Att investera i barn och unga ger ett tryggare samhälle

Det är lätt att ropa efter hårdare tag som lösning på kriminalitet och otrygghet. Samhälle och myndigheter ska agera hårt för att bryta kriminaliteten. Men trygghet skapas inte enbart med fler poliser, fler fängelser och hårdare straff. Vi måste hindra barn och unga från att sugas in i gängen så att en brottskarriär aldrig inleds. När vi fokuserar på barnets bästa gynnas hela samhället både socialt och ekonomiskt, skriver Maria Gardfjell, Malena Ranch och Linda Eskilsson.

Alltför många unga startar sin brottsliga bana allt tidigare. En del barn växer upp i familjer där kriminalitet är vardag. Andra lockas in. Alla ungdomar har sin individuella historia och det är genom att se individen som vi kan erbjuda alternativ till snabba och till synes lätta pengar, för den som inga pengar har.

Enligt Rädda barnen lever omkring 186 000 barn i ekonomisk utsatthet i Sverige. Det kan vara svårt att sätta sig in i vardagen för barn som växer upp under fattiga förhållanden. Här i Sverige, där de flesta har det gott ställt, borde väl alla få lagad mat hemma, pengar till en bussbiljett eller 100 kronor till skolavslutningen? Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Att leva i en familj som har det dåligt ställt påverkar barnets hela vardag.

Pandemin medför ökad arbetslöshet och att allt fler föräldrar lever med oro och knappa marginaler, vilket i sin tur påverkar barnen. Vad händer med ett barn som känner ständig oro för familjens ekonomiska situation? Det blir svårare att koncentrera sig i skolan, med sämre betyg som följd. Barn i familjer som lever i ekonomisk utsatthet har ofta inte möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och är på det hela taget mindre delaktiga i samhället. Man har inte råd, man kanske skäms. Ofta saknas en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar. Av att känna tillhörighet. Livsmöjligheterna begränsas.

Några av Sveriges mest utsatta områden som kännetecknas av trångboddhet, sämre hälsa, hög arbetslöshet och barnfattigdom finns i Uppsala. Bland barn som lever med en ensamstående förälder eller har utländsk bakgrund är sannolikheten större att barnet drabbas av ekonomisk utsatthet. Klyftan mellan barn tillhörande dessa grupper och barn som har en bättre levnadsstandard har ökat.

För att ge mer lika förutsättningar i uppväxt- och levnadsvillkor behövs ett långsiktigt och ihärdigt arbete. Vi måste arbeta med hälsofrämjande insatser, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa och aktivt bekämpa missbruk. Fler behöver ett jobb och för att få jobb behövs utbildning.

Det är viktigt att redan små barn får utveckla kunskaper och färdigheter utifrån sin egen nivå för att lyckas i skolan och för att få en meningsfull fritid. I Uppsala ordnas därför bland annat avgiftsfria sommarlovsaktiviteter i samarbete med föreningar i utsatta stadsdelar. Då finns större chans att barnen hittar vidare till meningsfulla aktiviteter även efter sommarlovets slut.

Målet med all rättspolitik ska vara att brotten aldrig begås och därför måste insatserna träffa rätt. Hårdare tag är en förenklad bild av verkligheten. Om vi bara är hårda mot ungdomarna ökar vi bara hårdheten.

Sverige ska vara ett tryggt land. Uppsala ska vara en trygg stad. Vi måste både ge rättsväsendet resurser att bekämpa brott och hjälpa människor ur kriminalitet, men också arbeta för att ungdomar inte ska dras in i kriminalitet. Arbetet för att stärka den sociala hållbarheten måste värderas högre.

Vi vuxna måste satsa vår tid på barn och unga. Och vi måste hjälpas åt. Lärare, skolbibliotekarier, fritidsledare, föreningsledare, socialarbetare, danslärare, kuratorer och alla andra som kommer i kontakt med ungdomar i era yrken eller i stadsdelen, i bostadsområdet eller orten där ni bor utgör tillsammans ett nätverk som fångar upp och kan pusha den unga generationen i rätt riktning. Alla har sin professionella eller ideella uppgift och alla utgör en viktig pusselbit. Därför behöver den samlade politiken mot brottslighet utveckla sin mjukare sida. Högt uppsatta polisdirektörer ska inte behöva säga i lördagsintervjuer att det behövs mer insatser från socialtjänst och skola. De ska i stället kunna visa att en stark välfärd ger mindre arbete för polisen.

För att motverka barnfattigdom vill vi miljöpartister höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar, vi vill utveckla försörjningsstödet så att till exempel bredband också ingår och vi vill att de generella trygghetssystemen fungerar bättre så att det finns ett socialt skyddsnät där enskilda personer inte hamnar mellan stolarna.

Myndigheter ska samverka och där föräldraskapet brister måste samhället in och stötta upp. Barn ska sova på kvällen, gå i skolan på dagen och ha roliga och meningsfulla saker att göra på sin fritid. När vi fokuserar på barnets bästa gynnas hela samhället både socialt och ekonomiskt.

Gängen ska inte få vara ett attraktivt alternativ för utsatta barn. Där ska vårt samhälle gripa in och ta sitt ansvar. Det går att bryta utvecklingen med en bättre kombination av rättspolitik och välfärdssatsningar.

Maria Gardfjell (MP), riksdagsledamot
Malena Ranch (MP), regionråd Uppsala län
Linda Eskilsson (MP), kommunalråd Uppsala

Dela och diskutera sidan med dina vänner

Starta ett politiskt samtal, vår demokrati mår bra av det!

Kopiera länk: