Ett gott och långsiktigt mottagande av flyktingar

Ett gott och långsiktigt mottagande av flyktingar

Året var 1992. Jag var i Bryssel på EU-utbildning. Ett föredrag kommer jag ihåg.
”Alla varningslampor blinkar på rött”, sa en av våra föredragshållare. Det gällde våra arabiska grannländer.

”Underskott på demokrati, snabb befolkningsökning, miljöproblem och ökade klyftor. Vi måste göra något nu – annars blir det krig om några år.”

Så rätt han hade. Krig går ofta att förutse.

Det är djupt tragiskt att människor ska behöva ge sig av på flykt. Att genom rättfärdig handel, bra bistånd, diplomati och fredsbevarande utrikespolitik skapa förutsättningar för fred och stabilitet i världen är det viktigaste vi kan göra för att undvika flyktingkatastrofer i framtiden.

Att söka asyl är en mänsklig rättighet som slagits fast genom en av FN initierad konvention från 1951. Där slås fast att människor som riskerar att förföljas, torteras eller dödas i ett land har rätt att söka skydd i ett annat. Det är också grunden för det svenska asylmottagandet.

De länder som fått ta emot flest människor på flykt 2018 är Turkiet, 3.7, Pakistan 1.4, Uganda 1.2 och Sudan 1.1 miljoner människor. I förhållande till antalet medborgare i landet är det dock Libanon som tagit emot flest – 156 flyktingar per 1000 invånare. En stor ekonomisk och social börda för länder som har egna problem med fattigdom.

Den 20 juli i år förändrades lagstiftningen i Sverige så att personer med välgrundade möjligheter att få permanent uppehållstillstånd också kan söka och få hit sina närmaste familjemedlemmar. Jag tror att såväl detta som en framtida övergång till mer permanenta uppehållstillstånd förbättrar möjligheten för människor att integreras och bli en del av det svenska samhället.

Efter att under några år tillsammans med min nämnd varit ansvarig för flyktingmottagningen i vår kommun är det några saker jag önskar mig inför framtiden.

– En långsiktig och robust flyktingpolitik. Med snabbare handläggning, en övergång till att en större del av flyktingarna kommer via FN:s flyktingläger och permanenta istället för tillfälliga uppehållstillstånd blir handläggningen värdigare för individen och enklare för oss i mottagande kommuner.

– Flyktingar som under asyltiden har möjlighet att ta jobb ska få det.

– Statens myndigheter behöver bli bättre på att samtala med de kommuner de samverkar med. Det får vara slut på att flytta asylsökande barn mitt i terminerna. De som kommunplaceras måste få personnummer direkt. Staten bör ta ett längre ekonomiskt ansvar för de personer som vid ankomsten är analfabeter.

– Vi behöver bygga upp en mer yrkesorienterad svenskundervisning. I Karlstad har vi med goda resultat prövat att kombinera svenskundervisning med utbildning i plåt och lack-, kock- och frisörutbildningar. Vi behöver obligatoriska öppna förskolor med svenskundervisning för föräldrarna.

– Svensk lag gäller i Sverige. Undervisning i rättigheter och skyldigheter måste in tidigt i mottagandet. Det innebär även friheten att utöva vilken religion eller livsåskådning man vill. Men frihet och rättigheter gäller även barn. Det är glädjande att regeringen nu avser att på ett tydligare sätt stödja oss kommuner i vårt arbete mot hedersrelaterat våld.

– Vi behöver fortsätta bygga ut och stödja samarbetet med såväl företag som föreningsliv. Att integreras handlar om att få komma in i såväl praktik som riktiga jobb, och få vänner i granngemenskap och föreningar. Ett stort hot mot integration är rasism och förtal.

– Skolan är nyckeln för framtiden. Vi behöver hitta olika vägar att se till att nyanlända barn kommer in i blandade skolor där svenska är huvudspråk – också på rasterna.

– Vi behöver fortsätta att bygga icke-segregerade städer med olika upplåtelseformer för bostäder sida vid sida. Det måste vara möjligt att göra bostadskarriär i varje område.

Karlstad har under 2019 fått uppgiften från staten att ta hand om 100 människor på flykt som fått uppehållstillstånd i Sverige. Det är ett stort ansvar men jag menar att vi har en god förmåga att göra det – men det kräver att inte bara kommunen utan hela samhället hjälps åt. Om vi sköter det rätt kommer våra nya värmlänningar att kunna bidra till utveckling och välstånd i Värmland.

Per-Inge Lidén
Ordförande (MP), arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstad

Debattartikeln publicerades i VF den 29 juli 2019.

Relaterade nyheter

Karlstad, 20 februari 2020

Stötta människorna från Syrien– nu och på sikt

Karlstad, 2 april 2019

Ge ensamkommande ungdomar ekonomiskt stöd

Karlstad, 29 december 2015

Ett år med utmaningar där vår öppenhet satts på prov

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter