Debattartikel: Dags för ett slut på den ojämställda idrotten
Sara Richert, kommunalråd för Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun skriver att Örebro kommun borde ta ett helhetsgrepp och göra en genusanalys på alla former av stöd som ges till idrotten, för att se hur helheten egentligen ser ut. Artikeln publicerad på NA Debatt 18 maj 2015.
Idrott och fysisk aktivitet är viktigt för god hälsa. Föreningslivets gemenskap är en välkänd skyddsfaktor mot ungas ohälsa. Men idag deltar flickor i mycket lägre utsträckning än pojkar i organiserad föreningsidrott. Många tjejer slutar med föreningsidrotten i tonåren, ofta för att de inte orkar leva upp till de höga prestationskraven. Samtidigt ger undersökningen Liv & Hälsa Ung en dyster bild av flickors hälsa idag. Flickor upplever i större utsträckning än pojkar stress, oro och orolig sömn, och 25 procent av flickorna i klass 9 uppger att de ofta känner sig nedstämda. Och tittar vi på kommunala idrottsinvesteringar, föreningsstöd och marknadsföringspengar så vet vi att den övervägande delen hamnar i killdominerade idrotter.
På ett samtal nyligen om villkoren för flickors idrottande ordnat av Örebro Läns Idrottsförbund så gav några tjejer sin bild av hur det är att träna i killdominerade idrotter. Några reflektioner var att "tjejerna får träna på Örnsro IP men killarna tränar på Behrn Arena", "vi får de sämsta träningstiderna", "vi får ärva killarnas matchdräkter", "styrelsen består bara av killar" osv…
Det ger ingen ljus bild av tjejernas situation i idrottsrörelsen idag. Det här måste vi göra ännu mer åt! Vi politiker måste sätta tydliga mål för förändringsarbetet kring jämställd idrott. Inför beslut om kommunala idrottsinvesteringar så görs ofta en behovsanalys, där man tittar på det upplevda behovet för en viss idrott idag. Men vi saknar en målbild för jämställd idrott och vilka investeringar som kan ta oss dit. Om målet är en större andel idrottsaktiva tjejer med bättre psykisk och fysisk hälsa idag – ja då kanske det är andra typer av anläggningar vi borde investera i än de som efterfrågas av röststarka, fysiskt aktiva grupper idag. Vi pratar mycket om vilka olika idrotter som domineras av tjejer men jag saknar analysen av den socioekonomiska bakgrundens betydelse och vad det innebär för satsningar på jämställd idrott. Vi måste göra idrotten tillgänglig för alla flickor, oavsett bakgrund!
Vi behöver goda exempel, som fotbollsklubben Sturehovs nya damlag – ett lag helt utan prestationskrav, spelarna deltar på så många träningar de vill, och alla får spela match oavsett nivå. De har fått nästan hundra medlemmar på bara någon månad! De här insikterna om flickornas tuffare villkor sprider sig till allt fler aktörer, men idrottsföreningarna måste börja efterleva sina jämställdhetsprinciper ända ut i varje lag. Media måste bli mycket bättre på att synliggöra tjejernas idrottande och vi politiker måste efterfråga bättre genusanalyser när vi fattar beslut.
Det är den här bilden som gör att jag ifrågasätter varför den politiska majoriteten i kommunen bygger en dyr skatepark, investerar i ännu mer konstgräs och gör en förstudie för renovering av Trängens IP när man inte ens är beredd att göra en förstudie av ett Gymnastikens Hus. Jag menar att Örebro kommun måste börja efterfråga statistik på hur de gemensamt ägda idrottsanläggningarna används. Hur fördelas halltiderna mellan olika idrottsföreningar? Och hur fördelas egentligen plantiderna mellan tjejer och killar i en och samma fotbollsklubb? Örebro kommun borde ta ett helhetsgrepp och göra en genusanalys på alla former av stöd som ges till idrotten, för att se hur helheten egentligen ser ut. Det är dags att vi höjer ribban för mer jämställd idrott nu. Vi kan bättre än så här år 2015.
Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun
—
