Motion för Falsterbonäset som biosfärområde
Tanken med att Falsterbonäset blir utnämnt till ett biosfärområde är för att bevara och utveckla den unika kultur- och naturmiljön på Falsterbohalvön för framtiden. I detta inryms även möjligheter generellt för framtida friluftsliv, kulturupplevelser och turism samt det goodwillvärde som skapas för kommunen.
Bakgrund
Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara.
I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Beslut om biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden. Det ersätter inte nuvarande skydd.
Ett biosfärområde har tre huvudsyften:
Bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap,
Utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt,
Stödja/Samverka projekt, forskning och miljöövervakning.
Arbetet i ett biosfärområde är långsiktigt. Enligt Unescos kriterier för biosfärområden måste det bo människor i ett biosfärområde. Kriteriet "långsiktigt hållbar samhällsutveckling" bygger på lokalt engagemang och lokal förankring, därför är människorna centrala i ett biosfärområde.
Biosfärområden i världen kännetecknas av att de har väldigt höga landskapsvärden, både kulturhistoriska och biologiska. Dessa värden värnas samtidigt som de nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. I biosfärområden gäller det att ta tillvara på landskapets värden som är potentiella tillgångar för lokalbefolkningen och samhället. Då ett område uppvisar goda exempel, där nyttjande och bevarande är förenade, kan det bli ett biosfärområde.
Människor som är aktiva i ett biosfärområde gynnas på olika sätt. Det beror helt enkelt på vad de har för yrkesroll, intressen och fritidssysslor. Fördelarna med ett biosfärområde visar sig därför på olika sätt. Även samhället som helhet gynnas av biosfärområden då insatser riktas mot hållbar samhällsutveckling. Att vara ett biosfärområde är också ett sätt att marknadsföra sig. I Europa betraktas biosfärområden som mycket attraktiva områden, både att bo i och att besöka. Kristianstad vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden.
Biosfärområden nomineras av nationella regeringar och skall vara förankrade på regional och lokal nivå. Därefter kan MAB/Unesco ge området officiell status som biosfärområde om det uppfyller kraven. Kommuner, Länsstyrelse och aktörer viktiga för biosfärområdets utveckling, ska uttalat stödja arbetet med att utveckla biosfärområdet.
Syfte
Syftet med att Falsterbonäset blir utnämnt till ett biosfärområde är för att bevara och utveckla den unika kultur- och naturmiljön på Falsterbohalvön för framtiden. I detta inryms även möjligheter generellt för framtida friluftsliv, kulturupplevelser och turism samt det goodwillvärde som skapas för kommunen.
Miljöpartiet de Gröna föreslår kommunfullmäktige besluta
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar:
Att Vellinge kommun jobbar aktivt för att undersöka möjligheten att göra en förstudie[i] för bildandet av ett biosfärområde Falsterbonäset.
[i] Ett område som är intresserat av att bli ett biosfärområde, gör en förstudie för att utreda dess förutsättningar. Förstudien presenteras för Svenska Programkommittén för MAB (Man and the Biosphere programme). När Svenska Programkommittén har bedömt att området har goda möjligheter att bli utnämnt till biosfärområde av Unesco, inleds en kandidatur. Biosfärområden är arrangerade i ett världsomspännande nätverk (World Network of Biosphere Reserves, WNBR) dit forskning inom MAB-programmet riktas. Biosfärområdena blir så förmedlare av kunskap, forsknings- och övervakningsplatser, områden för utbildning och kompetensutveckling, starkt drivna av lokala initiativ. Svenska MAB-programmet fyller många funktioner och vill uppmuntra till tvärvetenskaplig forskning, demonstration av goda exempel lokalt samt utbildning i uthållig kultur- och naturresursförvaltning. MAB-programmet bidrar därför inte bara till en bättre förståelse för miljön, inkluderande globala förändringar, utan också till en större samverkan mellan vetenskap, lokal kunskap samt regional och lokal förvaltning. En ledstjärna är samverkan mellan aktörer på olika samhällsnivåer och att initiativet till att bilda biosfärområden skall komma från lokalt och regionalt håll. Kommuner, Länsstyrelse och aktörer viktiga för biosfärområdets utveckling, ska uttalat stödja arbetet med att utveckla biosfärområdet.
Källor: Naturvårdsverket samt hemsidan för MAB (Man and the biosphere programme) www.biosfaromrade.org
