Insändare publicerad i Kävlinge tidning, nr 4, 2026
Det startades fyra nya kärnkraftverk i världen 2025. Samtidigt stängdes sju, alla ungefär jämnåriga med våra idag äldsta kärnkraftverk i drift, omkring 45 år. Då de gamla var mindre än de nya ökade den totala effekten med 2,2 GW till strax över 400 GW i de totalt 404 kärnkraftverken som i dag körs världen runt. Allt enligt World Nuclear Industry Status report 2025.
Av de 30 kärnkraftverk som byggs utanför Kina för tillfället är 26 försenade mot det datum de från början var tänkta att komma igång. Tron och hoppet att man ska lyckas bygga på kort tid och i tid får därmed ses som en illusion snarare än verklighet. Det visar också på att kostnaderna med stor sannolikhet blir högre än först beräknat.
Detta har vår energi- och näringsminister insett när hon lägger en brasklapp i tankarna om det statlige inslaget i svensk ny kärnkraft. 200 miljarder i byggsubvention kan också bli 400 enligt departementet. Och så behövs ett nytt slutförvar som beräknas till 122 miljarder som även det kan komma att kosta dubbelt så mycket. Inte ens en suck hörs från dem som tidigare skrikit i högan sky över de dryga 21 miljarder som delades ut via elcertifikatsystemet 2005-2020 till vindkraften. En vindkraft som idag har nästan samma kapacitet som dagens kärnkraft. Ska man vara försiktig med skattemedel är kärnkraft inte ett vinnande koncept.
Det finns hos många en stark tro på att vårt elbehov bäst tillfredsställs med enstaka stora anläggningar och då är kärnkraft det enda svaret om kol och olja är förbjudet. Den forskning vi följer visar på annat. Med många mindre anläggningar ökar flexibiliteteten då de successivt kan startas eller stoppas efterhand som förbrukningen ändras. Ett samhälle med hög andel kärnkraft kanske man stänger av privata solcellsanläggningar om det blir för mycket sol. Eller att nybyggd vindkraft skulle rivas och att vi staten planerar när på dagen vi får titta på TV, laga mat och borsta tänderna så att det inte uppstår effekttoppar och dalar. Något som den jämna produktionen av el inte kan hantera. Ett samhälle ingen önskar.
Med elsystem som är integrerade långt utanför landsgränsen är det viktigt att hålla sig à jour med vad som händer i omvärlden. Investeringar i närområdet påverkar våra möjligheter att nyttja våra egna investeringar. Hög andel vind och sol minskar tiden vi kan hålla eventuell kärnkraft i drift, vilket höjer kostnaden per producerad kWh. När omvärlden väljer att öka produktionen av batterier, solceller och vindkraftverk sjunker investeringskostnaderna i dessa. Lite av samma idé som talar för SMR, småskaliga kärnkraftverk. Många likadana enheter monterade i fabrik gör priset per enhet lägre. SMR är dock ännu så länge bara en skrivbordsidé som inte börjat byggas. Stora kärnkraftverk fortsätter att vara skräddarsydda, vilket ökar investeringen per kW.
Som exempel på vad som händer startade Kina kärnkraft om 2,2GW i fjol och samtidigt minst 275 GW solkraft. Länderna kring Nordsjön räknar med att installera över 300GW havsbaserad vindkraft till 2050, att jämföra med Sveriges plan på 5 GW kärnkraft. Samtidigt har det inte startats något nytt kärnkraftverk i Europa på 4 år.
Flexibla tekniska system bestående av komponenter med olika tekniska prestanda och egenskaper skapar förutsättningarna för en robust och väl fungerande elförsörjning. Storskaliga kärnkraftverk har begränsad nytta i dessa system. Det kommer inte att behövas något sådant i Kävlinge kommun.
Lars Lundström
Partiföreträdare, Miljöpartiet de gröna i Kävlinge
