Mer ekologiskt på matbordet
Handlingsplanen till Livsmedelsstrategin har efterlängtade mål för ekologisk produktion och konsumtion. Att den offentliga upphandlingen ska visa vägen är ett viktigt mål och för att klara ekonomin och nå målen samtidigt som lokalt producerade livsmedel gynnas måste andelen vegetariska, klimatsmarta måltider öka inom kommunen.
Regeringen presenterade nyligen en handlingsplan för att nå målen i den nya nationella livsmedelsstrategin. I planen finns konkreta mål för andelen ekologisk produktion och konsumtion. Tidigare mål om att 20 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt har höjts till 30 procent till 2030. Ett annat viktigt mål är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk till samma årtal.
Miljöpartiet på Gotland välkomnar dessa tydliga mål av miljöskäl och för att det behövs tydliga signaler så att fler producenter vågar ställa om. Strategins och handlingsplanens ambition att öka den svenska livsmedelsproduktionen inom ramen för miljömålen – och med bibehållna krav på starka djurskyddsregler – är viktiga mål för produktionen både nationellt och här på Gotland. Det är genom fortsatt höga krav inom miljö och djurhållning som det svenska jordbruket kan konkurrera och stärkas.
Miljövänligare mat i skolor och inom vården – ekologiskt men också lokalt producerat för att undvika klimatpåverkande transporter – är Miljöpartiets vision sedan länge. Men att klara målet 60 procent blir inte lätt i ett ansträngt ekonomisk läge. För att klara ekomålen och inte längre tillåta livsmedel som inte uppfyller svensk lagstiftning i produktionsfasen – exempelvis vad gäller djurskyddsregler – måste andelen vegetariska måltider öka. Det finns inget sätt att kringgå detta: högre kvalitet på kött och andra råvaror kommer antingen kräva höjda portionskostnader eller mer vegetariskt.
Ur klimatsynpunkt är det ingen tvekan om vad som krävs: olika dieters klimatpåverkan har studerat av forskare vid Chalmers och visar tydligt att en vegansk diet (helt utan animalieprodukter) ger allra minst klimatpåverkan, därefter kommer vegetarisk kost. Beroende på djurslag och hur djuren föds upp finns stora skillnader i klimatpåverkan från kött, men idisslare som nöt och får ger alltid stark klimatpåverkan på grund av att den starka växthusgasen metan bildas under deras matsmältning. Just lammen och nötboskapen är samtidigt våra främsta landskapsvårdare, ett Gotland utan bete vill ingen se. Att äta lokalt kött – men i mindre mängd – från djur som skapat naturvårdsnytta är vägen framåt. För att klara detta måste vi ha mer vegetariskt på tallrikarna. Den offentliga upphandlingen måste gå före och gynna ekologiska och lokala livsmedel.
Lena Stenström
Karin Åström
Miljöpartiet de gröna Gotland
Publicerad 23 februari i Gotlands Tidningar och 27 februari i Gotlands Allehanda
