Framtidens vård behöver vara hållbar
Sjukvården står för cirka fem procent av Sveriges klimatutsläpp och producerar enorma sophögar med engångsmaterial, därför är det förvånande att Region Värmlands utvecklingsplan helt saknar klimat- och miljöperspektivet, skriver företrädare för Miljöpartiet i Värmland.
Under våren var alla värmlänningar inbjudna att tycka till om Region Värmlands utvecklingsplan för sjukvården fram till 2040. Den innehåller flera ambitioner som vi i Miljöpartiet varmt ställer oss bakom. Planen lyfter fram primärvården som navet i vården, fokuserar på patientens behov och vill främja en kultur där förändring drivs nära verksamheten och av personalen själva.
God vård börjar med en god arbetsmiljö. Miljöpartiet anser att planen behöver förtydliga att medarbetarna är sjukvårdens viktigaste resurs. Det är bra om de som dagligen hanterar överbeläggningar, tar emot frustration över långa köer eller fastnar i administration får driva förändringsarbete – men då måste de orka vara kvar.
Det behövs fortlöpande satsningar på kompetensutveckling och utbildningar. Ledarskapet behöver bygga på tillit och ge medarbetarna ett tydligt mandat att driva förändring – inte toppstyrning och detaljreglering.
Det är bra att stärka primärvården, alltså vårdcentralernas roll. Det förutsätter att alla värmlänningar får en fast patientansvarig läkare. Utan fasta läkare och stabil, ökad bemanning riskerar primärvården att kollapsa under trycket – inte stärkas. Patienter som ringer måste kunna få en tid och veta vem de kommer att träffa. Kontinuitet, där patienten får träffa samma läkare eller sjuksköterska över tid, är avgörande både för trygghet, bättre vårdresultat och ett effektivt resursutnyttjande.
Utvecklingsplanen vill minska ineffektiv och onödig vård. Det tycker vi i Miljöpartiet är klokt och en fråga om hållbarhet. För att lyckas krävs ett starkt professionellt samarbete, kunskap och trygga vårdteam med en stark etisk kompass. Det får inte bli som under pandemin där man på några håll vägrade covidsjuka sjukhusvård enbart på grund av åldern.
Vi är förvånade att utvecklingsplanen helt saknar klimat- och miljöperspektivet. Sjukvården står för cirka fem procent av Sveriges klimatutsläpp och producerar enorma sophögar med engångsmaterial. Med dagens begränsade resurser måste social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet blir en central del i det dagliga förbättringsarbetet och en tydlig ledningsfråga.
Det innebär hållbara smarta inköp, minskat svinn, energieffektiva lösningar och tydliga klimatmål. Att till stora delar förlita sig på engångsmaterial gör oss dessutom sårbara för leveransproblem och är en beredskapsfråga.
Planen nämner ingenting om klimatförändringens påverkan. All forskning tyder på att vi får fler och nya infektionssjukdomar, värmeböljor, ökade allergier och luftvägsbesvär, och många andra värmerelaterade hälsoproblem med enorma utmaningar för sjukvården. Där ser vi att det finns ett utvecklingsbehov av regionens arbete.
För att planens goda intentioner ska bli verklighet krävs dessutom konkreta handlingsplaner och politisk vilja så att vi får en mänsklig och välfungerande sjukvård fram till 2040.
För Miljöpartiet de gröna i Värmland
Ute Attermeyer, språkrör
Torbjörn Nilsson, språkrör
