Från flyktingförläggning till fikarum
Ett snabbspår med insatser för att skynda på nyanländas etablering i Uppsala län. Det har Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna i Uppsala läns landsting kommit överens om och presenterades vid en pressträff 4 februari.
Nyanlända och deras kompetens
En av de stora utmaningarna för svensk sjukvård och vårt landsting är att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen. Många av de nyanlända bär med sig kompetens och erfarenheter från bland annat vården, som vi är i stort behov av och som det är viktigt att vi fångar upp. Den senaste tidens flyktingström skapar inte bara utmaningar för samhället utan ger samtidigt nya möjligheter. I en tid när vi behöver bli fler som delar på ansvaret i samhället kommer deras kunskaper och erfarenheter att bli värdefulla. Landstinget måste aktivt arbeta för att identifiera och därmed kunna dra nytta av kompetensen, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för att nyanlända ska komma ut i arbetslivet snabbt. 2017 ombildas vi till regionkommun, vilket skapar nya möjligheter och breddar vårt arbetsfält i detta arbete.
Kartläggning av kompetens
Många av de som kommit till Sverige på senare tid, bär med sig erfarenheter av och kunskaper om sjukvård. Det är av flera skäl angeläget att vi inventerar och kartlägger kompetensen i samband med att vi har kontakt för hälsosamtal och -undersökningar.
I första hand ska vi fokusera på de som fått uppehållstillstånd och därmed snabbt kan komma i arbete, studier eller praktik. När den delen fungerar kan vi gå vidare med motsvarande inventering även bland asylsökande.
I huvudsak arbetar vårt landsting med att identifiera och kompletteringsutbilda specialistsjuksköterskor och läkare. Men det bör breddas till att även inkludera vårdbiträden och undersköterskor. I arbetet måste vi se på alla yrken och subspecialiseringar som finns inom landstinget, och inte enbart på läkare och sjuksköterskor vilket ofta blir fallet.
Parallellt med vårt arbete, är det angeläget att det vi samverkar med kommunerna och andra aktörer för att följa upp annan kompetens som vår region är i behov av. Det kan dels handla om lärare och omsorgspersonal till kommunerna, busschaufförer till kollektivtrafiken eller till bristyrken inom vårt näringsliv. Därför bör planeringen av insatserna ske i nära samverkan med kommunerna och länets näringsliv.
Fortsatt utveckling av snabbspår
I samarbete med Arbetsförmedlingen och kommunerna måste vi ytterligare intensifiera samarbetet för att utveckla snabbspår för nyanlända, samt säkerställa att det genomförs kurser i "akademikersvenska" mm, vilket det finns goda erfarenheter av på andra håll. Kompetensforum på Regionförbundet har ansökt om EU-medel för att, via Vård- och Omsorgscollege, starta en verksamhet med språkinsatser, inte minst för att deltagarna ska lära sig svenska tillräckligt bra för att fylla krav på dokumentation. Detta är idag ett problem i framförallt kommuner men också landstinget. I kommunerna sköter undersköterskor en större del av dokumentation.
Projektet syftar även till att stärka och utveckla samarbete mellan Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, fackliga organisationer, individen och kommunerna. Och till att förbättra kompetensen i hur man stöttar språkutvecklingen på praktikplatser, så att elever förbättrar sin svenska under praktikperioderna.
Språket är till stora delar nyckeln till framgång just inom den del av vården som är i direkt patientkontakt. Inom vissa områden kan kommunikationen med patienter vara mindre uttalad, som till exempel inom lab, röntgen och anestesi. Där skulle personer med begränsade kunskaper i svenska ändå kunna fungera bra eftersom kommunikation med annan vårdpersonal i de flesta fall kan ske på engelska. Den skriftliga dokumentation som behövs även inom dess inriktningar kan sannolikt lösas på något sätt.
Validering av utbildning
Det är också angeläget att vi, tillsammans med SKL och andra landsting och kommuner, påverkar Socialstyrelsen och Universitets- och Högskolerådet när det gäller att skynda på processer med validering av kompetens från andra länder. Dessutom krävs ett nära samarbete med Uppsala Universitet när det gäller skräddarsydda, kompletterande utbildningar för dessa grupper.
Praktiktjänstgöring
Vi måste också, parallellt med detta, bli bättre på att ordna praktikplatser i tillräcklig omfattning för de som ska komplettera sin utbildning. Klarar vi inte det riskerar vi att tappa kompetens då de sannolikt söker sig till andra arbetsgivare för att få nödvändig praktik.
Inom Landstinget Uppsala län finns det resurser avsatt till både praktiklön och handledararvode. Dock har det inte nyttjats i någon större omfattning hittills. Därför krävs tydliga signaler såväl från den politiska nivån som från landstingets tjänstemannaledning. I nästa led måste berörda förvaltningsledningar kontaktas för diskussioner kring kompetensbehov mm. Viktigt är också att notera att det finns budgetmedel avsatta för såväl handledararvode som praktiklön.
Ett projekt med yrkesmentorer har startats av Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Rotary och Uppsala kommun. Vi ser att detta med fördel kan utvidgas till att även omfatta landstinget och länets övriga kommuner. Även ett samarbete med civilsamhällesorganisationer för att möjliggöra för nyanlända att få praktik kan skapa goda möjligheter att få handledning och lära sig språket Detta kan bidra till att skapa snabbare och enklare vägar in i yrkeslivet.
Framgångsfaktorer
I de landsting som lyckats bäst med kompetensinventering bland nyanlända, är erfarenheterna kring framgångsfaktorer tydliga och kan sammanfattas enligt följande:
• Det är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet och konsekvens
• Som utgångspunkt ska det finnas ett tydligt politiskt beslut som anger riktningen på arbetet
• Landstingsdirektör och berörda förvaltningschefer måste ansvara för implementering av arbetssättet i organisationen
• Information till och förankring hos alla chefer så att det blir en naturlig del i det löpande arbetet
• Personliga besök (av HR) i verksamheter för att hitta praktikplatser måste ske löpande
