Skånes kuststäder behöver klimatsäkras
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB har bara ynka 25 miljoner kr i årets anslag för medfinansiering av kommunala klimatanpassningsåtgärder. Det skulle behövas en mycket större statlig medfinansiering för att göra kommunala åtgärdsprogram i syfte att motverka översvämningar och skydda dricksvattnet.
Stormen Sven drog upp ett högt vattenstånd i Öresund och åstadkom stora skador längs hela Skånes västkust. I Skälderviken tog havet tagit upp emot tio meter av kusten. Vattnet rann över kajkanterna i de flesta av hamnarna. Vågbrytare, bryggor och badhus har slagits sönder. Att motverka översvämning genom att pumpa var problematiskt eftersom det inte fanns någonstans att göra av med vattnet. Dagvattenledningarna var mer eller mindre fulla. Vatten riskerar att tränga upp ur rännstensbrunnar och svämma över gator, tomter och källare.
Av en händelse kom länsstyrelsens remiss om klimatanpassning till de skånska kommunerna just den 5 december när stormen ven som starkast. Skåne kommer inom de närmsta hundra åren att uppleva högre temperaturer, ökad nederbörd, mer extremt väder samt en havsnivåhöjning på ca 1m. 23000 skånska bostäder är hotade av havet på sikt, 3000 är det redan idag. Vellinge, Lomma, Kristianstad och några kommuner till är särskilt berörda. Alla hus kommer troligen inte att kunna räddas. Det går inte bygga en stor vall runt hela Skåne. Eftersom att Skåne är en lågslätt med kust på tre sidor och till skillnad från resten av landet inte har någon landhöjning är landskapet extra utsatt när det stormar.
Att samhället behöver klimatsäkras för att reducera sårbarheten föreslog klimat- och sårbarhetsutredningen redan för sex år sedan. Utredningen bedömde då att fastigheter för 10-tals miljarder kronor riskerar att förstöras om inga åtgärder vidtas. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras och hota tillgången på dricksvatten. Trots denna väl underbyggda hotbild saknas fortfarande en nationell klimatanpassningsstrategi i Sverige.
Stormen Sven blev en ny påminnelse av att många fler bostäder behöver klimatsäkras. Som framgår av oenigheten bland villaägarna i Lomma är det inte lätt att bli överens om hur en skyddsvall ska byggas. I Vellinge lyfts det fram att åtgärder är beroende av varandra för att fungera optimalt. Allt arbete för att hålla stigande havsnivåer ute med hjälp av en yttre skyddsring blir meningslöst om grundvattennivån tillåts stiga och svämma över på insidan. Motsatt kan man även säga att det blir lönlöst att försöka kontrollera grundvattennivån innanför ringen om det inte kan säkerställas att ringen håller havsvattnet ute. Det behövs strandfodring som kan skydda sandklitterna från erosion när havsnivån stiger. Behövs extra erosionsskydd bör de grävas in i sandklitterna.
Det finns två principiellt olika sätt att förebygga översvämningar. Den ”gråa” strategin går ut på att lägga nya rörsystem, bygga upp murar eller andra hårda barriärer. Köpenhamn har liksom flera andra städer valt att i stället utforma en ”blågrön” strategi. Den går ut på att arbeta med naturen i stället för att försöka tukta den. Med hjälp av öppna vattenytor och växtlighet kan vatten tas omhand.
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB har bara ynka 25 miljoner kr i årets anslag för medfinansiering av kommunala klimatanpassningsåtgärder. Det skulle behövas en mycket större statlig medfinansiering för att göra kommunala åtgärdsprogram i syfte att motverka översvämningar och skydda dricksvattnet. VA-systemen behöver byggas om. Delar av städernas asfalt ytor måste ersättas av bäckar, träd, dammar och grönytor som kan ta emot mycket vatten. Ett klimatomställningsanslag skulle kunna bli en startpunkt för att förverkliga en blågrön klimatanpassning och samtidigt medverka till att nå det nya stadsmiljömål som utredningen Fossilbränsleoberoende fordonsflotta föreslår; att ökningen av tätorternas persontransporter ska ske med kollektivtrafik, cykel och gång så att biltrafiken kan minska.
I flera länder har regeringarna insett att det kan bli dyrare att inte göra något och i stället vänta på nästa extremväder orsakar skador för miljardbelopp. På årsdagen av orkanen Sandy offentliggjorde president Obama en Task Force on Climate Preparedness and Resilience med uppgift att ge råd till såväl federal regering som USAs städer för hur klimatförändringen ska mötas. I uppgiften ingår bl a att visa hur man förebygger översvämningar med beväxta sanddyner, våtmarker, skogar samt andra naturliga barriärer som samtidigt kan bli kolsänkor och motverka klimatförändringen. Skåne och Sverige behöver en motsvarande Task Force. Är statsminister Reinfeldt beredd att anta utmaningen?
Karin Svensson Smith
Angela Everbäck
Jan Rydén
