Debattartikel: Så får vi våra städer att växa på ett hållbart sätt

Mehmet Kaplan (MP), bostads- och stadsutvecklingsminister och Sara Richert (MP), kommunalråd Örebro kommun skriver tillsammans om vikten av utvecklingen av hållbara städer. Artikeln publicerades i Nerikes Allehanda 22 april 2015.

En trend i både Sverige och världen är den växande urbaniseringen, där allt fler människor flyttar till städer. Det är tydligt såväl i världens storstäder som här i Örebro och det ställer krav på att skapa stadsmiljöer som erbjuder både hög livskvalitet för människor och låg påverkan på klimatet.

Samtidigt som världens städer växer ökar också miljöbelastningen. Städer står för ungefär 75 procent av världens energiförbrukning och för över 70 procent av världens koldioxidutsläpp. Vi är beroende av våra ekosystemtjänster för att överleva, men hotar samtidigt vår egen välfärd med en livsstil som är ohållbar på sikt.

Örebro är en av de städer i Sverige som växer snabbast idag med 2 000 nya invånare per år. Staden ska förtätas - alltså byggas tätare inifrån centrum istället för att växa i utkanterna - och under 2015 ska upp emot 800 bostadslägenheter byggas. Både lokalt och nationellt behöver vi se till att bygga våra städer på ett hållbart sätt, både för miljön och klimatet men inte minst för människorna som bor i den.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regeringen satsar på utvecklingen av hållbara städer. Mest uppmärksammat är beslutet om stadsmiljöavtal, som under mandatperioden innebär två miljarder till kollektivtrafik i kommuner som satsar på hållbar stadsutveckling.

Med fler människor i städerna kan vi inte behålla de gamla resmönstren som utgår från en person per bil. Vi behöver utveckla mer hållbara transportslag i staden. Nya kapacitetsstarka bussystem som Bus Rapid Transit (BRT) och spårvagnar är två system som skulle kunna vara intressanta i en stad som Örebro, och här kan stadsmiljöavtalen bidra till att förändra trafiken i staden.

Kollektivtrafik är inte bara viktigt ur miljösynpunkt. Att det enkelt går att röra sig mellan olika stadsdelar bidrar till social hållbarhet och minskad segregation. Dessutom är utbyggd kollektivtrafik viktigt för att komma åt bristen på bostäder. Stadsdelar som får förbättrad kollektivtrafik blir mer attraktiva att bo i – och därmed också mer attraktiva för byggbolag att bygga i. Det finns ett starkt samband mellan hållbara transporter och hållbart byggande. 

Byggsektorns klimatpåverkan har flera olika orsaker, men en viktig aspekt är valet av byggmaterial. Trähus, det vill säga hus byggda med trästomme, har mycket lägre klimatpåverkan än betong. Trä binder koldioxid när det växer, och lagras sedan i huset under alla de år som huset står. När huset en dag ska rivas kan byggmaterialet användas som biobränsle och ersätta en fossil energikälla. I flera svenska städer har man redan uppfört flervåningsbostadshus, tennishallar, förskolor och broar i trä. Vackra, funktionella och klimatsmarta byggnader. 

Att bygga i trä är också en regional och nationell näringslivsfråga och ett exempel på hur stad och landsbygd behöver och drar nytta av varandra. Vi behöver bygga mycket i våra större städer de kommande åren och inom skogsindustrin finns en stor potential att skapa jobb på landsbygden. 

Precis som en levande landsbygd är klimat- och miljövänliga städer en viktig pusselbit i att leva hållbara liv i en allt mer urbaniserad värld. Vi avser att från våra olika politiska positioner arbeta hårt för en långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling. 

 

Mehmet Kaplan (MP), bostads- och stadsutvecklingsminister

Sara Richert (MP), kommunalråd Örebro kommun

   

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: