Hallands hotade arter behöver hjälp

Hallands hotade arter behöver hjälp

Just nu pågår FN:s stora toppmöte om världens natur COP15, i Montreal, Kanada.

Världens ledare har därmed möjlighet att anta nya mål för att stoppa förstörelsen av biologisk mångfald och rädda våra ekosystem, djur och växter. Vill vi vända utvecklingen så går det. Men tiden att agera är nu. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden de kommande decennierna. Förstörelsen av naturen är alarmerande och det är resultatet av mänsklig aktivitet.

Den nedåtgående trenden är tydlig också i Sverige. Antalet rödlistade arter ökar år för år, torsken är slut, strömmingen längs kusterna är slut, våra småskaliga fiskare tvingas lägga ned sin verksamhet. Avverkningstakten av de sista resterna gammelskog är rekordhög. Om 10-15 år väntas gammelskogen vara borta i vissa delar av Sverige om vi inte skyddar den.

Havsnejonögon finns i några av de halländska åarna. De luckrar upp bottnarna som bland annat underlättar för laxens lek. Men havsnejonögon behöver stora fiskar i Kattegatt och när de inte finns kvar längre, så klarar de sig inte. Det finns kanske ett hundratal individer kvar.

Men det finns hopp. Om vi bara vill, så kan naturen göra comeback, om vi bidrar med en hjälpande hand och ger naturen tid och rum för återhämtning. Bävern, klockgroda och vit stork är tre exempel på djur som försvunnit från Sverige men som gjort come back. Mer än 60 kvadratkilometer våtmark har restaurerats eller anlagts i Sverige, våtmarker som nu myllrar av liv samtidigt som de är aktiva klimatkämpar.

Ljungheden är ett karaktäristiskt inslag i det halländska landskapet. För 100 år sedan täckte de kanske en tredjedel av ytan, nu är det allra mesta borta. Ljungheden är viktig för ett stort antal rödlistade arter och måste skyddas. Glädjande nog har Länsstyrelsen i Halland fått samordningsansvaret för ett nationellt program som planeras pågå 2022–2026.

Alla globala frågor är lokala, och vice versa. Nu pågår framtagandet av ett nytt Parisavtal för Naturen, för att stoppa och vända utvecklingen. Det är viktigt att Sverige driver på för en ambitiös naturpolitik och ställer sig bakom att skydda 30 % av naturen, representativt och långsiktigt. Frågan är om miljöminister Romina Pourmokhtari kommer driva på för ett ökad skydd och finansiering för att kunna nå de mål som sätts, när M, KD och SD redan innan toppmötet har deklarerat att de inte tycker att mer skydd behövs. Sveriges nya högerregering med stöd av SD driver en farlig och verklighetsfrånvänd politik på tvärs med forskningen och all vetenskaplig expertis. Deras slakt av klimat- och miljöbudgeten och nedmontering av miljöpolitiken gör Sverige till ett alibi för andra länder som vill sänka ambitionsnivån och takten i omställningen.

Rebecka Le Moine (MP), riksdagsledamot och talesperson för biologisk mångfals

Emma Nohrén (MP), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson

Jan Riise (MP), riksdagsledamot och ordförande MP Halland

Publicerad i Hallandsposten 12 dec 2022 och i Norra Halland 17 dec 2022

Foto Mästocka ljunghed i Laholms kommun: Bengt Oberger

Relaterade nyheter

Örebro län, 27 januari 2023

Grön ungdom: Varför alkohol?

Gävleborg, 9 januari 2023

Debatt: Miljöpartiet vill se ett Gävleborg rikt på fri och självständig kultur

Örebro län, 6 januari 2023

Camilla Hansén: Visste du redan före Ivanhoe att löftet var en lögn?

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter