Debatt: En bättre vård för psykisk hälsa kräver helhetssyn
De senaste åren har jag blivit alltmer frustrerad över en bristande helhetssyn inom den psykiatriska vården och i politiken. Detta efter att ha jobbat som psykiater i Värmland i mer än 20 år. Därför kandiderar jag nu i regionvalet.
Värmland har den högsta förskrivningen av antidepressiva läkemedel i hela Sverige och flest sjukskrivningar med psykiatrisk diagnos. Antidepressiva kan vara absolut livräddande, men den höga förskrivningen säger snarare att för många patienter inte följs upp ordentligt, att det satsas för lite på terapi, och att vården ofta måste gå för fort.
Det vanligaste klagomålet från patienter är att de bara har fått träffa hyrläkare och gång på gång tvingats berätta hela sin historia från början. Det säger sig självt att en läkare sällan kan få ett helhetsgrepp under ett enda besök – särskilt inte om patienten har mått dåligt länge. Man måste lära känna patienten och samarbeta med andra yrkesgrupper. Modern psykiatri är ett teamarbete. Utan en fast läkare saknas en viktig pusselbit och vården blir mindre effektiv.
För att komma till rätta med läkarbristen har psykiatrin utbildat 28 specialistläkare de senaste nio åren. Bara nio av dem är kvar, den överväldigande majoriteten har slutat. Flera har gett upp när det tar upp till ett år att förhandla om en överläkartjänst. För mig är det obegripligt att vi utbildar specialistläkare för dyra pengar när det saknas strategi och vilja att behålla dem. Det blir en mycket dålig affär för patienterna och skattebetalarna, och en besvikelse för all personal som engagerar sig i utbildning.
Problemet finns inom fler områden än psykiatrin. Sjukvården är helt beroende av erfaren, välutbildad personal med empati och rätt etisk kompass. För att personal ska vilja vara kvar behövs en mycket tydligare politisk styrning och en attitydförändring i organisationen. Personalen behöver känna sig uppskattad och ha mer inflytande över hur man lägger upp arbetet. Det måste finnas utrymme för utbildning, mentorsstöd och handledning så att man känner sig trygg med den vården man ger. Det krävs en tydligare lönepolicy där Värmland inte ligger sist i landet och en lönetrappa som belönar kunskap och erfarenhet.
För en bättre vård för psykisk ohälsa krävs fler samtalsterapeuter och psykologer inom primärvården och psykiatrin. De allra flesta människor som söker hjälp vill i första hand få hjälp att hantera ångest, nedstämdhet och andra svårigheter. I dag hamnar för många i en terapikö och får stödsamtal eller medicinering under tiden, vilket inte känns som rätt användning av resurser. Många fler skulle kunna få hjälp på vårdcentralen om det fanns fler psykologer där, och fler fasta distriktsläkare som har tid att träffa och följa upp patienten.
Mycket av dagens psykiska ohälsa kan inte lösas av BUP, psykiatrin eller primärvården: Hur skolan fungerar, hur familjerna har det hemma, tonläget i sociala media, ofrivillig ensamhet, en passiv livsstil eller våldsutsatthet. Här behövs många fler folkhälsoinsatser och samarbete mellan skola, socialtjänst, civilsamhället och sjukvården.
Sjukvårdspolitiken fastnar ofta i detaljer som inte säger någonting om sjukvårdens kvalitet: hur många minuter det tar innan en sjuksköterska svarar i telefon, vistelsetiden på akuten även när man söker för en bagatell, parkeringsavgifter, väntetiden till någon form av behandling. Jag anser att vi i mycket större utsträckning borde följa upp om sjukvården faktiskt ökar värmlänningarnas hälsa. En bättre vård för psykisk hälsa är i alla fall fullt möjlig, så att fler mår bättre och känner sig hjälpt. Det hoppas jag kunna bidra till.
Ute Attermeyer, Miljöpartiets kandidat till regionråd
Psykiater och leg. psykoterapeut