Stärk den sociala ekonomin efter pandemin

När pandemin börjar släppa sitt grepp om världen återgår vi till det vanliga igen. Men för att kunna lämna en hållbar planet till kommande generationer behöver vi tänka på att ”det vanliga” inte bara handlar om den globaliserade marknadsekonomin. Vi behöver fler forum för att dela, låna och samverka, skriver Robert Halvarsson i sin debattartikel.

Efter covid-pandemin satsar världens stater på att återgå till hög produktion i den globaliserade marknadsekonomin. Samtidigt: FN:s Agenda 2030, klimatinsikt och strukturella förändringar i grön riktning sker, till följd av verklighetsanpassade förtroendevalda som tar plats i demokratiska organ, stärkta av klimatrörelsens mobilisering och engagemang.

Men det folkliga engagemanget för att världen på ett trovärdigt sätt ska kunna lämna en hållbar planet till kommande generationer har ännu inte skördat sina största segrar. Orsaken är delvis en fråga om tänkande, kultur och synsätt på ekonomi. Statliga och privata initiativ synliggörs i den produktiva ekonomin, men där den sociala ekonomins aktörer, som bland annat finns i konsument- och arbetskooperativ, liksom hos ideella föreningar och stiftelser, trängs undan.

Till det ska också tilläggas den informella sociala ekonomin som byggs genom spontan samverkan och samarbete mellan människor. Anledningen till detta osynliggörande är antagligen att traditionella ekonomiska synsätt inte förmår uppskatta de mellanmänskliga värden som skapas där.

Det finns också problem i hur det offentliga ser på och hanterar den sociala ekonomin. Vid kriser väcks insikten om behovet av starka sociala band, medmänskligt handlande, föreningslivets samlande karaktär, kooperativens mervärden och behovet av en robust social ekonomi. Men när vi kliver ut ur kriser riskerar gamla synsätt, tradition och tanketröghet vinna.

Mitt engagemang är i den lokala demokratin i Karlstad och Värmland. I kommun- och region-Sverige finns det möjlighet för gröna lokala krafter, partier och föreningar att göra stora avtryck för att stärka den sociala ekonomin, inte minst för att den kan vara en stor och viktig pusselbit för ett klimatvänligt och socialt hållbart samhälle. Här är några punkter som vi i Miljöpartiet lägger tyngdpunkt på lokalt:

• Att stärka den långsiktiga tryggheten för föreningslivet genom fler IOP-avtal, där flerårsfinansiering ingår. Varje satsad krona på föreningarna ger mångdubbelt tillbaka.

• Att vid offentliga upphandlingar skapa mindre upphandlingsområden där kooperativ, ideella föreningar och stiftelser lättare kan delta.

• Att främja den kooperativa företagsrådgivningen genom stöd till bland annat Coompanion, liksom branschföreningar för arbetsintegrerade sociala företag.

• Att skapa förutsättningar för föreningar att skapa odlingsgemenskaper i bostadsområden, liksom främja relationen mellan matproducenter och konsumenter genom reko-ringar.

• Att i näringslivsråd och andra lokala offentliga företagsfrämjande organ lägga fokus på den sociala ekonomin och dess aktörer.

• Att arbeta för ägodelning på ett sätt som är enkelt för vanliga människor att ta del av. Skapa fler fritidsbanker, stärka second hand-sektorn, återbruk och sprida goda exempel från Sharing cities Sweden.

Det finns mer att göra, mycket mer. Vill vi på allvar skapa solidaritet, hållbarhet och främja en klimatpositiv värld så måste vi lyfta den sociala ekonomin. En ekonomi som skapas underifrån och upp, som myllrar och sätter både människor och miljö i centrum.

Robert Halvarsson
Språkrör för Miljöpartiet i Karlstad

Artikeln publicerades i Syre den 10 nov 2021.

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: