En blågrön budget för tiden efter pandemin
Vi satsar på en hållbar ekonomi och en effektiv verksamhet, skriver representanter för det blågröna styret i region Uppsala.
I dagarna antas regionplan- och budget för 2022. En budget som präglas av tiden efter pandemin, som har påverkat samhället under drygt 15 månader.
Inget kan vara viktigare i detta läge än att fortsätta satsa på våra medarbetare, på en stärkt primärvård som når ut till invånarna, en effektiv sjukvård med god kvalitet och att verka för att den som mår psykiskt dåligt får hjälp. Vi behöver också se till att vår kollektivtrafik även i framtiden upplevs som ett naturligt val för den som ska resa i länet.
Region Uppsala är under pandemins andra år en hårt belastad organisation. För att medarbetarna ska orka fortsätta sitt viktiga arbete behöver de stöttning och återhämtning. I vår budget höjer vi därför friskvårdsbidraget för alla till 2 500 kronor per person och år. Vi lägger också drygt 20 miljoner kronor på studielön för sjuksköterskor som vill studera till specialistsköterska eller distriktsköterska och utökar antalet AT-tjänster från 40 till 50. Dessutom kommer flera insatser göras närmsta året för att stötta anställda som eventuellt mår dåligt efter covid.
Akademiska sjukhuset har länge brottats med underskott men utvecklingen går nu i rätt riktning. År 2023 ska budgeten vara helt i balans. Den uppskjutna vården efter pandemin behöver hanteras nu när vårdbelastningen från covid minskar. Totalt kommer vi lägga 148 miljoner kronor nästa år på att minska de vårdköer som uppstått. Men arbetet med att komma ifatt med köerna kommer troligen behöva pågå under flera år.
För att skapa effektivare flöden av patienter så att fler kan opereras, öppnas 4–6 nya IMA-platser nästa år på sjukhuset. Akut sjuka äldre ska också i högre utsträckning kunna omhändertas direkt och slippa vänta vid akuten genom att 12 nya akutgeriatriska platser öppnas.
Arbetet med att renodla sjukhusets uppdrag och öka den specialiserade vården fortsätter. Grundläggande sjukvård kommer fortfarande ske på vårt sjukhus men delar kommer flytta till andra vårdgivare både inom och utanför sjukvårdsregionen, för att avlasta Akademiska.
I den tid vi lever i med ett högt tryck på sjukvården är det viktigare än någonsin att ge vård på rätt nivå. De vårdcentrum som planeras att öppna de närmaste åren ska förbättra vården för patienter med komplexa behov men också flytta vården närmare invånarna.
De äldre i vårt samhälle blir allt fler. För att utveckla vården för denna grupp ser vi till att äldremottagningar införs på alla vårdcentraler i länet under 2022. Geriatrisk kompetens inom öppenvården ska byggas ut stegvis.
Ett viktigt mål för oss som styre har varit att komma till rätta med köerna inom psykiatrin och att öka tillgängligheten. Därför fortsätter vi nu att bygga ut barn- och ungdomshälsan i länet och utveckla samverkan mellan kommunernas elevhälsa och socialtjänsten, för att stärka den psykiska hälsan. Att utöka antalet NPF-utredningar för barn och vuxna är också prioriterat.
Pandemin har påverkat kollektivtrafiken både när det handlar om resmönster och intäkter från biljetter. Även om effekterna av covid-19 kommer att märkas också framöver är det viktigt att fortsätta erbjuda en god kollektivtrafik och att genomföra planerade satsningar. Här är det nya stadsbusslinjenät som ska ta form i Enköping nästa år ett exempel på detta, liksom nya enklare sätt att köpa biljetter och planera resor.
Även effekterna på länets kulturliv har varit stora. Därför fortsätter vi att arbeta för att invånarna ska kunna ta del av ett både rikt och varierat utbud i hela länet också framöver. Under nästa år ska Wikområdet utvecklas som turistmål och Gamla Uppsala museum planeras att tas över från staten i regionens regi. Båda dessa satsningar kommer stärka kulturlivet och göra regionen ännu mer attraktiv för besökare.
De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin kommer vara kännbara även under 2022. Dessutom dras regionen fortfarande med alltför höga kostnader vilket behöver hanteras.
För att klara ekonomin på sikt så måste ökningen av antalet anställda, inte minst inom administration dämpas, och kostnaden för investeringar hållas nere. Region Uppsalas långtidsprognos visar att gapet mellan intäkter och utgifter uppgår till 1,3 miljarder år 2030 om nuvarande utveckling inte bryts.
De reformer vi valt att satsa på de närmaste åren ska både bidra till en ekonomi som håller över tiden och en effektiv verksamhet där våra medarbetare trivs och vill stanna kvar.
Vi lovar att göra vårt bästa för att du som invånare ska få ta del av en god vård- och omsorg, en utvecklad kollektivtrafik, ett rikt kulturliv och en hållbar infrastruktur även nästa år.
Emilie Orring, regionråd (M)
Johan Örjes, regionråd (C)
Björn-Owe Björk, regionråd (KD)
Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)
Malena Ranch, regionråd (MP)
Stefan Olsson, regionråd (M)
