Därför kostar sjukvården mer och mer
När gotlänningarna har behov av vård ska de få samma möjligheter som patienter i övriga Sverige, skriver hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker i en debatt om sjukvårdens ökade kostnader.
Hälso- och sjukvården hade ett stort underskott 2015. Vi har svårigheter att undvika dyr hyrpersonal. Främsta orsaken till underskotten är ändå de allt större möjligheterna till att erbjuda nya behandlingar och mediciner mot olika sjukdomar. När gotlänningarna har behov av vård ska de få samma möjligheter som patienter i övriga Sverige.
Vi ser att hela sjukvårdssverige har problem att finansiera denna utveckling. Kostnaderna stiger på Gotland i samma takt som i jämförbara landsting. Redan från början var det känt att det för 2015 fattades pengar för att kunna undvika stora underskott. På slutet av året tillkom utgifter för läkemedel och vård på fastlandet som vi inte kunde ha förutsett.
Oppositionen kräver nu i princip min avgång. De har inte lyckats specificera vilka patienter vi borde ha nekat vård, än mindre kommit med andra konkreta sparförslag. I media har det anförts att jag skulle vara för snäll och att det krävs hårdare nypor. Jag håller inte med om detta synsätt. Det skulle vara lätt att ryta ifrån och agera som en kravmaskin. Nyckeln i det politiska ledarskapet för sjukvården finns enligt mig i andra saker. Dels behövs ett bra samspel mellan förvaltningsledning och politik för att få till en fungerande styrning. Här ser jag en samsyn kring målet att ge en god och jämlik vård men till lägre kostnader. Dels behövs det stora öron till sjukvårdspersonalen i alla led.
Det är många beslut mellan sjukvårdspersonal och patient som ligger till grund för våra kostnader. Men det är också personalen som ofta sitter inne med svaren på hur vi kan organisera vården effektivare och därmed minska våra utgifter. Viktiga beslut skulle aldrig ha fattats utan samspelet mellan profession och politik på olika nivåer. Inrättandet av en utbildningsvårdcentral i syfte att minska hyrläkarberoendet och en satsning på vården för bensköra i syfte att minska frakturer är bara två exempel på detta.
Även om också 2016 blir ett svårt år räknar jag med att strategin att minska på röda siffror ska börja visa resultat. Förändringsarbetet syftar till att möta sjukvårdens utmaningar på lång sikt. Förenklat uttryckt går det ut på att tillgodose patienternas behov på ett bra sätt utan att det kräver lika mycket sjukvårdsinsatser. Om vi lyckas fullt ut med denna strategi kommer det ändå behövas nya pengar framöver för att hänga med i sjukvårdsutvecklingen. Hur dessa pengar ska skakas fram utan att tränga undan annan välfärd har nog inget av de 21 landstingen i Sverige svaret på i dagsläge.
Stefaan De Maecker (MP), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden
