SÄ ska vÄrden hjÀlpa barn som far illa i hemmet
Nu beslutar vi om att utveckla arbetet för att tidigt se risker i barns uppvÀxtmiljö, skriver Malena Ranch och Miriam Eriksson
Alla barn borde fĂ„ en bra start i livet, men tyvĂ€rr vet vi att mĂ„nga barn vĂ€xer upp med oro och rĂ€dsla och att hemmet Ă€r inte den trygga plats det borde vara för alla barn. Att vara utsatt för vĂ„ld eller försummelse under barndomen Ă€r tĂ€tt förknippat med fysisk och psykisk ohĂ€lsa senare i livet. Forskning visar att för barn som upplever vaÌld i en naÌra relation ses stora negativa konsekvenser pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt. Effekterna kan ta sig uttryck genom sĂ€mre skolresultat, sjĂ€lvskadebeteende och posttraumatiskt stressyndrom.
Det finns mycket att göra för att upptÀcka barn som riskerar att fara illa och kunna ge tidigt stöd. Arbetsmetoden BarnSÀkert, som utvecklats av barnlÀkaren och docenten Steven Lucas vid Uppsala universitet, har gjort det möjligt att upptÀcka riskfaktorer i barns uppvÀxtmiljö, exempelvis ekonomiska problem, förÀldrastress, missbruk och vÄld i hemmet.
Arbetsmetoden Àr förebyggande och innebÀr att förÀldrarna erbjuds hembesök av barnhÀlsovÄrden under barnets första tid i samverkan med socialtjÀnsten. FörÀldrarna fyller i ett sjÀlvskattningsformulÀr dÀr de uppskattar sitt eget mÄende, sin ekonomi och om det finns nÄgra problem inom familjen, exempelvis vÄld eller missbruk. UtifrÄn formulÀret stÀller sedan vÄrdpersonal frÄgor till förÀldrarna och socialtjÀnsten kan ocksÄ bedöma och möta de behov som familjerna har. De kan ocksÄ ges stöd i form av psykologer eller förÀldrastöd. Metoden har testats i Dalarna under tre Ärs tid och i ett pilotprojekt sedan drygt ett Är Àven i Region Uppsala, exempelvis i Tierp och Gottsunda med mycket goda resultat.
Otrygghet som barn upplever i hemmet Ă€r ofta den som Ă€r svĂ„rast för utomstĂ„ende att upptĂ€cka. I familjer dĂ€r det förekommer vĂ„ld eller andra missförhĂ„llanden kan det finnas en tystnadskultur. Ăven i familjer dĂ€r vĂ„ld inte förekommer kan det finnas andra orsaker till stor otrygghet för ett barn. Det kan finnas missbruksproblematik, psykisk sjukdom, lĂ„ngvarig konflikt mellan förĂ€ldrarna, men Ă€ven ekonomisk oro och stress hos förĂ€ldrarna som ocksĂ„ pĂ„verkar barnet negativt.
OrosanmÀlningar kring utsatta barn sker ofta först nÀr barnet Àr i skolÄldern, nÀr det blivit mer tydligt att nÄgot Àr fel. Problemet har dock ofta funnits tidigare Àn sÄ och i hög grad pÄverkat barnet. BarnhÀlsovÄrden saknar idag evidensbaserade verktyg för att identifiera psykosociala riskfaktorer. Arbetsmetoden BarnSÀkert bygger pÄ den amerikanska SEEK-modellen (Safe Environment for Every Kid) som har anpassats till svenska förhÄllanden och utgör ett viktigt verktyg.
Att barn far illa Àr ett stort folkhÀlsoproblem som innebÀr stort lidande för det utsatta barnet. Ju tidigare vi kan stödja barn och familj desto tryggare uppvÀxt för barnen.
Vi vill nu satsa pÄ att stÀrka detta arbetssÀtt och idag pÄ VÄrdstyrelsen tar vi beslut om att finansiera arbetsmetoden och verktyget BarnSÀkert för att möjliggöra fortsatt arbete med metoden samt ta fram en plan för ett brett införande inom barnhÀlsovÄrden i Region Uppsala i samverkan med lÀnets kommuner.
Barnen Àr vÄr framtid. Men vi kan vara med och pÄverkar hur barnens framtid blir. En otrygg uppvÀxt riskerar barnets hÀlsa pÄ bÄde kort och lÄng sikt.
FrÄn samhÀllets sida behöver vi finnas dÀr för barnen och familjerna och bidra till att alla barn fÄr en god start i livet.
Malena Ranch, ordförande (MP), VÄrdstyrelsen Region Uppsala
Miriam Eriksson, 1:e vice ordförande (C), VÄrdstyrelsen Region Uppsala
