Våra barns utemiljö måste värnas!
Debattartikel i Nerikes Allehanda den 6 maj
Människor är bekväma av naturen. Hur bygger vi då ett samhälle så att människor rör på sig naturlig i vardagen, för att minska risken att bli sjuk? Ett samhälle som underlättar för individen att skaffa sig bättre levnadsvanor? Som allt fler lever nu, i små lägenheter, med butiker i närheten och arbeten på kontor lär inte vara det optimala levnadssättet över tid.
Stillasittande är en av de riskfaktorer som gör att vi blir sjukare och dör tidigare. För att komma tillrätta med detta måste vi börja tidigt. Vi måste låta barnen röra på sig och uppmuntra det naturliga beteendet att vara ute och leka. Och det gör vi inte genom att bygga förskolor med små gårdar. Det kan låta konstigt, men detta är dessutom en könsfråga. En studie från 2004 där stegräknare användes på barnen, visade att barn på större gårdar rör sig dubbelt så mycket som barn på mindre gårdar (F. Mårtensson m.fl. 2004). Den visar även att pojkar rör sig mer än flickor på stora lekplatser vilket gör skillnaden än mer påtaglig mellan könen. Flickor måste uppmuntras att röra sig mer och pojkar måste få fortsätta att röra på sig.
Om vi blickar några år framåt i tiden ser vi också att män i högre utsträckning än kvinnor dör i förtid av hjärtproblem. Hos kvinnor som sitter mycket minskar kroppens möjligheter att transportera bort kolesterol. För att minska dödligheten måste man ändra sina kostvanor och öka den fysiska aktiviteten. Återigen är det alltså viktigt att följa hela kedjan och inspirera barn, både pojkar som flickor, att röra på sig och lägga grunden för ett hälsosamt liv.
Varför tar jag då upp det här just nu? I landstinget har vi arbetat aktivt för en bättre folkhälsa sen vi bildade majoritet 2010. Jag är även skolpolitiker i Örebro kommun och där vill majoriteten förändra de regler som finns om att förskolorna ska ha minst 30 kvadratmeter utomhusyta per barn. Vi anser att detta noga måste övervägas både ur ett barnperspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv. Argumentet är att fler förskolor skulle kunna byggas centralt om man minskade ytan per barn.
Att minska utemiljön för barnen är inte ett alternativ för en miljöpartist. Snarare är det i dagsläget redan på gnällen. På 1980-talet rekommenderade socialstyrelsen 55 kvadratmeter per barn. Så väldigt olika är barnen inte idag jämfört med barnen på 80-talet. Skär inte ner på utemiljön i förskolan!
Catrin Steen
Landstingsråd och skolpolitiker i Örebro (MP)
