Barndomen går inte i repris
Har du någon gång varit hungrig? Har du någon gång haft skor eller stövlar som tar in vatten? Har du någon gång haft en klump i magen när du måste be din mamma om något som kostar pengar?
Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. En stor framgång för barns rättigheter. Det innebär att alla barn i Sverige är lika mycket värda och har samma rättigheter och att vid alla beslut som rör barn ska i första hand betraktas vad som bedöms vara barnens bästa. Samtidigt vet vi att det finns barn som lever i socialt utanförskap.
Vad är socialt utanförskap? Något förenklat kan socialt utanförskap beskrivas som ett utvidgat fattigdomsbegrepp där hänsyn tas till bristande resurser inom en rad livsområden. De barn som löper risk för socialt utanförskap är i första hand barn i ekonomisk utsatthet i kombination med sociala problem i form av skolmisslyckanden och brotts- och missbruksrelaterade problem.
När det kommer till ekonomisk utsatthet visar färska rapporter att Sverige i ett nordiskt sammanhang noterar den högsta siffran av barnfamiljers relativa fattigdom; 7,3 procent av alla barn faller enligt dessa mätningar under fattigdomsstrecket (UNICEF, 2012) Det räcker inte med att det finns barn som lever i ekonomisk utsatthet. I UNICEF:s rapport Fairness for children redovisar de att det är stora skillnader mellan barns tillgång till utbildning, god hälsa, bra levnadsstandard och känsla av välbefinnande. Dessutom ökar klyftorna mellan de som har och inte har det bra.
Barn i socialt utanförskap hamnar efter i samhället. Det är allvarligt att klyftorna i samhället ökar och att fler barn riskerar att hamna i utanförskap. Barn får bara en chans till en hälsosam start i livet. Tonårspojkar som lever med föräldrar som får socialbidrag har störst odds att börja begå brott. Detta är ännu en anledning till att social utsatthet måste förhindras.
Utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. En fungerande skolgång minskar riskerna för framtida ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och problem med självförsörjning. En annan UNICEF-rapport Building the future (2017), visar att tillgången till en likvärdig och jämlik skola har försämrats i Sverige.
Det finns ungefär 2 miljoner barn i Sverige. Vi har ett ansvar gentemot dem att skapa förutsättningar för dem att lyckas, att få dem att känna sig hoppfulla för in framtid och sedda av samhället. Varje krona som investeras i ett barn sparar samhället tiofalt i fritiden.
Därför är vi glada att den grönröda regeringen prioriterar skolan. 1 miljard tillförs 2021 för att skapa förutsättningar för kommunerna att kunna erbjuda ökad undervisningstid, personalförstärkningar och bättre förutsättningar för personalen. Nästa år avsätts 385 miljoner kronor, vilket ökar året därefter – för att ge ytterligare stöd till skolor i utsatta områden.
En av de finaste aspekterna av det svenska samhället har alltid varit solidariteten mot de svaga och känslan av att Sverige är något vi bygger gemensamt. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för att bryta den negativa spiralen som många barn i utanförskap upplever och ersätta den med en positiv spiral driven av solidaritet och framtidtilltro.
Miljöpartiet vill att alla människor ska kunna skaffa sig det liv, den utbildning och det arbete hen önskar utan att samhällsstrukturer hindrar. Oavsett föräldrarnas ekonomiska och sociala förutsättningar ska alla barn ges likvärdiga möjligheter att utvecklas.
Sebastian Örgesvik, Cecilia Boman Lindström och Birgitta Kahn
Miljöpartiet i Karlstad
Debattartikeln publicerades i VF den 17 oktober 2020 och kan även läsas här.
