Vården ska komma närmare invånarna i Uppsala län
Nu går vi vidare med nästa steg i att se om en del av den bassjukvård som bedrivs på Akademiska kan bedrivas på andra ställen i Uppsala län eller i närliggande regioner, skriver Fredrik Leijerstam (MP), ledamot i Sjukhusstyrelsen tillsammans med andra blågröna ledamöter.
Akademiska sjukhuset har i uppdrag att bedriva både högspecialiserad vård och bassjukvård. Att sjukhuset även bedriver bassjukvård är nödvändigt, både för att kunna ge en god vård till Region Uppsalas länsbor och för att klara av sjukhusets uppdrag när det gäller att utbilda nya läkare.
Men med tanke på att den stor del av länets befolkningstillväxt kommer att ske utanför Uppsala kommun och i närliggande län är det viktigt att vården finns hos dem. Trycket på medarbetarna och sjukhusets höga kostnader i ett antal vårdområden är också bakomliggande orsaker.
Att förändra och utveckla verksamhetsinnehållet för Akademiska sjukhuset är en ständigt pågående process. Dessutom jobbar Socialstyrelsen för att nivåstrukturera nationell högspecialiserad vård, det vill säga ge tillstånd till vissa universitetssjukhus att bedriva högspecialiserad vård. Vårdavtalet med Sjukvårdsregion Mellansverige innebär att vi tillsammans ska ha en produktionsplanering med en tydligare ansvarsfördelning mellan regionerna för att hjälpa varandra.
Vi i det blågröna styret tittar på om en del av bassjukvården skulle kunna bedrivas av Lasarettet i Enköping, av andra regioner inom Sjukvårdsregion Mellansverige eller av fristående vårdgivare. Målsättningen för oss i det blågröna styret är att öka tillgängligheten i vården för patienterna.
Akademiska sjukhuset får mer tid och kraft att utveckla den högspecialiserade vården samt leverera utbildning till blivande sjuksköterskor och läkare. Områden som vi går vidare med i det fördjupade arbetet är bland annat Ögonsjukdomar, Öronsjukdomar och Hudsjukdomar. De aktuella områdena kostar omkring 50 miljoner kronor. Sjukhusets totala kostnader ligger på nästan 10 miljarder kronor. Det rör sig kostnadsmässigt om cirka en halv procent av sjukhusets verksamhet.
Att flytta ut bassjukvård är komplicerat, men nödvändigt för att frigöra tid, lokaler och resurser för att leverera på den högspecialiserade vården. För att arbetet ska bli lyckosamt måste medarbetarna, patienterna, de fackliga organisationerna och Uppsala universitet informeras ordentligt om och kunna känna sig trygga med processen. Kritiker skulle kunna få för sig att hävda att detta är en privatisering av Akademiska sjukhuset eller att sjukhuset skulle säljas. Det är inte sant. Faktum är att Akademiska sjukhuset har ett gott samarbete med Lasarettet, andra regioner och fristående vård och har haft det under lång tid oavsett politisk färg i regionen.
Andra viktiga delar i vårt arbete med att flytta vården närmare invånarna är tillkomsten av vårdcentrum, närvårdsmottagningar, mobila närvårdsteam och äldremottagningar samt ett förstärkt hälsouppdrag där region, kommunerna och andra aktörer jobbar gemensamt för att förbättra hälsan hos länsinvånarna.
Det här är en del i det blågröna reformarbetet med att utveckla sjukvården så att den blir bättre och kommer närmare invånarna i Uppsala län. Vi gör detta arbete utan skygglappar och centraliseringsiver samt välkomnar alla som vill vara en samarbetsaktör för att öka tillgängligheten i vården för patienterna och därmed ge Akademiska sjukhuset mer tid att utveckla den högspecialiserade vården.
Cecilia Linder (M), ledamot i Sjukhusstyrelsen
Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i Sjukhusstyrelsen
Mimmi Westerlund (KD), vice ordförande i Sjukhusstyrelsen
Örjan Berglund (C) ledamot i Sjukhusstyrelsen
Fredrik Leijerstam (MP), ledamot i Sjukhusstyrelsen.
