Översyn av vårdkedjan i regionen
Psykisk ohälsa är ett enormt och växande samhällsproblem. Nu utvecklas vårdkedjan i Region Uppsala, skriver regionrådet Malena Ranch (MP) tillsammans med regionråd i Blågrön samverkan.
År 2030 beräknas psykisk ohälsa ha gått om all annan ohälsa som den största sjukdomsbördan såväl i Sverige som runt om i världen. Statistik från Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan talar sitt tydliga språk: Mellan 2013 och 2017 ökade antalet personer sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa med hela 75 procent i vårt land.
Vi i blågröna politiska ledningen vill utveckla vården för barn och vuxna med psykisk ohälsa genom en förbättrad vårdkedja där vi bättre främjar samarbete mellan olika vårdgivare och med kommunerna. Detta för att kunna erbjuda tidiga och breda insatser samt öka tillgängligheten till vård för barn och vuxna.
Hur fungerar arbetet mot psykisk ohälsa i vårt län? Granskningen av barn- och ungdomspsykiatrin i Region Uppsala har påvisat en rad brister med bland annat låg patientnöjdhet, risk för patienternas säkerhet, oklar organisation och oklart ansvarstagande liksom brister i tillgänglighet.
Därför beslutades i februari om en utredning för att ta fram förslag som utvecklar primärvårdens insatser för barn och ungas psykiska hälsa, samt göra en översyn av hela vårdkedjan i syfte att öka tillgängligheten till vård.
Det uppdraget utvidgas nu till att inkludera även vuxna. Region Uppsalas tre politiska organ – utskottet för hälso- och sjukvård, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen – har beslutat att förslag på åtgärder, som kan börja genomföras redan i början av nästa år, ska tas fram för att bättre möta behoven som finns.
Det arbete som ska starta när det gäller vuxna med psykisk ohälsa kommer fokusera mycket på dagens läge där många patienter upplever att de bollas fram och tillbaka. Samordningen mellan olika vårdgivare har helt enkelt brustit. För de som behöver få hjälp snabbt och redan är i en utsatt situation är detta speciellt jobbigt. Därför behöver hela kedjan ses över så att ingen länk brister.
För att vården ska ges på rätt sätt så behöver också samarbetet mellan Region Uppsala och länets kommuner bli bättre. Dessutom krävs ett nära samarbete med kommunens socialtjänst, skolor och elevhälsa liksom med civilsamhället. Vården behöver också ges utifrån en helhetssyn för att möta behoven hos personer med svår och komplex psykiatrisk problematik eller psykisk funktionsnedsättning.
Det finns också behov av att stärka upp vård för individer med neuropsykiatriska diagnoser liksom för HBTQI-individer som ofta lider av olika former av psykisk ohälsa. Vi möter psykisk ohälsa bäst med en bredd av insatser på olika nivåer. Genom att erbjuda insatser för att främja psykisk hälsa minskar också behovet av vård.
Utredningen ska även titta på hur Region Uppsala kan vara drivande som arbetsgivare när det handlar om att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa. Som länets näst största arbetsgivare med nära 12 000 medarbetare har det stor påverkan och kan även inspirera andra arbetsplatser.
Psykisk ohälsa innebär stort lidande för alla drabbade individer. Förutom det mänskliga lidandet så är samhällskostnaden stor. År 2018 uppgav 14 procent av den vuxna befolkningen i Uppsala att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande 2018. Bland unga i riket i åldern 25-29 år var ökningen hela 115 procent och i hela landet beräknas 150 000 äldre lida av depression.
Nu behövs en samlad och bred strategi för att ta tag i den växande psykiska ohälsan. Därför har vi påbörjat arbetet med att förbättra vårdkedjan och främja samverkan för att möjliggöra tidiga och breda insatser och öka tillgängligheten till vård för barn och vuxna.
