Kom med i arbetet för klimatet och demokratin
Arbete för klimatet och arbete för demokratin hänger ihop. Från 1945 till 2011 gick det i huvudsak framåt för demokrati och mänskliga rättigheter i världen. Det har varit viktigt för att miljö- och klimatrörelsen skulle kunna växa fram och få genomslag.
Det är inte upplysta despoter som spridit medvetenhet och kunskap om klimatfrågan. Det är enskilda debattörer och forskare och många som engagerat sig ideellt för att våra barn ska få en bra värld att leva i. Det arbetet behöver vi fortsätta, och du kan också vara med!
Efter att den arabiska våren kom av sig 2011, har det tyvärr gått bakåt för demokrati och mänskliga rättigheter i världen. Auktoritära och intoleranta krafter har vuxit och fått makt i allt fler länder. Det är islamister i Mellanöstern, hindufundamentalister i Indien, ultranationalister i Israel, Trump i USA, hårdnande förtryck i Putins Ryssland, och SD och andra ytterhögerpartier i Sverige och i EU. De här krafterna stärks ofta av att utmåla varandra som motståndare, men de har alla en gemensam motståndare i demokrati och mänskliga rättigheter.
Bland de länder som tjänar mest på fossila bränslen är det många som styrs av auktoritära och intoleranta krafter. Och i demokratiska länder är det ofta partier och politiker med sådan inriktning som motarbetar klimatomställningen. Särskilt oroande just nu är den snabba nedmonteringen av demokratin i USA, samtidigt som miljö- och klimatarbetet i USA förstörs i snabb takt.
Klimatförändringen kan också leda till nya hot mot demokratin. På många håll i världen kan förutsättningarna för odling försämras. Effekter som skördekatastrofer, svält och massflykt kan leda till konflikter som kan utnyttjas av auktoritära ledare.
Men det finns också positiva tecken som ger hopp. Enligt V-Dem-institutets senaste rapport om demokratin i världen har nio länder som var diktaturer 2014 blivit demokratier idag. Samtidigt har en utveckling som gick i anti-demokratisk riktning vänts i bland annat Polen och Brasilien. Och i USA demonstrerar miljontals människor under parollen ”No Kings”, i protest mot Trumps diktatoriska sätt.
Det finns människor som ifrågasätter om demokratin är viktig – som säger att de som har mycket pengar ändå har större möjlighet att påverka opinionen. Men för dem som har mycket pengar är det lättare att påverka en liten mäktig elit än att påverka hela folket. Så länge folket har möjlighet att byta ut de styrande, så sätter det en gräns för hur mycket makthavarna kan gå i de starka lobbyintressenas ledband.
Jag är tacksam över att leva i en demokrati. Även vi i Sverige behöver värna den demokrati vi har. Och vi har all anledning att solidarisera oss med människor som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter i andra länder. Mänskliga rättigheter är universella, och yttrandefrihet och rätt att byta ut makthavarna i fria val borde finnas överallt.
Så vad kan vi göra då? Vi behöver bli fler som engagerar oss i politiska partier, i miljöorganisationer och i organisationer för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi behöver bli fler som tar ställning, vid fikabordet, i sociala medier, och genom att demonstrera. Vi behöver bli fler som sprider kunskap om klimatfrågan och som uppmärksammar dem som kämpar för demokrati runt om i världen.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Du också. Om du inte redan gör det, börja gärna nu i sommar!
Torbjörn Nilsson (MP)
Ulvsby Språkrör för Miljöpartiet de gröna i Värmland
