Vi vill bryta beroendet av hyrläkare på vårdcentralerna
Debattartikel i NA från Ingrid Fries Hansson (MP) och Karl G. Bartoll, primärvårdsdirektör
Hyrläkare är en användbar resurs för att lösa tillfälliga bemanningsproblem inom vården. Men på många platser i landet har det blivit en varaktig lösning för att komma tillrätta med bristen på läkare – något som på lång sikt varken gynnar patienten eller verksamheten.
Det absolut viktigaste för att kunna erbjuda en väl fungerande Primärvård är att vi är tillgängliga och att vi har kompetens att möta och tillgodose patientens behov. En avgörande faktor är att vi har ett tillräckligt antal distriktsläkare anställda på vårdcentralerna i länet för att kunna ge våra patienter en kontinuerlig vårdkontakt. Kontinuitet i patientmötet, ett välfungerande team av vårdföreträdare och ett bra bemötande är viktiga delar för att utveckla primärvården.
Vi vill att medborgarna ska känna förtroende för den offentliga primärvården. Vi vill också att våra medarbetare ska ha en bra arbetsmiljö och kunna arbeta på toppen av sin förmåga, samtidigt som vi genom ett ständigt utvecklingsarbete förnyar vårt arbetssätt.
För att uppnå det behöver vi bryta det ökade beroende av hyrläkare som har vuxit fram de senare åren. Samtliga Sveriges landsting har ställt sig bakom denna strategi och inom Primärvården i Örebro läns landsting strävar vi efter att följa den målsättningen. Det finns ytterligare skäl till att vi vill minska användningen av hyrläkare:
· Hyrläkare har inte kunskap om rutiner och processer inom vårdcentralen. Det kan innebära risker för patientsäkerheten, förlängda vårdtider och fördyrad vård.
· Det blir en bristande kontinuitet för patienter – ofta en ny läkare som inte känner till patientens bakgrund.
· Teamutveckling och kunskapsstyrning försvåras.
· Hyrläkare får inte handleda yngre kollegor eller läkarstudenter (enligt Socialstyrelsens riktlinjer).
· Att bemanna vårdcentralen med hyrläkare är dyrare än att ha en egen anställd läkare.
På kort sikt kan bristen på distriktsläkare innebära att vi får problem med tillgängligheten till läkare på våra vårdcentraler. Om det inträffar kommer vi att prioritera de mest sjuka först. Men det är också många andra yrkesgrupper inom primärvården som samverkar för att ge patienten rätt vård. Det innebär att patienten kanske inte alltid i första hand får träffa en läkare. Den i teamet runt patienten som är mest lämpad är den som ska ta hand om patientens besvär. Ibland är det en läkare, ibland en sjukgymnast och ibland en distriktssköterska eller kurator – det är patientens behov som avgör.
Bristen på distriktsläkare – ett nationellt problem
Bristen på distriktsläkare är ett nationellt problem. Vår målsättning är att pröva alla vägar i vår ambition att rekrytera kompetent personal till Primärvården. Därför arbetar vi brett och intensivt för att rekrytera fler egna läkare till vår verksamhet. Vi har ett stort antal rekryteringsaktiviteter i gång och vi breddar läkargruppen med t ex specialistläkare med annan inriktning än allmänmedicin, underläkare samt läkare med utländsk utbildning som kan och vill arbeta i Sverige. Vid våra vårdcentraler har vi också drygt 60 ST-läkare under utbildning till specialister i allmänmedicin.
Vår ambition är att skapa en ännu bättre och tryggare primärvård för patienter och medarbetare. En Primärvård som vi alla kan vara stolta över och känna förtroende för.
Örebro 2013-04-08
Ingrid Fries Hansson, Karl G. Bartoll,
ordförande primärvårdsdirektör
Nämnden för Primärvård och Folktandvård
