Viktigt att fortsätta satsa på kvinnosjukvården
Trots den pågående pandemin så har förlossningsvården i Region Uppsala tagit flera steg framåt. Färre drabbas av skador och fler nås av den viktiga eftervården.
Det är viktigt att ständigt arbeta för att förbättra vården för kvinnor som föder barn. Det är därför glädjande att se att Akademiska sjukhuset nått långt inom flera viktiga områden. Sjukhusets medvetna arbete för att förebygga, identifiera och behandla förlossningsskador har medfört att färre kvinnor numera drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossning.
Bakom förbättringen ligger ett flerårigt arbete för att bättre upptäcka risker och ta hand om patienter både inför och efter en förlossning. Vid sjukhuset finns också ett speciellt bäckenbottencentrum.
De två nya förlossningssalar som sedan ett par veckor tillbaka erbjuder alternativ smärtlindring med bad och lustgas är också ett bra komplement till de medicinska alternativen vi haft hittills.
Förlossningsvården i Region Uppsala har också blivit mer jämlik visar ny statistik. För sex år sedan var strax över 81 procent inrikes födda kvinnor på eftervårdsbesök på barnmorskemottagning, men endast 69 procent av utrikes födda kvinnor. Förra året var siffran 91,4 procent för kvinnor födda utanför Sverige och 93,4 procent för kvinnor födda i Sverige. Eftervården är viktig och det är av största vikt både att fler tar del av den och att gapet mellan grupperna minskar.
Mäns våld mot kvinnor är ett enormt samhällsproblem, och det är alldeles för få fall av våld i nära relationer som klaras upp. Därför är det positivt att se att andelen kvinnor som screenats för våldsutsatthet under graviditeten har ökat från 80 procent till 90 procent under de senaste 6 åren.
Region Uppsala är också i framkant för att utveckla nya metoder för att förbättra förlossningsvården i hela Sverige, så att fler barn med komplikationer kan räddas.
Sedan några år tillbaka pågår ett arbete med att skapa ett nationellt multidisciplinärt kunskapscentrum för barn med bronchopulmonell dysplasi (BPD), som är en kronisk lungsjukdom hos nyfödda. För barn med svår BPD så är dödligheten hög under första levnadsåret, och de som överlever löper ökad risk att drabbas av andra komplikationer, bland annat försenad neurologisk utveckling.
I dag saknas ett kunskapscentrum i Skandinavien inom detta område. Vår region har etablerat ett samarbete med ett nordamerikanskt BPD-nätverk som möjliggör att metoderna från USA även kan komma svenska barn till del.
Motorn i den positiva utvecklingen av regionens kvinnosjukvård är skickliga medarbetare som vill stanna kvar och utvecklas.
De satsningar på studielön för barnmorskor och specialistsjuksköterskor inom intensivvården, med inriktning mot barnintensivvård och neonatal- samt barnsjukvård ger en möjlighet till just detta. Dessa satsningar kommer att fortsätta även nästa år.
Medarbetare som varit anställda inom mödrahälsovården kortare än tre år kommer nu också att få stöd av en mentor. Genom mentorskapet skapas utrymme för den nyanställde att utvecklas i sin yrkesroll och att få tillgång till kunskaper, erfarenheter och nätverk som mentorn under lång tid samlat på sig.
Alla kvinnor som bor i Uppsala län ska få god vård oavsett bakgrund. Det är mycket viktigt för oss att man känner en trygghet inför sin förlossning och i kontakten med vården som helhet.
Vi nöjer oss inte med de senaste årens positiva utveckling för att stärka kvinnors hälsa i vårt län.
Genom de satsningarna vi gör både i år och nästa år ges förutsättningar för att den positiva utvecklingen ska fortsätta.
Emilie Orring, regionråd (M)
Johan Örjes, regionråd (C)
Björn-Owe Björk, regionråd (KD)
Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)
Malena Ranch, regionråd (MP)
Stefan Olsson, regionråd (M)
