Stöd för den växande rörelse av skogsägare som vill se ett mer hållbart skogsbruk
Emma Nohrén (MP), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott Rebecka Le Moine (MP) riksdagsledamot och talesperson biologisk mångfald och Camilla Hansén (MP) riksdagsledamot från Örebro län skriver om en skogspolitik som rustar Sveriges skogar och skogsbruk för framtiden!
Sverige har en unik mångfald av skogsägare som tillsammans äger hälften av all produktiv skogsmark. Vi vet att det finns en stor variation i dessa markägares drivkrafter och mål med sitt skogsägande. Men den mångfalden återspeglas inte i skogarna – 97 procent av svensk skog brukas fortfarande med traditionella kalhyggesmetoder. Den påstådda valfriheten för privata skogsägare är i praktiken rejält begränsad. Myndigheterna kallar detta för ett marknadsmisslyckande: skogen värderas inte för alla samhällsnyttor den bidrar med. I praktiken är det skogsbolagen som har ett slags monopol på all skogsrådgivning riktad till markägarna. Men rådgivningen är ensidig, inriktad på traditionella kalhyggesmetoder, och drivs oftast av att få fram billigt virke till industrin.
Frånvaron av reella valmöjligheter inom skogsbruket är ett problem inte bara för markägarna, som slussas in i en kalhyggesmodell som långt ifrån alltid värnar deras intressen och lönsamhet. Det innebär problem för hela samhället, eftersom behoven av klimatanpassning av skogsbruket är akut, trenden för biologisk mångfald är tydligt negativ, och det behövs en omfattande ökning av skogarnas kolinlagring för att maximera klimatnyttan. Samtidigt är möjligheterna stora för både nya jobb, ökad förädling av kvalitetsvirke och nya affärsmöjligheter, med en större variation i skogsbruksmetoder.
Över hela landet ser vi ett snabbt växande intresse för hyggesfritt skogsbruk och Örebro län är inget undantag. Mellanskog vittnar om ett ökat intresse för hyggesfritt bland sina medlemmar och i trakterna kring Tiveden har markägare länge drivit på för ett mer naturnära skogsbruk. Det måste vi i politiken lyssna på.
Miljöpartiet föreslår konkreta reformer för att öka valfriheten inom skogsbruket:
1. Bonus malus-system för skogsbruket. Idag saknas styrmedel för att stimulera omställning till mer naturnära skogsbruk. De skogsägare som tar ansvar för att stärka skogens klimat- och miljönytta får inget betalt för de nyttor de skapar. Vi vill införa ett bonus malus-system som ger en bonus till uthålliga skogsbruksmetoder och lägger en avgift på stora kalhyggen med låg miljöhänsyn.
2. Klimatavtal i skogen. I dag görs allt fler avverkningar innan skogen uppnått rekommenderad slutavverkningsålder. För att maximera kolinlagring och andelen virke lämplig för långlivade produkter är det centralt att träden får växa sig större innan de avverkas. Vi vill att skogsägare ska kunna få ersättning för mängden koldioxid som lagras in, mot villkoret att skogen inte avverkas förrän en bra bit över den rekommenderade avverkningsåldern.
3. Ökad valfrihet för skogsägare. Det behövs alternativ för den markägare som vill påbörja omställningen till mer varierade och naturnära metoder men som har räknat med vinsten från en slutavverkning till exempelvis ett generationsskifte. Vi föreslår att skogsägare ska erbjudas ett förmånligt statligt skogslån, motsvarande värdet av den planerade slutavverkningen. Lånet kan betalas av genom ett aktivt hyggesfritt skogsbruk. Vi vill även ge Skogsstyrelsen i uppdrag att jobba uppsökande med rådgivning om naturnära och hyggesfria metoder. Centralt för att värna markägarnas valfrihet är även tillräckliga anslag för ersättning till de markägare som vill skydda delar av sin skog.
Det är dags för en skogspolitik som rustar Sveriges skogar och skogsbruk för framtiden och som stöttar den snabbt växande rörelse av skogsägare, inte minst i Örebro län, som vill ställa om till ett mer hållbart skogsbruk.
Läs artikeln i Länsposten här, länk [öppen för alla]: https://lansposten.se/2026/01/14/mp-rusta-skogsbruket-for-framtiden/