Yttrande över remiss ”Tillstånd till användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden – Vägledning för prövningen”
Miljöpartiet de gröna Halland lämnade 2015-10-28 följande yttrande över rubricerad remiss till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Vi anser att det är positivt att de två myndigheterna tagit fram denna vägledning och vi har valt att fokusera vårt yttrande till avsnitten enligt nedan. Utgångspunkt för våra synpunkter är hur skyddat vattnet är i vattenskyddsområdena.
Våra synpunkter markeras med kursiv stil i slutet på varje avsnitt.
Avsnitt: Avgränsningar, sid 9
Vägledningen fokuserar på att vägleda kring användning av kemiska växtskyddsmedel i lantbruket.
Vi frågar oss varför inte frågor om användning av biocider behandlas och undrar var det finns vägledning om att pröva användning av biocider?
Avsnitt: Varför behövs tillståndsplikt, sid 10
Det konstateras: ”En vattentäkt som påverkas av bekämpningsmedelsrester bedöms utgöra ett mycket allvarligt problem.” …”Enligt Livsmedelsverket har gränsvärdet fastställts med tillämpning av försiktighetsprincipen. Tillräckligt underlag saknas för att fastställa gränsvärden för enskilda bekämpningsmedel samt för att bedöma risken för eventuella kombinationseffekter om man får i sig flera olika bekämpningsmedel samtidigt. Livsmedelsverket bedömer dock att gränsvärdet är fastställt med en tillräcklig säkerhetsmarginal så att risk för akuta eller kroniska effekter kan förebyggas.”
Vi ställer oss frågan hur underbyggd denna bedömning är? Försiktighetsprincipen bör istället leda till att inga giftiga ämnen, inklusive bekämpningsmedel används inom vattenskyddsområden.
Avsnitt: Bakgrund, sid 11
”Det går däremot inte att säga att dagens användning inte skulle kunna utgöra någon risk då transporten genom marken gör att det tar tid innan de har nått grundvattnet, dessutom analyseras inte alltid alla relevanta substanser vid undersökningarna.”
Detta betyder att de växtskyddsmedel som används nu kan finnas i marken och är på väg att transporteras till grundvattnet och dricksvattnet. Att analysera alla relevanta substanser är inte möjligt p.g.a. höga analyskostnader. Försiktighetsprincipen ger på nytt den enda lösningen att inte använda bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden.
”De mätningar som är gjorda i råvatten i dricksvattentäkter visar dock sällan på överskridanden över gränsvärdet. En trolig orsak till detta är (att) råvattentäkterna ofta utgör stora vattensystem med en större vattenomsättning där ett eventuellt utläckage av bekämpningsmedel späds ut i en stor vattenmassa. Mot bakgrund av att bekämpningsmedelsrester fortfarande detekteras i miljön så är bedömningen i dagsläget att det fortfarande är nödvändigt att ha den extra säkerhetsmarginal som ett krav på tillstånd för användning av växtskyddsmedel i vattenskyddsområden innebär.”
Dock kräver detta att krav på tillstånd ska ge som resultat att användning av bekämpningsmedel förbjuds och avslutas inom vattenskyddsområdena.
Avsnitt: Vilka begränsningar kan införas inom ett område med stöd av vattenskyddsföreskrifter?, sid 12
”Förbud kan vara ett alternativ om…”
”Att införa tillståndsplikt kan vara ett alternativ om:
Det är möjligt att genom villkor avsevärt förbättra en hantering eller ställa krav på skyddsåtgärder för att minska de negativa effekterna av en verksamhet eller åtgärd”
Det är inte acceptabelt med endast en minskning av de negativa effekterna inom ett vattenskyddsområde – den verksamhet som medför negativa effekter ska helt förbjudas – dricksvattenkvaliteten måste säkras för framtida generationer.
”Eftersom syftet med denna vägledning är att ge råd om hur handläggningen av tillståndsansökningar inom vattenskyddsområden ska gå till, kommer frågan om när dispens kan bli aktuellt inte tas upp mer i denna vägledning”
När och var kommer frågan om dispens att tas upp?
Avsnitt: Generella föreskrifter, sid 13
Var finns regler för användning av bekämpningsmedel i växthus?
Avsnitt: När gäller inte den generella tillståndsplikten?, sid 14
”I fråga om vattenskyddsområden som inrättas efter den 1 januari 2018 eller ifråga om vattenskyddsområden för vilka skyddsföreskrifterna ändras efter den 1 januari 2018… kommer det inte att finnas något generellt krav på tillstånd. Finns det ett behov av en särskild reglering så får detta i så fall regleras i lokala vattenskyddsföreskrifter för det aktuella vattenskyddsområdet”
Vi ställer oss frågande till vad detta innebär? Är det fritt fram att använda bekämpningsmedel i vattenskyddsområden (utan att begära tillstånd) i ovan nämnda områden? Har föreskrifterna ändrats?
Avsnitt: Ersättning, sid 14
”Det ska dock poängteras att ersättning som huvudregel inte utgår till följd av inskränkningar som motiveras av angelägna miljö- och hälsoskyddsintressen”
Att långsiktigt säkra ett rent dricksvatten som är fritt från kemiska bekämpningsmedel är ett angeläget miljö- och hälsoskyddsintresse.
Avsnitt : Myndighetens utredningsskyldighet, sid 16
”Det är alltid verksamhetsutövarens ansvar att visa att användningen kan ske utan risk för miljön, detta brukar kallas den omvända bevisbördan (2kap 1§MB).”..”Det är myndigheten som har utredningsansvaret d.v.s. ska leda utredningen och se till att nödvändigt material kommer in. Myndighetens utredningsskyldighet sträcker sig längre när det är fråga om ett ingripande för att skydda miljön eller människors hälsa, (än) exempelvis att förelägga om åtgärder”
Hur ska verksamhetsutövaren kunna visa att den tänkta användningen av bekämpningsmedel kan ske utan risk för miljön? Det är omöjligt med nuvarande stora antal av bekämpningsmedel och komplexa nedbrytning till nya nedbrytningsprodukter, samt uppkomst av samlad effekt av flera kemikalier ”cocktail-effekt”.
Avsnitt: Skälighetsavvägning enligt 2 kap. 7§ miljöbalken, sid 17
”De allmänna hänsynsreglerna…ska tillämpas tillsammans med skälighetsregeln vilket innebär att kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. I ett prövningsärende ska alltså en avvägning av detta slag göras mellan vattenskyddsintresset och den enskilde verksamhetsutövarens behov av att använda växtskyddsmedel. Om kostnaden till följd av ett villkor eller begränsning är orimlig eller inte ska bedömas framför allt med hänsyn till den extra miljönytta som uppnås genom kravet. Vid bedömningen av i vilken utsträckning ett försiktighetsmått eller en skyddsåtgärd är till nytta för människors hälsa och miljön är Sveriges miljömål av särskild betydelse.”
Här är det viktigt att tänka speciellt på följande tre miljömål som alla har Växtskyddsmedel som en av de indikatorer som är viktiga att följa upp:
- Grundvatten av god kvalitet –”Generellt sett ökar efterfrågan och därmed påfrestningen på grundvattnet. Det beror bland annat på att människor bosätter sig i kust- och fritidsområden. För att skydda grundvattnet från föroreningar måste skyddsområden inrättas.” (http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/9-Grundvatten-av-god-kvalitet/)
Från Hallands läns fördjupade utvärdering av miljömålet Grundvatten av god kvalitet (http://www.miljomal.se/Miljomalen/Regionala/Regionalt/?eqo=9&t=Lan&l=13): “Bekämpningsmedelsrester – Kontinuerlig utbildning och råd till sprutförare och brukare, i form av bland annat obligatoriska sprutförarutbildningar och Greppa näringens frivilliga rådgivning, är betydelsefulla insatser i arbetet med att anpassa jordbruksdriften för att minska växtnäringsläckage och bekämpningsmedelsanvändning. En annan viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd, skyddsområden och skyddszoner som enligt föreskrifter och rekommendationer finns för grund- och ytvatten.”
- Giftfri miljö – från bedömning av Kemikalieinspektionen i fördjupad utvärdering 2015: ”I ett längre perspektiv (en generation) krävs genomgripande förändringar för att komma bort från det kemikalieberoende som livsmedelsproduktionen nu vilar på, vilket förutsätter insatser för att utveckla och införa alternativ till kemisk bekämpning.”(http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=139&pl=1
- Levande sjöar och vattendrag – ”Många värdefulla vatten, både kulturmiljöer och ett antal dricksvattentäkter, saknar ännu ett långsiktigt skydd.” (http://www.miljomal.se/Miljomalen/8-Levande-sjoar-och-vattendrag/)
Inget av de tre miljömålen nås vare sig i riket eller i Halland med nuvarande insatser i arbetet (http://www.miljomal.se/miljomalen/regionala). Detta tål att påpekas gång på gång på gång. Riksdagsbeslut som inte följs helt enkelt.
”Slutligen gäller att det är verksamhetsutövarens ansvar att visa att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande.”
Hur klarar man att bedöma detta? Det enda är att generellt förbjuda användning av bekämpningsmedel/växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden eftersom det inte går att visa att förbud inte är miljömässigt motiverat.
