanar att man gör en anmälan till patientnämnden och IVO om man upplever att brister, så att vi kan följa upp och åtgärda dessa.
4. Mat och måltider kritiseras återkommande, trots att måltiden borde vara central i ätstörningsvården. Vad är din kommentar?
Maten är en central del av ätstörningsvården och SCÄ ska servera god mat som också ser aptitlig ut. Det vi politiskt beslutat är att den här vården ska byggas ut och flytta in i nya Ungdomens hus, där det också ska byggas ett eget tillagningskök. Tyvärr har man på grund av problem med asbest i dessa nya lokaler tillfälligt behövt flytta till lokaler i Danderyds sjukhus och under en period behöver använda sjukhusets avtal med matleverantören Sodexo.
Vi har fattat flera beslut för att förbättra maten, vilket bland annat resulterat i ett tilläggsavtal för att kunna anpassa måltiderna efter patienternas behov. Många upplever att maten nu blivit bättre, men det finns fortfarande brister i maten för patienter som har flera allergier. Oaptitliga måltider avvikelseanmäls alltid till leverantören och vi ser över möjligheten att bygga ett tillagningskök vid SCÄ, för att ännu bättre kunna anpassa maten. Alla patienter, oavsett allergi eller intolerans, ska få bra, aptitlig och näringsriktig mat.
5. Låg det ideologiska skäl bakom omstruktureringen av ätstörningsvården?
Nej, den här förstärkningen handlar om att åtgärda brister som funnits inom ätstörningsvården som helhet i många år. Målet är att kunna ge tidigare insatser och vård som är bättre anpassad efter patientens behov, vilket är särskilt viktigt för de cirka 70 procent av patienter med ätstörningar som lider av samsjuklighet, alltså flera diagnoser. Därför är en central del av förstärkningen att hela psykiatrin ska kunna behandla ätstörningar, till skillnad från tidigare då det bara var SCÄ och Mando som hade detta uppdrag. En annan viktig del är att ge tidiga insatser, eftersom forskning tydligt visar att ju tidigare man vård för sin ätstörning, desto större är chansen att bli frisk. Därför utbildas primärvården i att upptäcka och remittera vidare patienter med ätstörningar, och vi satsar också på att faktiskt förebygga ätstörningar, genom samarbete med idrottsföreningar, elevhälsa och civilsamhälle.
Vårdalternativen är fler genom att hela psykiatrin, inklusive två privata vårdgivare, nu har uppdraget och även kan behandla patienten, inte bara ätstörningen.
